”Det funkar dåligt och ger minoritetsstress”

Fr.v. Melodie Klubb. T.h. tolkning på distans (tolken på bilden har inget med artikeln att göra).FOTO: PRIVAT/MIKAEL SUNDBERG

Melodie Klubb och hennes familj bor i Vänersborg. De har haft tolk på distans inom hälso- och sjukvård under pandemin. “Det funkade dåligt nio av tio gånger”, säger hon. 

Att ha tolk på distans inom hälso- och sjukvård skapar minoritetsstress hos Melodie Klubb, som bor i Vänersborg med sin man och deras tre barn. 

– Det ska fungera bra från start till slut, det handlar inte bara om själva mötet med vårdgivaren utan också före och efter, säger hon. 

Hon beskriver följande scenario, hämtat ur verkligheten: 

Först ska hon anmäla sig i receptionen om det behövs. Sedan sätter hon sig i väntrummet och försöker se när det är hennes tur. 

Inte förrän i behandlingsrummet ser hon tolken via en skärm. Nu är allt bra eftersom hon har tolk? Nej, hon måste också vara mentalt förberedd på att bildkvaliteten inte alltid är den bästa. Det kan också hända att ljudet försvinner och att tolken eller läkaren säger ”Va?”. 

När läkaren gör en undersökning på henne, ser hon inte alltid tolken eftersom skärmen inte kan flyttas hur som helst. Sedan ber läkaren henne att gå till ett annat rum för att lämna blodprover. De säger hejdå och tolken kopplas bort. Melodie Klubb lämnar behandlingsrummet utan tolk. 

– Det funkade dåligt nio av tio gånger för vår familj, berättar hon. 

Exempelvis fick yngste barnet tolk på distans i samband med läkarbesök förra året. Hur skulle han, som var sju år gammal, hantera tekniken? Resultatet blev inte särskilt bra, varken för honom eller Melodie Klubb som medföljande förälder.  

– Jag fick ta ett större ansvar och agera relätolk, säger hon. 

Tolkverksamheten gick sedan med på att sonen skulle få ha tolk på plats. Detta efter att Melodie Klubb argumenterade. 

Ett annat exempel på att det fungerade mindre bra var att vårdpersonalen inte alltid var van vid tekniken. Tolkarna kunde också bli lite osäkra på om de förstod, hörde och såg allt. 

Melodie Klubb säger att det allra bästa är att ha tolk på plats. Här handlar det om trygghet och att tolken lättare kan anpassa sig, vara följsam och se vad som händer i rummet. Men om det är akut, så kan hon tänka sig att ha tolk på distans initialt. 

Hon menar att tolkanvändare måste få välja själva om de vill ha tolk på plats eller distans. 

– För tolkverksamheten är det enklast och billigast med distanstolkning, men hur vet de vad som är bäst för oss? frågar sig Melodie Klubb.     

NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se

LÄS MER: Västra Götaland är ensamt i landet om att ha mål för distanstolkning