Otillgänglig TV utesluter tittare

Otillgänglig tv uteslöt väljare att följa valet. Döva, hörselskadade och andra som behöver eller vill följa
textade livesända program blev hänvisade till traditionell tablålagd tv. De kunde alltså inte se dem i Play.

Direkttextade program finns inte i dag i Play-tjänsterna, det vill säga valbar text likt s.199 i linjär TV. Om det ska finnas text i Play-tjänsterna idag krävs särlösningar idag. Och när en sändning som sänts live i linjär tv sedan ligger kvar efteråt på SVT Play eller i TV4 Play följer inte textremsan med. DT har kollat med både SVT och TV4 om varför det ser ut som det gör i dag. Varför kan man inte lösa så att man kan se tv på samma sätt i en dator, padda eller mobil?

– En del program har vi sänt med direkttextning även på Play, men då sker det i form av en dubbelpublicering så att det
finns både en sändning med och en utan textning. Detta är rätt bökigt tekniskt, vilket är anledningen till att det inte sker
rutinmässigt, säger Magnus Rönnlid, chef på SVT Undertext.
Genom honom fick DT en kommentar av SVTi som är en enhet
inom SVT som utvecklar bolagets digitala tjänster. De har bland annat varit med och tagit fram SVT Play:
”Vi har bett tillverkaren av våra streamingservrar för direktsändningar att utveckla stöd för att skicka med text-tv-texten
i liveströmmen. Eftersom text-tv inte finns i videoströmmar på internet måste texten läsas ut och omvandlas till ett format
som fungerar på internet. Texten ska sedan hållas i synk med videon genom hela distributionsnätverket. Det är många tekniska
lösningar som ska på plats så det kommer att dröja innan det fungerar men vi kommer förmodligen att få till valbar text
på våra livesändningar i framtiden.”

TV4:s programplanerare Susanne Hilding:
– Textfilerna sparas inte ned i dagens tekniska lösning, de måste i så fall bearbetas om för att passa mot den färdiga videofilen. Vi har valt att inte efterbearbeta eftersom det är inaktuellt när filen blir klar.

Sådana svar har fått döv- och hörselorganisationer som Hörselskadades riksförbund (HRF) att tröttna. De riktar stark kritik till de stora mediebolagen.
Det tar för lång tid, menar Jan-Peter Strömgren, ordförande i HRF.
– Under årens lopp har vi fått höra liknande förklaringar till leda: att det finns “tekniska hinder” för textning och att det jobbas på att undanröja dessa hinder. I själva verket är problemet oftast inte att de tekniska hindren är så väldigt komplicerade, utan att tv-bolag och leverantörer av webb-tvtjänster prioriterar textning lågt och inte är villiga till att lägga ner den tid och de pengar som krävs för att öka textningen. Till exempel valde SVT att börja lägga ut en “spegling” av sina kanalers sändningar (de som sänds linjärt reds anm) på webben innan de hade löst hur de skulle kunna erbjuda textningen. Det borde vara självklart att inte börja erbjuda nya tv-tjänster utan att först ha ordnat textningen, lika självklart som att ha ljud på sändningarna. Att betrakta textning som ett ”extra, valfritt tillbehör”, istället för en grundläggande förutsättning, är en inskränkt attityd som vi är hjärtinnerligt trötta på, säger han.

Därför gläds de åt att regeringen gett Post- och telestyrelsen (PTS) uppdrag att genomföra ett pilotprojekt för direkttextning genom ett tal-till-text-system, något de drivit länge. Sverige ligger nämligen långt efter länder som Storbritannien och USA när det gäller textning i rutan. De har betydligt bättre direkttextning än Sverige tack vare sin tal-till-text-omvandling. De textar just därför fler program än här i Sverige.

– Det skulle innebära att viktigt genombrott. Men det kommer att ta tid innan det finns ett v älfungerande tal-till-textsystem. Och när det äntligen kommer finns det inga garantier för att det används i den utsträckning som vore rimligt. Det är därför HRF:s uppfattning att enda sättet att få en markant ökning av textningen i samtliga medier – inte minst på webben – är lagstiftning och skarpare krav från samhället. Bara så kan textning bli en självklarhet, säger Jan-Peter Strömgren.