2026-10-22
”Jag skulle garanterat få mer betalt om jag började med Onlyfans”
Laith Fathulla har inte fått mer än enstaka timmar arbete efter att han utexaminerats som tolk. Foto: Elin Westerlund
Laith Fathulla vill arbeta som döv teckenspråkstolk, men får bara enstaka uppdrag. Nu riktar han kritik mot både tolkbranschen och tolkutbildningen.
– När jag tog yrkesxamen som tolk tänkte jag ”Yes, nu kommer jag få jobb!”. Men istället har jag blivit besviken.
Det säger Laith Fathulla, som i våras tog examen som döv teckenspråkstolk vid Västanviks folkhögskola. Han har varit i kontakt med tolkbolag och tolkcentralen i Region Skåne i hopp om att få arbete som tolk.
– Jag har sökt jobb som tolk hos Region Skåne men fått avslag eftersom de vill ha hörande teckenspråkstolkar. Dövas Tidning har tagit del av mejlkorrespondensen mellan Laith Fathulla och tolkcentralen i Region Skåne, som bekräftar det skedda.
Laith anser att tolkcentralens argument om hörsel inte håller streck. Han menar att dövheten inte har betydelse eftersom han till större delen av tiden kommer arbeta tillsammans med hörande tolkar.
– Det är egentligen diskriminering. Jag har tänkt anmäla det här, men orkar inte göra det.
Enligt honom är behovet av döva teckenspråkstolkar stort i Skåne eftersom flera döva tolkanvändare har sina rötter i ett annat land. Tolkcentralen kan enligt honom på sikt spara pengar genom att oftare anlita döva teckenspråkstolkar.
Jag har inget emot Västanviks folkhögskola. Men var finns jobben efter utbildningen? Laith Fathulla
– Det räcker med att man sköter ett ärende en gång, och det går smidigt. Behöver man göra det två, tre gånger så blir det till slut en enda röra.
Genom tolkbolagen får han några enstaka timmar arbete som tolk, och inkomsterna ska dessutom pusslas ihop med a-kassan.
Han börjar känna uppgivenhet över sin situation.
– Jag får väl börja fundera på andra alternativ. Nu överdriver jag lite, förstås, men jag skulle garanterat få betalt om jag börjar med Onlyfans. Det låter hemskt, men så är det.
Laith är främst kritisk till systemet i Skåne och menar att branschen inte verkar vara beredda på att släppa in döva teckenspråkstolkar.
– Se över systemet ordentligt! Nu känns det som att man försöker slingra sig undan.
Enligt Laith uppskattar många döva teckenspråkstolkar, särskilt i känsliga situationer där till exempel socialtjänst och polis är inblandade, men även när döva från olika länder besöker Skåne. Han vill också lyfta fram möjligheten att anlita döva tolkar vid dop, bröllop och begravningar, särskilt under musik- och sånginslag.
– Ändå finns det inte jobb. Som tolk behöver man hålla igång hjärnan och det gör man inte om man inte får jobb.
Danmark däremot ser han som en föregångare.
– Jag känner tre till fem tolkar i Danmark som är anställda på heltid och de får gott om beställningar.
Samtidigt anser han att det råder ett överutbud på döva teckenspråkstolkar när tolkutbildningar hålls på två ställen: Västanviks folkhögskola och Stockholms universitet.
– Jag har inget emot Västanviks folkhögskola. Men var finns jobben efter utbildningen? På något sätt blir man också lite lurad.
Att gå en treårig universitetsutbildning för att bli döv teckenspråkstolk ser han som en ekonomisk risk, trots att en universitetsexamen förmodligen väger tyngre på arbetsmarknaden. Efter mindre än ett år på Stockholms universitet hoppade nämligen Laith av tolkutbildningen tillsammans med hela klassen på sju studenter.
– Tänk dig att man satsar tre år på studier och tar CSN-lån, men så får man inget jobb efter utbildningen? Glöm det.
Han upplever att tolkbranschen generellt ser ned på döva teckenspråkstolkar, och att det speglar av sig i lönesättningen. Han nämner att det hos en del tolkbolag finns en oro för att döva tolkar kommer ta över hörande tolkars jobb.
– Trots det pratar många döva inte om det. Många är glada bara om de får jobb som tolk, men lönerna hålls på samma nivå som förr. Jag kan inte heller ta över hörande tolkars jobb, jag kommer ju vara döv ända in i graven.
Som tolk behöver man hålla igång hjärnan och det gör man inte om man inte får jobb. Laith Fathulla
Han berättar att arvodena skiljer sig från tolkbolag till tolkbolag. Till exempel erbjöd ett bolag honom 200 kronor i timmen.
– Det är jävligt lite. Ett tolkuppdrag tar vanligtvis en timme, sedan ska man betala skatt på 200 kronor. Det som blir kvar i handen är 140 kronor. Det är helt omöjligt!
Han förstår att bolaget utgår från en månadslön på 35 000 kronor, som om man var heltidsanställd, och att timlönen därefter blir 200 kronor.
– Men om man är timanställd så jobbar man ju lite här och där. Lön för heltids- och timanställning handlar om två helt olika saker.
Den låga lönesättningen i allmänhet är enligt honom ett bevis på hur tolkbolagen utnyttjar döva teckenspråkstolkar. Av den anledningen är han noga med de anbud han får eftersom han vill behålla sin värdighet och tror att det lönar sig på lång sikt.
– Om bolagen skulle tro på döva tolkar så skulle det ha funnits ett samarbete sedan länge. Nu säger bolagen att det är dyrt och vill behålla vinsten för sig själva. De får pengar från staten för att erbjuda tolktjänst till oss döva vilket i sin tur blir till deras fickpengar.
Laith Fathulla
Bor: Malmö
Gör: Utbildad döv teckenspråkstolk och arbetssökande
TEXT: ELIN WESTERLUND
elin.westerlund@dovastidning.se
Artikeln har tidigare publicerats i pappersversionen av Dövas Tidning 3/2026.
Läs mer: Region Skåne: ”Det finns inte behov av en heltidsanställd tolk”
Dela artikeln via e-post.