2022-05-21
DT rapporterar från SDR:s förbundsmöte i Göteborg
Deltagare på SDR:s förbundsmöte 2022.
Den här helgen, 20-22 maj, hålls SDR:s förbundsmöte i Göteborg. Här kan du följa DT:s rapportering från förbundsmötet, inklusive prisutdelning då SDR ska dela ut utmärkelser till tio personer, med start lördag morgon den 21 maj. Du kan även följa livesändningen* av förbundsmötet här.
*Alla punkter livesänds inte – se programmet här
31. Nu är förbundsmötet över
Enligt programmet skulle förbundsmötet sluta klockan 12.00, men det var över redan klockan 10.50. Tack för att ni följde rapporteringen under helgen. DT önskar er en trevlig söndag!
30. SDR-sida om utmärkelserna
Nu har SDR skapat en webbsida om 2021 års utmärkelser och pristagare. På sidan finns även en folder om pristagarna, deras utmärkelser och motiveringar. Kolla här.
29. Information om Syssna på mig-projektet
SDR:s generalsekreterare, Julia Kankkonen, ger information om Syssna på mig-projektet. Hon berättar att Sara Schöldt och Anna Racki börjar som projektledare respektive projektmedarbetare den 1 augusti 2022. Läs mer om Syssna på mig-projektet här.
28. Information om DigiDöv-projektet
Projektledare Magnus Nordström informerar om DigiDöv-projektet. DT intervjuade honom tidigare i våras – läs mer här.
27. Information om Dövas dag i Uppsala
Thomas Spogardh och Henrik Östman från Uppsala Läns Dövas Förening informerar om Dövas dag i Uppsala, som går av stapeln den 23-25 september. Programmet kan ses här.
26. SÖNDAG 22/5: God morgon!
Nu är vi tillbaka. Vi har precis tagit en gruppbild.
25. Nu är banketten och prisutdelningen över
Nu har tio utmärkelser delats ut och banketten är därmed över. I morgon klockan 9.00 återupptas förbundsmötet. DT kommer att rapportera då. På återseende! Tack för att ni följde rapporteringen i dag!
24. Harriet Björneheim får Alma Abrahamssons pris nummer 2
Styrelseledamot Magnus Ryttervik motiverar varför Harriet Björneheim tilldelas Alma Abrahamssons pris nummer 2:
Alma Abrahamssons pris nummer 2 går till en person som har undervisat och följt flera klasser under sina många år som lärare på Manillaskolan. Många av hennes tidigare elever har en fortsatt fin kontakt med henne, även efter hennes pension. Flera av hennes elever minns att hon såg till att ingen elev kände sig osedd i klassen, men även utanför klassrummet. Vid konflikter och bråk såg hon till att ge dem verktyg för att kunna hantera situationen själv. Hon uppmuntrade eleverna att förstå vikten av tvåspråkighet och gav dem verktyg för att använda båda språken, svenskt teckenspråk och svenska. Detta stärkte eleverna i deras egen dövidentitet. Hennes engagemang och uppmuntran gjorde att många av dem fann sina egna intressen eller inre natur vilket gjort att de fått en god grogrund för att uppnå sina drömmar och mål.
Efter att rektorn Åsa Hammar utsett henne till studierektor gjordes, tillsammans med lärarkollegorna, flera framsteg för tvåspråkigheten inom dövskolan. Hennes engagemang och viktiga arbete som lärare, studierektor och förebild behöver uppmärksammas.
23. Rita Ingvarsson får Alma Abrahamssons pris nummer 1
Motiveringen, som vice förbundsordförande Joakim Hagelin Adeby framför, lyder:
Alma Abrahamssons pris nummer 1 går till en viktig föregångare genom sin kamp för att få utbilda sig till förskollärare på 1970-talet. Skolöverstyrelsens ståndpunkt att döva utgjorde en säkerhetsrisk och därför inte kunde arbeta som förskollärare, hamnade på kollisionskurs med hennes kamp för att döva barn skulle få tillgång till teckenspråk i förskolan med döva förebilder och pedagoger.
Efter att Skolöverstyrelsen överbevisats utbildade hon sig till förskollärare och jobbade på förskolan vid Rålambshovsvägen. På förskolan på Boktryckarvägen krävde barnens föräldrar en döv lärare i arbetslaget, och hon flyttade dit. Hon utbildade sig senare till förstadielärare (specialpedagog) och fick mycket beröm för sitt arbete som hemvägledare där många föräldrar förstod vikten av att välja specialskolan för sina döva barn. Hon har också jobbat många år på Manillaskolan och även inom LärVux innan hon gick i pension. Efter den här personens kamp och resa genom Skolöverstyrelsens nålsöga banades vägen för döva att utbilda sig till lärare och därmed också möjligheten för döva barn att få döva förebilder inom förskola och skola.
