2023-10-18

Reading to Learn på Manillskolan

T.v: Personerna på bilden har ingen koppling till artikeln. FOTO: Shutterstock. T.h: Johanna Fridsäll, Kitty Elovsson, Åsa Helmersson, Carolina Wiktorsson och Melihat Dogan. FOTO: Maria Stockhaus

På Manillaskolan har vi anpassat den australiska pedagogiken Reading to Learn så att den nu även kan användas i teckenspråkiga klassrum med döva och hörselskadade elever. Under två år har Johanna Fridsäll, Melihat Dogan, Carolina Wiktorsson och jag, Åsa Helmersson, deltagit i ett projekt där vi delat med oss av våra planeringar och öppnat dörren till våra klassrum för att bli filmade. Arbetet redovisades i en tvådagarskonferens i slutet av april tidigare i år.

— Det bästa med Reading to Learn är att alla elever deltar aktivt. Det är sånt engagemang i klassrummet! säger Melihat Dogan, lärare på lågstadiet. När Melihat tog emot sin klass i tvåan såg hon stora utmaningar med spridningen i gruppen. Eleverna hade kommit så olika långt i sin utveckling i svenska. Men sedan Melihat lärt sig pedagogiken Reading to Learn ser hon möjligheterna istället för svårigheterna. Reading to Learn är en läs- och skriv-utvecklande pedagogik som inte bara utvecklar läsning och skrivning utan även kunskap om innehållet i texten. Precis som det de engelska orden säger så handlar det om att läsa för att lära. Eleverna lär sig ett intressant innehåll samtidigt som de utvecklar sin förmåga att läsa och skriva. I Manillaskolans teckenspråkiga klassrum utvecklas också teckenspråket. Vi arbetar parallellt och jämförande med svenskt teckenspråk och svenska. Med hjälp av pedagogiken Reading to Learn blir kopplingen mellan den svenska texten (eller text på annat språk) och teckenspråket tydligare. Dessutom utvecklar eleverna förmågan att kunna prata om och jämföra olika språk.

Klassisk dövundervisning? En del lärare kanske hävdar att de alltid i undervisningen jämfört svenska och teckenspråk. Ja, sedan teckenspråket blev undervisningsspråk i dövskolorna har den kontrastiva undervisningen använts och utvecklats. Det som dock skiljer Reading to Learn från detta är att med hjälp av Reading to Learns strategiska och välplanerade fokus-frågor till eleverna så byggs en bro mellan lärarens teckenspråk och den svenska texten. Tidigare kunde jag ställa kontrollfrågor till eleverna som t.ex. ”vad betyder det här uttrycket – att ha fjärilar i magen?”. Det försöker jag alltid att undvika sedan jag lärt mig Reading to Learn. För vem kan svara på en sådan fråga? Jo, bara de elever som redan vet svaret. För de andra blir det en bekräftelse på att de inte kan. De blir passiva. Eleverna tittar på mig och min översättning till teckenspråk för att få svar och får inget stöd i att verkligen ta sig an texten.

En reading to learn-lärare ställer aldrig kontrollerande frågor. Istället vägleder läraren eleverna in i texten. Läraren öppnar upp texten genom att förbereda eleverna. ”I texten får vi nu veta att pojken var väldigt nervös.” Därefter ges en uppgift. ”Vem kan se de tre ord som talar om det?” På så sätt får alla eleverna en chans att hitta orden. Någon kanske vet säkert, en annan kanske bara gissar. ”… fjärilar i magen …”, svarar eleven och får lov att känna sig stolt och därmed stärka sin självkänsla som läsare. Efter att eleven gett sitt svar kan läraren fortsätta att utveckla genom att förklara liknelsen. ”Ja, tänk vad det skulle pirra i magen om vi hade fjärilar som flög omkring där. Det är säkert samma känsla av pirr i magen som pojken känner.”

Det är exakt så en reading-to-learn lärare arbetar. Genom att följa pedagogikens tydliga interaktionsmönster; förbereda – ge en uppgift – utveckla, så kan alla elever vara med. Som lärare väljer man hur mycket förberedelse en elev, eller en grupp, behöver liksom hur mycket man sedan behöver utveckla svaret. Väl förberedd undervisning. Reading to Learn är väl förberedd undervisning. Manillaskolans lärare planerar noggrant förberedelse för läsning med fokus-frågor för att öppna upp texten som annars kan upplevas platt och abstrakt. Väl förberedda lektioner med god förberedelse för läsningen leder till mindre åtgärdande efterarbete. Carolina Wiktorsson som undervisar i SO använder också Reading to Learn även om SO kanske inte är ett ämne man direkt tänker på som ett läsutvecklande ämne. Men alla lärare har ansvar för elevernas språkutveckling. En text i geografi har sin speciella struktur och sina specifika begrepp, medan en text i kemi eller i hemkunskap är uppbyggd på ett annat sätt.
– När det i läroboken finns en text med många för eleverna svåra begrepp så passar det extra bra att använda Reading to Learn, menar Carolina.
– I texten vi jobbat med nu förklaras hur jordens plattor rör sig; de kolliderar, de glider isär och de glider längs med varandra men åt varsitt håll. Jättelätt på teckenspråk, tycker eleverna, men betydligt svårare på svenska.

