Var tionde lektion teckenspråkstolkas i skolan

Fr.v. Den här bilden kommer från SPSM:s läromedel Tolk i skolan. / Bröderna William och Eliaz Mälman. FOTO: PRIVAT

Lärare som kan undervisa på svenskt teckenspråk är en bristvara. Därför behöver var tionde lektion genomföras med teckenspråkstolk i specialskolor för elever som är döva eller har hörselnedsättning. En alltför hög siffra, tycker Sveriges Dövas Riksförbund (SDR).

Runt om i landet finns fem regionala specialskolor för elever som är döva eller har hörselnedsättning, från Härnösand i norr till Lund i söder. Skolorna efterfrågar inte bara behöriga lärare* vid rekrytering. De vill också ha teckenspråkskunniga lärare då de har i uppdrag att ge tvåspråkig undervisning i teckenspråksmiljö.

Specialskolan har precis som grundskolan krav på sig att anställa behöriga lärare enligt skollagen. Om de har svårt att hitta en behörig lärare, kan de anställa en icke-behörig lärare under högst ett år i taget. Det är ont om behöriga lärare som har kunskaper i svenskt teckenspråk och tvåspråkig undervisning. Därför har Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM), som driver specialskolorna, fått anställa ett mindre antal lärare som använder teckenspråkstolk i sin undervisning.

– Det är för att säkerställa elevernas rätt till utbildning och språk, säger Lina Jerpö, samordnare för tvåspråkighetsfrågor vid SPSM.

Hur många lektioner som tolkas skiljer sig åt mellan specialskolorna. Statistiken, som DT fick av SPSM för höstterminen 2021, visar följande:

Birgittaskolan: 10% av lektionerna teckenspråkstolkades på
grund av lärares behov
Kristinaskolan: 0%
Manillaskolan: 11%
Vänerskolan: 6%
Östervångsskolan: 20%

Om alla specialskolor räknas ihop så skedde 11% av lektionerna med tolk. Det motsvarar var tionde lektion.

Varför flest tolkade lektioner procentuellt sett hos Östervångsskolan? Jo, skolan har vuxit snabbt sett till antalet  elever på senare år. Därför har de behövt rekrytera nya lärare.

Och inga lektioner med tolk på Kristinaskolan i höstas – hur kommer det sig? Det är en liten skola (den minsta av specialskolorna) med inte så många elever, dessutom har de lärare som jobbar i par i klassrummet. Åtminstone den ena läraren kan teckna.

På specialskolorna (utom Kristinaskolan) finns i dagsläget 12 anställda teckenspråkstolkar. Ann-Charlotte Brodin, teckenspråkstolk och tolksamordnare vid SPSM i Örebro, säger att en stor fördel med egna tolkar är att det bidrar till ökad kvalitet, stabilitet och kontinuitet, något som både eleverna och personalen uppskattar. Tolkarna arbetar enligt en vägledning som myndigheten utvecklat. I den tas upp vad en tolk har för roll och funktion på SPSM.

SPSM har även avtal med externa tolkbolag som vid behov skickar tolkar till skolorna. De förväntas ha samma arbetssätt som myndighetens egna tolkar.

Tolkarna används inte bara för att pedagogerna behöver dem utan också i andra sammanhang, som utvecklingssamtal och personalmöten. Det finns även elever som kommer till specialskolan i senare årskurser och behöver tolk som kan tolka från svenskt teckenspråk till talad svenska. De kan exempelvis ha gått integrerat i en kommunal skola innan.

– Det är en grupp som vi sett öka på senare tid, säger Ann-Charlotte Brodin.

På Birgittaskolan var 6% av lektionerna teckenspråkstolkade förra hösten på grund av att elev behövde det. På Vänerskolan var andelen lägre, 1%, och noll procent på de tre andra skolorna.

Elever: ”Vi har helst undervisning utan tolk”
Bröderna Eliaz och William Mälman går i klass 7 respektive 10 på Birgittaskolan i Örebro. Den äldsta av dem har ibland tolk på lektionstid.

– Jag tycker att det fungerar bra med Birgittaskolans egna tolkar, säger William och berättar att det brukar vara samma personer som tolkar i hans klass, något som känns bättre än om det hela tiden kommer nya och olika tolkar utifrån.

Han har tolk i ämnen som bild, drama, matte och slöjd. I dessa ämnen handlar det om lärare som ännu inte kan teckna så bra att de kan klara sig utan tolk.

– Matteläraren kan dock teckna lite, säger William.

Eliaz klass 7B brukar inte ha tolk. Men i klass 7A används tolk oftare. När båda klasserna samlas, händer det att en tolk finns med i klassrummet, då i första hand för att tolka från svenskt teckenspråk till svenska eftersom elev är i behov av det.

– Det är lite jobbigt att höra tolken prata samtidigt som läraren tecknar. Jag, som inte hör så bra, uppfattar mer om det är på teckenspråk än tal.

Om Eliaz och William fick välja, så skulle de hellre ha teckenspråkskunniga lärare som de kunde kommunicera direkt med.