22. Alma Abrahamssons pris – en helt ny utmärkelse
I dag delas Alma Abrahamssons pris ut för första gången. Det går till de som arbetat inom för-, grund- eller gymnasieutbildning, bidragit till en kvalitativ utbildning på teckenspråk samt stärkt barn och ungas dövidentitet. Till skillnad från förbundets övriga utmärkelser får allmänheten ge förslag på vem som ska få detta pris. SDR tog emot 14 förslag.
21. SDR:s 100-årsjubileumstårta
20. Lennart Andersson tilldelas Guldtecknet nummer 29
Motiveringen, som styrelseledamot Lea Strandberg framför, lyder:
Den här personen är utbildad lingvist och vid sidan om lingvistik växte ett stort intresse för dövas historia fram. Dövas historia i Europa och kampen för teckenspråk sägs ha sin vagga i Paris. Detta kommer fram i hans viktiga forskning om dövas utveckling och har resulterat i bland annat två utgivna böcker om ”Teckenspråkets guldålder” (2014 och 2017) där vi får kunskap om dövas historia under 1700- och 1800-talen. Arbetet har kretsat kring ideologiska förändringar, människors kamp för ett språk och hur detta påverkade organisationer och dövas utbildning. Under hans uppskattade föreläsningar inredde han ofta rummet med bilder och använde väggarna för att vägleda åskådarna genom en tidsresa och historiska händelser.
Personen har även ingått i arbetet för att den svenska regeringen ska tillsätta en utredning om det hundraåriga förtryck som döva upplevt, med en offentlig upprättelse för döva som mål. Hans engagemang, kunskap och mångåriga forskning om den oralistiska ideologin och dess allvarliga konsekvenser för döva har varit en stor tillgång i SDR:s arbete.
19. Debbie Z. Rennie får Guldtecknet nummer 28
Vice förbundsordförande Joakim Hagelin Adeby motiverar varför Debbie Z. Rennie får Guldtecknet nummer 28:
Guldtecknet nummer 28 går till en person som gick på Western Pennsylvania School for the Deaf i Pittsburgh i USA och flyttade till Sverige 1991. Hon hade redan då flera års uppträdanden i USA bakom sig. Under hennes över 30 år i Sverige har hon i sitt arbete inom teater och konst alltid utgått från dövas och teckenspråkets villkor utan att göra kompromisser. När läroplanen för teckenspråk från och med 2011 även inkluderar teckenspråkspoesi var det den här personen som hade möten med Skolverket. Förutom att hon själv otaliga gånger uppträtt som skådespelare har hon även regisserat teaterföreställningar, däribland ”Här kommer Pippi Långstrump!” samt ”Romeo och Julia på Gullbacken”.
Genom sin ledarstil – empowerment – och otroliga förmåga till både kroppsliga och språkliga uttryck har hon inspirerat många döva barn och ungdomar att utforska olika konstformer genom teckenspråk. Hennes rika och inspirationsfulla kunskap i teckenspråks- och teaterkonst lämnar ingen oberörd.
18. Bengt-Åke Malmberg tilldelas Guldtecknet nummer 27
Styrelseledamot Pia Johnsson-Sederholm redogör för varför Bengt-Åke Malmberg tilldelas Guldtecknet nummer 27:
Guldtecknet nr 27 går till en person med ett stort hjärta för föreningslivet och har fina kontakter med väldigt många döva i alla åldrar. Som en lokal profil i Halland och Småland har han med sin lyhördhet och sitt engagemang bidragit till en betydelsefull fritid för många döva. Bland fritidsaktiviteterna finns bland annat fiske och minigolf. Sommarstugan Tallvik hade en särskild plats i hans hjärta. Han har också haft ett stort engagemang i föreningarnas fritidsanläggningar och deras historia.
Personen var också under en stor del av 1980-talet mycket aktiv i frågor kring döva barns rätt till förskola på teckenspråk. Han har under många år på 1980- och 90-talen suttit i SDR:s förbundsstyrelse och var också representant i SDR:s förskolekommitté där hans insatser resulterade i positiva effekter och hade stor politisk påverkan. Hans värdefulla insatser har medfört positiva följder för döva barn i förskolan och dövas fritid.
