Rekordmånga asylsökande på Västanviks folkhögskola

UPPDATERAD Västanviks folkhögskola har en mottagning för döva och hörselskadade asylsökande. Skolan har nu 45 asylsökande, vilket är ett rekord. 

  – Det beror dels på att många flyr till Sverige när vädret är milt, dels på att det är oroligt i världen, säger Jan Magnström, lärare på asylmottagningen. 



Västanviks folkhögskola i Leksand har sedan sex år tillbaka en asylmottagning på uppdrag av Migrationsverket. Det innebär att Migrationsverket kan hänvisa döva och hörselskadade asylsökande till mottagningen. Där får asylsökande lära sig svenskt teckenspråk, vad som händer när de söker asyl och hur det svenska samhället fungerar.

– Under dessa sex år har totalt 70 asylsökande kommit till skolan (se fotnoten här nedan), säger Gunilla Kolm, rektor för Västanviks folkhögskola.
Migrationsverkets handläggare känner dock inte alltid till att mottagningen finns. Det händer att döva och hörselskadade asylsökande hamnar på ett ställe där det inte finns teckenspråkskunnig personal. Enligt Jan Magnström försöker skolan informera Migrationsverket hela tiden om att mottagningen finns.

– Problemet är att det är hög personalomsättning på Migrationsverket, säger han.

På asylmottagningen kan deltagarna vara i upp till sex månader. Vistelsen kan bli längre om en deltagare behöver mer tid eller om Migrationsverket dröjer med att kalla till förhör. Mottagningen har deltagare som kan vara allt från analfabeter till högskoleutbildade. De kommer oftast från orosdrabbade länder som Eritrea, Somalia och Syrien med flera.
På skolan lär sig döva och hörselskadade asylsökande att på teckenspråk beskriva sin flykt- eller resväg till Sverige, sin situation i hemlandet och sin bakgrund. Sådant är avgörande när de blir förhörda av Migrationsverket i Uppsala. Någon från skolan följer alltid med för att försäkra sig om att inga missförstånd sker och för att processen ska bli rättssäkrare.

– Migrationsverket i Uppsala har bra samlad kompetens när det gäller döva och hörselskadade asylsökande och teckenspråkstolkarna i staden är vana vid att tolka förhör. Vid behov följer någon av skolans pedagoger med som språkstöd, vilket innebär en trygghet för både den asylsökande och tolkarna, säger Gunilla Kolm.

Om en deltagare får permanent uppehållstillstånd kan den välja att läsa Teckenspråk för invandrare (TFI) och Svenska för invandrare (SFI) på Västanviks folkhögskola i Leksand och dess filial i Stockholm. Vidare har skolan ett socialt företag, Dalahänder, som säljer tjänster till företag och privatpersoner, till exempel städning och trädgårdsarbete. Där kan döva och hörselskadade som får stanna i Sverige söka jobb. På så vis integreras döva och hörselskadade snabbare i det svenska samhället.

– Man kan säga att medan Sverige hittills har misslyckats med sin flyktingpolitik så lyckas vi med vår flyktingpolitik för döva och hörselskadade, säger Gunilla Kolm.

Hon menar alltså att skolans asylsökande integreras direkt och kan få lära sig svenskt teckenspråk och träffa många olika personer i Leksand med mera. Detta till skillnad från hörande asylsökande som inte får samma möjlighet till att lära sig svenska medan de väntar på att bli förhörda av Migrationsverket.

– Asylsökande hos oss har en stor fördel, säger hon.

– Deltagarna är väldigt motiverade att lära sig. Det är roligt att se, säger Jan Magnström.
Västanviks folkhögskolas asylmottagning är unik i världen.

NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se

LÄS MER: Maree flydde till Sverige: “Vi var rädda jämt” 

FOTNOT Vi publicerade den här artikeln i papperstidningen Dövas Tidning nummer 6 2015. Då hade skolan som mest 16 asylsökande samtidigt, vilket då var rekordmånga. Uppgiften om att skolan hade haft 70 deltagare sedan starten, lämnades i september.
Nu har skolan 45 asylsökande och siffrorna ändras hela tiden, uppger rektor Gunilla Kolm för DT. Skolan har därför anställt extra personal.