Det händer fortfarande att jag inte vet

ANTOLOGI Jag tvättar efter en natt borta. När jag öppnar skåpet med tvättmedel ser jag munskydden. Det gör mig påmind. Munskydd gjorde mig otrygg. Dagen då jag skulle få min första spruta tänkte jag vara tydlig med att berätta att för mig innebar munskydd att jag hörde sämre, kanske jag såg dåligt också. Min tänkta tydlighet ledde bara till missförstånd. Detta scenario berättade jag för min vän. Jag beskrev känslan och reaktionen. Omgående fick jag svar: – ”Lotta, det är för att du inte kan avläsa. För att kunna förstå behöver du se”. Det var som en varm klapp på kinden fylld med kärlek. Nästa gång på vaccinmottagningen var jag där utan munskydd. Ingen oro eller svettiga armhålor.

I höst blir jag 50 år och det finns fortfarande saker som jag både inser och lär mig. Viktiga och värdefulla lärdomar! Och att skriva detta bidrag är viktigt. Att vi alltid delar med oss är inte bara att förmedla något utan det är också ett historiskt dokument, en form av kunskapsspridning. Vi kan inte ta saker för givet. Demokratifrågan får vi aldrig ta för givet! Frågan om språk, kultur, rättigheter, identitet och jämlikhet är inte alltid självklar. Ständigt måste dessa frågor fredas och drivas. I min funktion är jag placerad på en av våra specialskolor. Jag önskar att jag kunde säga att de barn som kommer till oss är hela och trygga barn som har både språket och kulturen med sig, att de vet vem de är. Vi kan inte ta något för givet för än i dag kommer det barn som inte har fått teckenspråk sedan barnsben. Det gör lika ont att se varje gång. Varje gång.

”Språkens öden är folks öden” (sametinget.se) och ”Starka välmående språk speglar i sin tur ett starkt samhälle och en stark kultur.” För mig har det varit en trygghet och styrka att jag har varit en del av vårt samhälle och kultur. Vi är de vi är med anledning av vår bakgrund. Och där och då, tillsammans, lär vi oss. För det är inte alltid som vi själva vet – vi behöver förstå tillsammans.

Lotta Brodin
CODA (Child of Deaf Adults, barn till döva föräldrar)

---

ANDRA DELAR I ANTOLOGIN*:

Bästa taxiresan nånsin – då var jag extra stolt
av Erik Akervall

Nyckeln till möjligheter
av Abdi Mohamed

För mig är det en gudagåva
av Thyra Lindström

Från noll teckenspråk till två teckenspråk
av Najlaa Sad Aldeen

Teckenspråket – bron mellan två världar
av Torbjörn Svensson

Språkets gränser är världens gränser
av Tobias Palmkvist

Jag har alltid andats, drömt och tänkt på teckenspråk
av Ebba

*ur Allt om teckenspråk 2021, ett extratjockt specialnummer som DT utger i september.