17. Guldtecknet nummer 26 går till Irene Carlsson
Styrelseledamot Hedvig Ledung motiverar varför Guldtecknet nummer 26 går till Irene Carlsson:
Guldtecknet nummer 26 går till en teckenspråkslärare som har fångat upp många hörselskadade och döva elever i integrerade skolor. Hon är ett ypperligt exempel på hur en teckenspråkslärare kan utgöra en bro till den döva gemenskapen. En stor andel av hennes elever valde senare en skolgång i dövskolan eller gymnasiet i Örebro. Idag är de självständiga, starka och aktiva individer i dövvärlden. Hon har även undervisat föräldrar till döva barn i teckenspråk och hörande gymnasieelever som valt teckenspråk som språkval.
Genom att söka upp, hälsa på och ta med ensamma döva till dövföreningen har den här personen brutit isolering och utanförskap för många döva. Hon besökte regelbundet döva äldre på äldreboenden för att göra dem sällskap, något hon gjorde redan från barnsben tillsammans med sina föräldrar. Vidare har hon också följt med döva till olika myndigheter som ett stöd under mötena. Hon är en kvinna med ett stort och varmt hjärta som i sin egen omgivning, i Nässjöorten och ute i ”mörka” Småland, har gjort stora och betydelsefulla insatser för döva barn, unga och äldre.
16. Colin Allen AM får Lars-Åke Wikström’s International Award nummer 10
Motiveringen, som vice förbundsordförande Joakim Hagelin Adeby framför, lyder:
Årets pristagare för Lars-Åke Wikström’s International Award kommer från en döv familj och är född i Sydney, Australien. Han var verksam i det australiska dövsamhället under ett flertal år innan hans engagemang ledde honom in på den internationella banan. Mellan 2000 och 2007 arbetade den här personen med flera internationella projekt som sträckte sig över världen, från Balkanländerna och Turkiet till Kambodja. I en global utbildningssatsning 2007 till 2009 om dövas mänskliga rättigheter genomfördes även regionala kartläggningsprojekt om dövas situation i bland annat Östeuropa, Asien, Sydamerika, Centralamerika, Afrika och arabvärlden.
Han valdes 2003 in i WFD:s styrelse och satt där totalt 16 år, från 2011 fram till 2019 som ordförande. 2018 tillkännagav FN att den 23 september ska firas som den internationella teckenspråksdagen (International Day of Sign Languages). Tack vare den här personen och hans ledarskap, engagemang och ideella insatser har den internationella medvetenheten ökat om vikten av teckenspråk för att fullt ut förverkliga dövas mänskliga och språkliga rättigheter.
15. Anna-Britta Larsson får Kruthmedaljen nummer 34
Styrelseledamot Romel Belcher ger en motivering till varför Anna-Britta Larsson tilldelas Kruthmedaljen nummer 34:
När Dövas TV bildades 1978 var den här personen en av de första som anställdes. Då fanns inga barn- eller nyhetsprogram på svenskt teckenspråk. VHS-kassetter med bland annat ”Videojournalen” kopierades och skickades ut till förbundets medlemmar. Redan från start var kampen för dövas rätt till program på sitt första språk det centrala. Inför folkomröstningen om kärnkraft 1980 gjordes ett program om kärnkraft på teckenspråk. När Dövas TV fick statligt anslag för att bygga ut videoverksamheten gjordes satsningar på sagor och program för döva barn. Det ledde till flera succéer såsom ”Emma och Bobbo” 1986 och ”Julexpressen” 1989. När SVT Teckenspråk tog över Dövas TV år 2000 och därefter stod för produktionerna var den här personen projektledare för framgångsrika ”Teckenlådan” med cirka 400 avsnitt under tolv års tid.
Dövas tillgång till tv-program på teckenspråk hade inte varit möjligt utan hennes påverkansarbete med betoning på yngre generationer döva och deras rätt till barnprogram på svenskt teckenspråk.
14. Päivi Fredäng får Kruthmedaljen nummer 33
Styrelseledamot Magnus Ryttervik redogör för varför Päivi Fredäng får Kruthmedaljen nummer 33:
Kruthmedaljen nummer 33 går till en person som är finlandsfödd med döva föräldrar. Hon flyttade till Sverige i mitten av 1970-talet och arbetade som socialkonsulent för döva i Dalarna. Som projektanställd på SDR producerade hon tillsammans med Helena Fremnell och Anne-Maj Magnström den mycket uppskattade handboken ”För samverkans skull – en handbok för samarbete mellan dövföreningar, kommuner och landsting” (2002).