Carolina förbereder noggrant sina fokusfrågor så att hon med hjälp av dem kan engagera alla elever i gruppen Tillsammans på den digitala skrivtavlan och enskilt på sina egna papper markerar eleverna textens specifika uttryck som nyckel-information. Därefter skriver de upp nyckelinformationen i en lista som klassen sedan använder för att konstruera en gemensam text med samma innehåll.
– Då får eleverna direkt användning för de nya begreppen och de hjälper varandra, med ledning och stöd av mig, att skriva en väl strukturerad text I Carolinas grupp finns både elever med teckenspråk som förstaspråk och elever med svenska. Tack vare samtalet om de svenska texterna på teckenspråk så utvecklar eleverna båda språken. Att Carolina är viktig i det här arbetet råder det ingen tvekan om. Hon har inte bara teckenspråk som förstaspråk utan är även utbildad lärare i geografi och vet exakt hur hon ska vägleda eleverna, förklara och inte minst hur texten ska översättas till teckenspråk.

Med rätt stöttning lyckas våra elever. Med Reading to Learn har alla elever möjlighet att lyckas. Texterna lärarna väljer att arbeta med är medvetet svåra, men med olika typer av stöttning lyckas alla. För att texten gruppen arbetar med ska ligga inom elevens närmaste (proximala) utvecklingszon, det vill säga vara lagom svår och erbjuda rimliga utmaningar för alla, sker undervisning i mindre grupper vid vissa moment inom Reading to Learn. Vi inleder ofta arbetsområdet, eller texten vi ska jobba med, med en liten film eller en power point-presentation. Då är alla elever med. Därefter kan vi dela klassen i två grupper så att utmaningen blir hög för alla elever. Grupperna kan arbeta med lite olika texter eller med samma text fast på olika sätt. I engelska klass 10 lät jag eleverna jobba med ganska svåra argumenterande texter. Vi tittade på hur en argumenterande text är uppbyggd, samlade fraser på engelska som är lämpliga att använda i argumentation. Efter att ha läst texter skrev eleverna en gemensam text, med stöd av varandra och av mig och så avslutningsvis fick de själva argumentera för eller emot något i en egen text på engelska. Genom att lärarna stöttar och vägleder eleverna i lärandeprocessen kommer eleverna framåt och kan utföra sådant de inte hade klarat på egen hand. I denna process rör jag mig som lärare från – jag gör och du tittar – till vi gör det tillsammans till slutligen – du gör och jag tittar. Variation i undervisningen. Texters alla delar berörs av Reading to Learn. När läraren visar på skillnader i olika genrer blir eleverna medvetna om att texter ser olika ut beroende på syfte och mottagare. Och genom att dessutom ur texter plocka nyckelord och fraser stöttas eleverna i både förståelsen av innehållet och i det egna skrivandet.

Johanna Fridsäll använder Reading to Learn även på lektionerna i matematik.
– Uppgifter med mycket text kan vara svåra för alla, men kanske särskilt för de elever som har svenska som andraspråk. Med hjälp av Reading to Learn kan jag vägleda eleverna att hitta viktig nyckelinformation i texten, information som de behöver för att kunna lösa uppgiften. Med Reading to Learn arbetar vi med språk på ett varierat och lustfyllt sätt. Vi läser tillsammans, analyserar texter, samtalar, skriver tillsammans, tittar närmare på enskilda stycken och meningar, klipper isär och skapar nytt. Ingen quick-fix. Att jobba med Reading to Learn är ingen quick-fix.

Manillaskolan började sin resa 2015 då dåvarande rektor Ann-Sofie Montelius inledde ett samarbete med Ann-Christin Lövstedt och Claire Acevedo från Reading for Life. Alla skolans lärare fick en gedigen utbildning som sedan har följts upp allteftersom nya lärare har anställts. Som förstelärare på skolan har jag haft ett utökat uppdrag i kompetensutvecklingen. Vi har haft workshops, fördjupningskurser och diskuterat varandras planeringar och lektioner. Det kan vara svårt att ändra sitt sätt att undervisa. Skolan, inte bara i Sverige, har en sådan bestämd tradition av att kontrollera elevernas kunskaper. Jag tror att många lärare känner igen sig i samtalsmönstret att ställa kontrollfrågor. Jag har gjort det tusen gånger. Det tar tid att ändra sig. En annan utmaning kan vara att definiera vilken typ av text vi jobbar med. För att jag ska kunna visa på textens speciella struktur så att eleverna lär
sig att känna igen den och sedan själv använda den i sitt eget skrivande, så måste jag ju själv veta vad det är. Är det en narrativ berättelse eller en anekdot, en argumentation eller en diskussion, en beskrivande rapport eller en klassificerande rapport? Det tar ett tag att lära sig se skillnaden.

Under läsåret 2023-2024 kommer Manillaskolan, under nuvarande rektor Torun Perssons ledning, att fortsätta kompetensutvecklingen inom Reading to Learn. Då kommer vi naturligtvis att använda det material som utarbetades i projektet som redovisades i april tidigare i år. Kompetensutvecklingsmaterialet Läs- och skrivundervisning i teckenspråkiga klassrum med den australiska pedagogiken Reading to Learn finns på Reading for Life’s hemsida www.reading4life.org.
– Jag önskar att jag hade fått undervisning enligt Reading to Learn när jag gick i skolan, säger Kitty Elovsson som själv varit elev på Manillaskolan och som nu haft en viktig roll i samarbetet mellan Manillaskolan och organisationen Reading for Life de senaste två åren.

Åsa Helmersson, förstelärare på Manillaskolan

Uppdaterad: 2024-02-13

Publicerad: 2023-10-18