2021-09-14

Nyckeln till möjligheter

ANTOLOGI Mitt hemland, Somalia, hamnade i ett inbördeskrig. Ett otal människor blev drabbade och jag var en av dem. Inte bara det, jag blev också döv under inbördeskriget. Då var jag runt 4-5 år gammal. Från hörande till döv – den övergången var otäck och chockartad.

Varken familjen eller omgivningen kunde teckenspråk. De hade inte heller sett eller hört talas om döva.

Innan jag förlorade hörseln, hade jag precis börjat lära mig att skriva och läsa. Alltså hade jag inte riktigt hunnit lära mig något språk förutom att tala. Mina möjligheter till kommunikation var begränsade och föräldrarna var oroliga för min framtid. En dag bestämde sig min familj för att flytta till Sverige. Jag kom hit i slutet av 2003. Då var jag sju år gammal.

Jag minns fortfarande den dagen. Det var när jag såg teckenspråket för första gången på Birgittaskolan. Direkt kände jag att det var mitt språk. Jag lärde mig svenskt teckenspråk snabbt och det blev mitt förstaspråk på kort tid.

Teckenspråket har inneburit så många möjligheter för mig. I dag är jag flerspråkig, har studerat och fortsätter att studera på universitet sedan två år tillbaka och har även pluggat på en yrkeshögskola med mera. I dag har jag flera yrkestitlar som automation- och robotingenjör, ekonomikonsult och programmerare. Jag har jobbat med ekonomi en längre tid och är nu teamledare för hörande medarbetare.

Vidare är jag intresserad av ideellt arbete. I dag är jag kassör för Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Örebro Dövas Ungdomsklubb och är förtroendevald revisor åt andra föreningar.

Ibland funderar jag på hur mitt liv hade kunnat se ut om jag inte fick teckenspråket som barn. Hade jag haft samma möjligheter som i dag? Jag är väldigt tacksam för att jag blev placerad på Birgittaskolan och fick inträde till den teckenspråkiga gemenskapen som liten. Ett språk kan betyda så mycket för en individ. Ett språk innebär också möjligheter. Ja, helt enkelt nyckeln till möjligheter.

Abdi Mohamed
mångsysslare