Den här personen tog därefter en doktorsexamen i sociologi och satsade på forskning i dövhistoria. Hennes doktorsavhandling heter ”Teckenspråkiga döva: Identitetsförändringar i det svenska dövsamhället” (2003). Hon stod även för de senare publikationerna ”Dövas liv med teckenspråk” (2006), ”Teckenspråkighetens kulturella former” (2007) och ”Igår dövstum skomakare och idag teckenspråkig webbdesigner” (2012). Hon har nu gått i pension från en tjänst som universitetslektor på Örebro universitet. Hennes värdefulla arbete har bidragit till en ökad förståelse för döva, dövas identitet, döva som en språklig och kulturell grupp samt dess utveckling utifrån ett historiskt perspektiv.
13. Tord Lind får Kruthmedaljen nummer 32
Vice förbundsordförande, Joakim Hagelin Adeby, motiverar varför förbundet har valt att ge Kruthmedaljen nummer 32 till Tord Lind:
Det här är en skåning som kom i kontakt med teckenspråk först på Blockhusudden och kände sig accepterad. Efter universitetsstudier i statsvetenskap, juridik och pedagogik blev han enhetschef på Statens institut för handikappfrågor i skolan, SIH Läromedel. Under hans ledning genomgick läromedel med döva som målgrupp en banbrytande period. Från obefintligt undervisningsmaterial om teckenspråk och döva under 1980-talet tog flera viktiga skolundervisningsmaterial form under 1990-talet. Ett flertal böcker om dövas historia, teckenspråk och dövas tvåspråkighet producerades för att användas i skolundervisningen med ”Örebroskolan”, ”Formlära” och ”Nästan allt om döva” som några exempel.
Personen är också känd som en mångårig föreningsaktiv i Örebro, intressepolitisk chef och senare kanslichef på SDR. Att flera generationer döva har fått tillgång till skolmaterial om dövas historia, dövas kulturella identitet och teckenspråk som sitt modersmål sedan 90-talet är till stor del den här personens förtjänst.
12. Kruthmedaljer börjar delas ut
Kruthmedaljer börjar nu delas ut till de som gjort stora betydelsefulla insatser för döva i samhället samt gjort tydligt avtryck för svenskt teckenspråk och dövas situation i den svenska samhällsutvecklingen.
11. Följ SDR:s Instagram-story (Händelse)
SDR lägger också ut bilder och videor från banketten på Instagram Story (Händelse) under kvällen.
10. Nu inleds SDR:s bankett
Nu inleds SDR:s bankett. Utmärkelser ska i kväll delas ut till personer som gjort stora insatser för döva både nationellt och internationellt, dövrörelsen samt det svenska teckenspråket. Vilka är de? Följ DT:s rapportering i kväll. Sarah Remgren och Lars-Gunnar Möllefors är värdar för kvällens bankett. Finklädda personer börjar strömma in.
9. Dagens förbundsmöte slutade tidigt
Planen var att förbundsmötet skulle hålla på som längst fram till klockan 17 i dag den 21 maj. Men mötet slutade redan vid 15-tiden. Nu är det paus fram till kvällens bankett, som börjar klockan 19. DT ska rapportera från banketten. Följ gärna då! På återseende.
8. Fem nya ansikten på förbundsmötet
DT intervjuar fem personer som deltar i SDR:s fysiska förbundsmöte för första gången. Läs mer här.
7. Nästa års verksamhetsplan
Tidigare brukade ombuden behandla innevarande års verksamhetsplan på förbundsmötet och diskutera vilka fokusområden SDR skulle ha året därpå. Nu har SDR återinfört ordningen att behandla nästa års verksamhetsplan i enlighet med stadgarna på förbundsmötet. Just i år är det en övergångsperiod. Ombuden behöver därför ta ställning till två verksamhetsplaner: den ena för 2022 och den andra för 2023.
På 2023 års förbundsmöte ska bara en verksamhetsplan behandlas: det vill säga för året därpå, 2024.
Här kan 2022 års respektive 2023 års verksamhetsplan läsas.
6. SDR gick med ett litet plus ifjol
Ombuden går igenom SDR:s årsredovisning 2021.
SDR:s 2021 i siffror – avrundat uppåt till närmaste heltal:
Totala intäkter: 10,9 miljoner kronor (10,4 mkr året före)
Totala kostnader: 10,8 mkr (10,2 mkr)
Resultat: 35.000 kronor (0,3 mkr)
Eget kapital: 14,4 mkr (14,4)
Antal medlemmar: 3.484 (3.262)
Väsentliga händelser under 2021:
Pandemins påverkan – utgifterna blev lägre i och med att ett stort antal fysiska träffar istället skedde på distans.
Lägre intäkter från Månadslotten – ifjol fick SDR 3,3 miljoner kronor av Månadslotten, en minskning med över 1 miljon kronor från året innan.
