2022-08-08

VAL 2022: Så ska alla elever ha rätt till teckenspråk

FOTO: SHUTTERSTOCK

DT frågar riksdagspartierna: ”Sveriges Dövas Riksförbund arbetar för att det svenska teckenspråket ska jämställas med andra huvudsakliga undervisningsspråk i skollagen och andra relaterade regelverk. Alla elever ska oavsett hörselstatus, skolval, kulturell bakgrund, bostadsort och ålder ha rätt till teckenspråk. Så är det inte i dag. Hur ser ni på det?”. Se deras svar här nedan.

VÄNSTERPARTIET
För Vänsterpartiet står inte valet mellan att antingen ha en god teckenspråkskompetens eller behöriga lärare inom utbildningsväsendet. Vi anser att båda ska tillgodoses efter de behov som finns. Vi satsar därför 250 miljoner kronor mer än regeringen för stöd till Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vi satsar även drygt 300 miljoner kronor mer än regeringen för att tillgodose grundskolan med läromedel och personalförstärkning.

SOCIALDEMOKRATERNA
Socialdemokraterna vill att alla som har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig det. Språklagen är tydlig med att den som tillhör en nationell minoritet och den som har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket respektive det svenska teckenspråket. Vi tycker att det är viktigt att personer som är döva eller har en normbrytande hörselvariation inte likställs med minoritetsgrupper, samtidigt är de problem SDR pekar på viktiga att uppmärksamma och det finns ett behov av att se över hur språklagens rättigheter kan gälla alla barn, unga och vuxna.

MILJÖPARTIET
Vi instämmer i att det behöver finnas en sådan rätt.

CENTERPARTIET
Det är en självklarhet att skolan ska vara för alla, oavsett behov. Alla barn och vårdnadshavare ska ha rätt att välja skola, oavsett plånbok, bakgrund och eventuella särskilda behov. Alla har rätt till en bra skola. Vi tycker det är en bra målsättning att jämställa teckenspråk med andra huvudsakliga undervisningsspråk i skollagen, praktiskt är utfallet också beroende av att lärarsituationen kan hanteras på ett bra sätt. Vi ser positivt på att kommuner i högre utsträckning kan samarbeta kring olika praktiska lösningar. Vi vill också att det exempelvis ska bli lättare att bedriva distansundervisning när så är lämpligt.

LIBERALERNA
Liberalerna prioriterar att barn med hörselnedsättning och barn till teckenspråkiga föräldrar får tillgång till den undervisning i teckenspråk de har rätt till. Det brister i dag, inte minst på grund av en alarmerande brist på teckenspråkslärare. Utan lärare uteblir undervisningen. Vi vill satsa på teckenspråkslärarutbildningar. Det svenska teckenspråket är jämställt med de nationella minoritetsspråken och rätten till modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk stärkas på samma sätt som minoritetsspråken.

KRISTDEMOKRATERNA
Enligt skollagen har skolan uppdraget att främja elevers utveckling men också en livslång lust till lärande. Det är en demokratisk rättighet och gäller alla elever. Redan idag ska elever med teckenspråk som modersmål ha rätt till teckenspråk i skolan, men om det krävs förtydliganden så är vi inte främmande för att se över det. Alla elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.

MODERATERNA
Moderaterna anser att det är viktigt att alla döva barn har goda möjligheter att lära sig teckenspråk. Såväl det svenska språket som svenskt teckenspråk behövs för att stärka elevens delaktighet och tillgänglighet i samhället. Vi har dock inget färdigt förslag om att det svenska teckenspråket bör likställas med de nationella minoritetsspråken i skollagen. Vi föreslår att det ska ses över hur huvudmännen följer skollagen och skärpa Skolinspektionens granskningar så att alla elever får det stöd de behöver.

SVERIGEDEMOKRATERNA
I princip anser vi att svenskt teckenspråk ska jämställas med talad svenska som undervisningsspråk. Man ska dock ha respekt för de praktiska utmaningar som detta innebär och att rättigheter mycket snabbt urholkas om man inte har en strategi för hur de ska uppfyllas. Det väsentliga är alltså att skapa möjligheter och incitament för lärare att utbilda sig i teckenspråk. Eller omvänt, att skolan knyter till sig teckenspråkig personal och att de prioriteras för kompletterande pedagogisk utbildning.

LÄS MER: Så tycker riksdagspartierna i sex olika frågor

REDAKTIONEN
redaktionen@dovastidning.se