Karl-Erik Karlsson minns trion

1977. Karl-Erik Karlsson ser Algot Andersson kommunicera taktilt med en teckenspråkskunnig journalist.

Karl-Erik Karlsson, uppvuxen på vackra Orust och tidigare ordförande för Göteborgs Dövas Förening och SDR, har träffat herrarna Dan Andersson, Oscar Rydén och Algot Andersson. Här berättar han hur de var som personer.

Karl-Erik Karlsson är uppvuxen på Orust vid Västkusten. Efter skolgången i Vänersborg flyttade han till Göteborg 1955. Han blev invald i Göteborgs Dövas Förenings styrelse som ledamot 1963. Sedan blev han dess ordförande 1969, en post som han satt på fram till 1978. I ett år, 1978, var han föreningens ombudsman.

1974 blev han ledamot i SDR:s förbundsstyrelse och sedan ordförande 1979, vilket han var i totalt fyra år. Efter det blev han handläggare inom sociala frågor hos förbundet. 2005 blev han belönad med förbundets Kruthmedalj nummer 17 för sitt långa engagemang i dövrörelsen, särskilt på socialområdet.

Karl-Erik minns trion Dan Andersson, Oscar Rydén och Algot Andersson.

Den förstnämnda beskrevs som en sträng och disciplinerad person. Men han kunde samtidigt också vara snäll. Han var skicklig på att samla in pengar till föreningen. Karl-Erik kommer ihåg en av Dan Anderssons anekdoter. Det var att han hade skickat brev till ett antal rederier i Göteborg och frågat om de ville stödja stadens dövförening. Varje brev innehöll en ifyllbar blankett och ett frimärke som respektive rederi kunde använda för att skicka tillbaka till dövföreningen.

– Om de inte ville visa stöd, så gick Dan Andersson personligen till deras kontor och krävde att få tillbaka frimärket!

Om Dan Andersson kunde vara hård, så var Oscar Rydén motsatsen.

– Han var alltid glad och positiv, en fin och ödmjuk person. Jag kommer ihåg hur stolt hans fru Greta var över honom och att han satt i styrelsen för internationella dövsportkommittén CISS (dagens ICSD).

Oscar Rydén fick i övrigt smeknamnet idrottspappa på grund av sitt mångåriga engagemang för dövidrotten. Bland annat var han SDI-ordförande i 26 år utan avbrott. Han var även ledamot, vice ordförande och ordförande i CISS mellan 1935 och 1955.

Algot Andersson beskrivs som en klok och vänlig person, men Karl-Erik träffade inte honom så ofta. På fotot från 1979 syns Karl-Erik följa den taktila kommunikationen mellan Algot vars syn blivit allt sämre och den teckenspråkskunniga journalisten Hugo Johansson, som hade en döv pappa.

Hur var trions teckenspråk?
Karl-Erik Karlsson svarar att de tecknade lugnt och tydligt och att deras teckenspråk var ganska svenskpåverkat. Något de har gemensamt med många andra döva från den tiden.

– Oscar Rydén var också duktig på internationella tecken.

NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se

LÄS MER: Flitiga föreningsbildare låg bakom grundandet av SDR

LÄS OCH SE MER: SDR:s jubileumssida