– Jag kan ha svårt att hänga med när jag hör läraren prata och ser tolken teckna samtidigt, säger William och tycker att det är bättre med ett språk åt gången. Han kan liksom sin lillebror höra en del. Eliaz håller med.

“Bättre med ett språk åt gången”

Ann-Charlotte Brodin säger att det här med tolkens placering i klassrummet är en utmaning. Tolkarna försöker alltid tänka på var de ska sitta eller stå för att det ska bli så bra som möjligt för alla. En elev kan exempelvis vilja ha tolk bredvid sig medan en annan elev tycker att det stör att höra tolkens röst på nära håll.

När DT frågar hur lärare som undervisar med tolk kan fånga upp elevers signaler, svarar Ann-Charlotte Brodin att tolkar också ansvarar för att förmedla vad de ser. Till exempel kan en tolk signalera att hen ser att en elev vill säga något eller inte verkar förstå något.

SPSM har tagit fram ett läromedel som heter Tolk i skolan. I läromedlet visas olika tolksituationer och beskrivs tolkens uppdrag och roll. Exempelvis kan en elev inte fråga om en tolk kan hjälpa henom med att lösa en uppgift. Vikten av turtagning tas även upp för att tolken ska kunna hänga med i vad som sägs.

Lina Jerpö säger att vikten av turtagning givetvis inte betonas bara för att tolken finns med i klassrummet utan det är också minst lika viktigt när lärare undervisar utan tolk.

Tolkning i undervisning är en fråga som alla skolor noggrant följer upp och utvärderar, enligt Ann-Charlotte Brodin. Vad tycker elever och personal fungerar bra respektive mindre bra? Elever kan diskutera i sitt klassråd/elevråd eller med SPSM:s barnombud. SPSM via Birgittaskolan har också utvecklat ett enkätverktyg som alla skolor kan använda sig av.

SDR: ”Andelen tolkade lektioner måste ner”
Maria Hermanson, ledamot i SDR:s styrelse, säger att medan det är lovvärt att SPSM ambitiöst och noggrant följer upp frågan om tolkanvändning i skolan, är det bekymmersamt att var tionde lektion teckenspråkstolkades förra hösten. Hon säger:

– Det är en alldeles för hög siffra, vilket vi inte kan acceptera.

SDR arbetar, i enlighet med sitt handlingsprogram 2022-2025, för att alla döva och hörselskadade ska ha rätt till undervisning på svenskt teckenspråk i en teckenspråksmiljö utan tolk. Alla elever och personal ska kunna kommunicera obehindrat med varandra.

Förbundet anser att om undervisning ges på talad svenska via teckenspråkstolk, så kan det inte räknas som undervisning på svenskt teckenspråk. Speciellt inte när det handlar om tolkat teckenspråk.

Frågan är också om det leder till faktisk delaktighet för både elever och lärare om de har tolk i klassrummet, säger Maria Hermanson. Det vill säga: är alla delaktiga på samma villkor? Tveksamt. Exempelvis blir turtagningsprocessen en annan än om alla i rummet talar samma språk.

Maria Hermanson förstår också att det finns elever som upplever det som störande när två helt olika språk talas samtidigt i klassrummet.

– Det är viktigt att hela tiden kolla vad eleverna tycker och
upplever, säger hon.

SDR anser att SPSM måste arbeta för att minska andelen teckenspråkstolkade lektioner till noll på sikt genom olika insatser. Då förutsätter det att alla lärare ska kunna teckna på en sådan nivå att elever känner sig trygga med dem. Ett sätt att minska tolkbehovet kan vara att få duktiga och fullt teckenspråkiga icke-behöriga lärare och elevassistenter att studera till lärare på arbetstid. En investering som kan löna sig då det ju kostar pengar att använda tolk i undervisning.

Hur arbetar SPSM för att öka andelen lärare som kan undervisa på svenskt teckenspråk utan tolk? Lina Jerpö svarar att myndigheten uppmanar och uppmuntrar teckenspråkiga personer att utbilda sig till lärare eller andra yrken som finns inom skola, till exempel elevhälsa.

Och för anställda inom specialskolan har SPSM tagit fram ett verktyg, Bedömning i svenskt teckenspråk som andraspråk för personal, i samarbete med Stockholms universitet. Verktyget används för att bedöma deras kunskaper i svenskt teckenspråk. Medarbetare som inte bedöms behärska svenskt teckenspråk i tillräckligt hög grad genomgår kompetensutveckling på en lämplig nivå i det språket.

DT frågar respektive skola hur lång tid lärare får ha på sig att undervisa med tolk medan de lär sig svenskt teckenspråk. Det är olika hur skolorna gör och varierar också från lärare till lärare. Kortfattat fasas tolkbehovet ut när lärare och elever känner att de mer och mer kan kommunicera med varandra utan tolk.

– Det bästa är givetvis om lärare kan undervisa direkt på svenskt teckenspråk och inte behöver oss tolkar, säger Ann-Charlotte Brodin.

NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se