2014-09-09

VAL 2014: Akut brist på tolk för döva i Norrbotten

MONTAGE: TOMAS LAGERGREN/FOTOGRUPPEN:SÖDERSJUKHUSET||

Landstinget får kritik från regeringen.

Bristen på teckenspråkstolkar har gjort att flera döva i Norrbotten har blivit utan tolk vid akuta sjukdomsfall. Nu har de tröttnat. De kräver en ordentlig jourberedskap. Eva Sjöberg, från Norrbottens dövas teckenspråksförening, menar att det handlar om patienternas säkerhet. 

Hon fick själv vänta på tolk i över ett dygn efter en hjärtinfarkt.
– Det känns lite som att slumpen avgör här – det är ett rent lotteri. Det handlar faktiskt om våra liv. Det vi framförallt reagerar över nu, är att döva inte vill åka till akuten, utan vill hellre vänta till på måndag. Att man ska behöva ha en sådan känsla är fruktansvärt, säger hon till P4 Norrbotten.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen är landstinget skyldigt att erbjuda tolk till barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Men idag finns inga tolkar som sitter i beredskap i Norrbotten. Tolkarna får frivilligt skriva upp sig på en lista för att sedan kontaktas vid akuta händelser efter ordinarie arbetstid. Då det är på frivillig basis kan inte döva garanteras tolk vid akuta sjukdomsfall i Norrbotten.
Situationen är frustrerande även för tolkarna.
– Det är frustrerande och jobbigt. Eftersom jag jobbar som frilanstolk har jag andra jobb också och får jag ett sms när jag är på jobbet kan jag inte rycka ut. Det enda man kan hoppas på är att det inte är något livshotande, säger Anna Olofsson, från Boden till Piteå-Tidningen.
Om landstinget hittar en ledig tolk får hon ett uppföljande sms.
– Ibland får man inget sånt sms. Det betyder att det inte kommer någon tolk.

Maria Larsson, barn- och äldreminister ser allvarligt på läget i Norrbotten.
– Det är naturligtvis så att de inte fullgör det som är ålagt dem enligt lag. Jag tycker att det är väldigt alarmerande signaler, för landstingen är enligt lag ansvariga för tolktjänsten, säger hon.
Sedan tidigare har döva i Norrbotten dragit sig för att boka tolk i vardagen, då de menar det ofta är svårt att få tolk. Enligt Eva Sjöberg måste man boka minst två veckor innan för att få tolk. Enligt statistik från 2012 är tolkbristen på 10 %, högst i landet. Samma år halverades antalet teckenspråks- och dövblindtolkar från sex till tre. Dessa tolkar ska täcka en yta på drygt en fjärdedel av Sveriges yta. Då länet till största delen består av glesbygd, är det vanligt med långa transportsträckor mellan uppdragen för tolkarna.
Utöver de tre landstingsanställda tolkarna finns det enligt Eva Forsberg, chef för syn- och hörselenheten i Norrbottens läns landsting, ytterligare sju-åtta frilanstolkar i länet. Detta kan delvis förklara svårigheterna med att få jourtolk i Norrbotten. Eva Forsberg tror mycket på distanstolkning i Norrbotten. Hon ser gärna att sjukhusen får paddor som kan tas fram när döva kommer in akut.
– De kan ersätta tolk på plats då det ibland handlar det om stora avstånd på 50 mil, säger hon.
Magnus Sjögren, ordförande i Tolkcentralernas arbetsledarförening (TALFÖR) menar att alla landsting har tillgång till beredskapstolk från 06.00 fram till kl 24.00 alla dagar i veckan genom bildtelefonförmedlingstjänsten bildtelefoni.net.
– Önskemål finns på att tjänsten har öppet dygnet runt. Detta skulle då delvis lösa problemet. Normalt har en beredskapstolk 30-45 minuter på sig att ta sig till uppdraget, bildtelefonin har bara 30-90 sekunders uppkopplingstid. Ett stort arbete finns gällande information till vårdgivare om denna möjlighet, säger han.

Kent Ögren (S), landstingsråd i Norrbotten, har nu bett Eva Forsberg att se över jourberedskapen för teckenspråkiga i Norrbotten.


Hur ser beredskapen ut hos landets övriga landsting?

Endast fyra landsting har beredskapstolk: Stockholm, Örebro, Västra Götaland och Östergötland.
De flesta landsting i landet har precis som Norrbotten en frivillig lista för jouruppdrag utanför ordinarie arbetstid.
Behovet av akut tolk på plats är relativt litet, enligt Magnus Sjögren, ordförande för Tolkcentralernas arbetsledarförening (TALFÖR).
– Frivilliglistorna fungerar i de allra flesta fallen, vilket har gjort att de flesta landsting fortsatt använda dem, säger han.

Uppdaterad: 2021-01-29

Publicerad: 2014-09-09