2021-09-14

För mig är det en gudagåva

ANTOLOGI Jag, som är född döv, kallar mina sju första år ”de sju mörka åren”. De andra säger ”de sju vita åren” och jag kan förstå att vitt kan innebära blankt men för mig är vitt positivt.

Jag, som var uppvuxen i Gullänget (ett litet samhälle utanför vackra Örnsköldsvik), blev inte långvarig på dövskolan i Härnösand eftersom jag med hjälp av hörapparat kunde höra lite. Istället blev jag sänd till Stureskolan i Örebro. Där var teckenspråket förbjudet och all undervisning var på talad svenska. Jag använde lite teckenspråk i smyg för det ansågs som något fult. Lyckligtvis hade vi en och samma underbara lärare i åtta år. Men jag hade en fruktansvärd fostertant hemma som inte lät mig äta mätt, gav mig stryk och annat. Tänk dig ett barn som inte förstod varför hon som sjuåring åkte till Örebro och hamnade hos henne.

Jag hade en kris vid 40-årsåldern eftersom barndomens upplevelser kom ifatt mig. Då fick jag samtala med en psykolog. Han väckte mitt undermedvetna och jag blev medveten om mina sju förlorade år, vilket rev upp såren hos mig. Som förstadielärare för hörande föräldrar till döva barn betonade jag vikten av att döva barn får tillgång till svenskt teckenspråk redan vid vaggan. Jag började därefter jobba som teckenspråkslärare 1987. Elva år senare startade jag mitt företag Fria Händer och bedrev teckenspråksutbildning med mera.

Man brukar säga att om man ej har fått språk som barn är det svårt att ta igen och det kan stämma men ingenting är omöjligt! I mitt fall var det tack vare min kämpaglöd och min stora kunskapstörst. Utan teckenspråk är jag inget! För mig är det en gudagåva och livets språk.

Thyra Lindström
mångårig teckenspråkslärare & SDR Guldtecknet-pristagare 2017