”Sätt på er genusglasögonen”

Malin Johansson under Dövas dag om genusperspektiv och normkritiskt tänkande.

Malin Johansson var en av föreläsarna under Dövas dag. Hon, som är mastersstudent i genusvetenskap vid Lunds universitet, talade om genusperspektiv och normkritiskt tänkande i organisationer. Alla åhörare uppmanades att sätta på sig glasögonen inte bara en gång utan oftare än så. 

Grundnormen i Sverige är enligt Malin Johansson en vit heterosexuell kristen medelklassman som inte har någon funktionsnedsättning. Sannolikheten är liten att denna man någon gång i sitt liv blir diskriminerad på grund av sitt kön, hudfärg, tro och sexuella läggning. Men däremot om en kvinna och hennes flickvän håller hand offentligt väntas förbipasserande reagera på dem. Om en kvinna är tuff som chef säger hennes medarbetare att hon är ”bossig”. Den fotboll som damer spelar etiketteras som damfotboll och den fotboll som herrar utövar heter kort och gott fotboll. Och en man ska inte måla sina naglar. Detta för att ta några exempel på att alla inte behandlas lika i samhället, enligt Malin Johansson.
Anledningen till att hon bjöds in som föreläsare under Dövas dag i Hässleholm var att på förra årets Sveriges Dövas Riksförbunds kongress beslöts det att förbundet tillsammans med dövföreningarna skulle utveckla planer för jämställdhet, jämlikhet och mångfald.

Malin Johansson menade att det att sätta på sig genusglasögonen inte bara är till gagn för kvinnor – utan också för män – bokstavligt talat alla.
Hon tog några exempel på hur normkritiskt tänkande i organisationer kunde leda till förbättringar för alla. Ett av exemplen är hemtjänsten på Södermalm, en innerstadsdel i Stockholm.
– De gjorde en undersökning som visade att män fick mer hjälp än kvinnor. Män antogs inte kunna göra lika mycket på egen hand som kvinnor, sade hon.
Undersökningen ledde till att hemtjänsten tänkte om. Istället fördelades biståndet mer rättvist mellan kvinnor och män. Resultat: gladare användare och anhöriga.
Ett annat exempel är att Kalmars läns busstrafik har infört nattstopp. Det innebär att kvinnor som är rädda för att gå hem ensamma i mörkret kan få stiga av bussen vid ett ställe som upplevs som säkrare. Även män kan få göra samma sak.

När det gäller hur dövrörelsen kan bli mer medveten om jämställdhet, jämlikhet och mångfald föreslog Malin Johansson bland annat att dövföreningarna och SDR ska börja räkna hur många anställda och representanter de har som är män, kvinnor, av utländsk bakgrund etc. Det är ett effektivt sätt att få fram en bild på hur väl organisationen speglar samhället.
– Man ska också titta på hur ansvarsfördelningen mellan kvinnor och män ser ut i styrelsen, kommenterade Elsa Brunemalm, vice ordförande för Stockholms Dövas Förening under Malin Johanssons föredrag.
Föreläsaren nickade instämmande.
– Det räcker inte med att till exempel ta in en person med utländsk bakgrund som får representerar alla med utländsk bakgrund. Nej, de andra måste också göra något, sade hon som alltså menade att det gällde att vara mer normkritisk.

Patrik Nordell, styrelseledamot i SDR, är en av dem som sitter i arbetsgruppen för Nya vindar, ett översynsarbete där förbundet tillsammans med dövföreningarna frågar sig hur SDR ska se ut i framtiden med mera. Enligt honom kommer Nya vindar att arbeta för att genusperspektivet ska genomsyra hela förbundet och dess föreningar.
– Precis som Malin Johansson sade under föreläsningen gäller det att ”kondisträna” och bli allt bättre på att vara normkritisk och genusmedveten. Det slutar inte i och med Nya vindar utan vi ska fortsätta med det framöver.