Något lägre statsbidrag – 2,8 mkr (2,9 mkr året innan).
Mer gåvor från allmänheten – 280 000 kronor (49 000 kronor året innan).
5. Lunchpaus
Nu är det lunchpaus. Vi är tillbaka klockan 13.15.
4. Västanviks folkhögskolas stämma
Som brukligt har Västanviks folkhögskola sin stämma i anslutning till SDR:s förbundsmöte. Det är en så kallad ”hybrid”-stämma där skolans ordförande, Sven-Emil Karmgård, finns på plats i Göteborg medan skolledningen följer stämman via Zoom.
Väsentliga händelser under 2021:
Skolans verksamhet påverkades av pandemin för andra året i rad. All sommar- och kursverksamhet blev inställd, vilket resulterade i förlorade intäkter, skriver Västanviks folkhögskola i sin årsredovisning.
Pandemin påverkade också möjligheterna till att kunna rekrytera nya deltagare till läsårets alla utbildningar och konsekvenserna blev att det har varit för få deltagare som studerat och därmed minskade intäkter.
Skolan gick dock med vinst på drygt en halv miljon kronor 2021. Och skolans ekonomi är fortsatt god.
Stämmodeltagarna fick också träffa skolans nya rektor respektive biträdande rektor, Carina Högberg och Maria Larsson, via Zoom. Den nuvarande skolledningen – rektor Gunilla Kolm och biträdande rektor Barbro From – slutar till sommaren. De är också med på stämman, som blir deras sista.
Såväl Carina Högberg som Gunilla Kolm berättar att det är en utmaning att marknadsföra skolan och locka nya deltagare till skolan då antalet deltagare har minskat. Ett positivt tecken är att skolan nu återigen kan ta emot deltagare i sommar.
3. Diskussion om SDR:s medlemshanteringssystem och stämningsprocess
Nu diskuterar ombuden SDR:s medlemshanteringssystem. Förbundet har bland annat fått kritik för att inte ha ett fullt fungerande medlemssystem. Ett IT-företag fick i uppdrag att utveckla ett nytt medlemssystem och nya webbplatser för förbundet. Men resultatet var inte tillfredsställande och förbundet ansåg inte att IT-företaget hade levererat enligt avtal. Därför krävde förbundet återbetalning, vilket företaget inte gick med på. Förbundet stämde därefter IT-företaget. Domen meddelades i mars i år. Det var att SDR förlorade målet. Förbundet skriver bland annat (läs mer här):
”Domstolen ansåg att SDR lyckats bevisa att det var fel på leveransen av medlemssystemet, men inte på leveransen av webbsidorna och -butikerna. Domstolen prövade därefter frågan om SDR hade reklamerat tjänsten i skälig tid och om IT-företaget fått möjlighet att rätta till felen. En reklamation måste nämligen ske på ett visst sätt och inom en viss tid. Enligt vår bedömning har flera reklamationer, klagomål och felanmälningar skett under samarbetet, men detta ansågs av domstolen inte utgöra reklamationer i juridisk bemärkelse. Domstolen ansåg därför att SDR inte hade reklamerat i tid.”
Frågan om SDR:s medlemshanteringssystem livesänds inte eftersom det bland annat handlar om den stämningsprocess som förbundet genomgått. Då diskussionen handlar om juridiska frågor vill förbundet minimera riskerna för eventuellt förtal och att ombuden ska kunna känna sig trygga och bekväma när de ställer frågor till förbundet.
2. Så många dövföreningar deltar
13 av 20 distriktsorganisationer deltar i förbundsmötet:
Blekinge – deltar ej
Dalarna – deltar
Gotland – deltar ej
Gävleborg – deltar
Halland – deltar ej
Jönköping – deltar
Kalmar – deltar ej
Kronoberg – deltar ej
Norrbotten – deltar
Skåne – deltar
Stockholm – deltar
Södermanland – deltar ej
Uppsala – deltar
Värmland – deltar
Västerbotten – deltar
Västmanland – deltar ej
Västra Götaland – deltar
Y-län – deltar
Örebro – deltar
Östergötland – deltar
Det är över 40 deltagare totalt (inklusive SDR:s förbundsstyrelse och -kansli m.fl.).
1. Det första fysiska förbundsmötet efter pandemins utbrott
God morgon! Nu inleds SDR:s första fysiska förbundsmöte efter pandemins utbrott. Förbundet hade ett digitalt förbundsmöte 2020 och en digital kongress 2021. DT ska uppdatera löpande under helgen, i kortfattad form. Välkommen att följa rapporteringen här.
NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se
Dela artikeln via e-post.