Vad gör hjärnans hörselområde hos döva?

Har du någonsin funderat över vad det område i hjärnan som hos hörande bearbetar ljud gör hos någon som är döv? Händer det något där eller är det helt stilla?

Vår hjärna är ett fascinerande organ som består av ungefär 80 miljarder nervceller som tillsammans bildar olika nätverk. De här nätverken är det som möjliggör att vi kan förstå vår omvärld. När vi förstår omvärlden tar vi in vad som händer runt omkring oss med våra sinnen, så som vår syn och lukt. Intrycken tar sig vidare upp i hjärnan, till nätverken av nervceller som vi har där. Intrycken från ett visst sinne, till exempel synen, har sitt särskilda nätverk och område i hjärnan där den första bearbetningen sker.

Det brukar kallas för sinnets primära område och sinnet ger också namn åt området. Det betyder att hjärnan har områden som kallas synområdet, hörselområdet, smakområdet, luktområdet och känselområdet. I bilden (nedan) är hörselområdet markerat med rött och synområdet markerat med turkost.

När intryck kommer in via synen, t.ex. när man ser någon som tecknar, kommer de först till det turkosa området i bilden. Här görs en första bearbetning där hjärnan analyserar bl.a. färg och form. Det görs dock ingen tolkning av intrycket, så hjärnan vet bara att vi ser något, inte vad vi ser. Bearbetning fortsätter sen i närliggande områden i hjärnan och där sker det en tolkning av vad vi ser. På samma sätt fungerar hörselområdet för ljud. I hörselområdet analyseras innehållet i ljudet, t.ex. frekvens och styrka, men tolkningen av denna information sker i områden runtomkring. För bearbetning av språkliga intryck, oavsett om det är teckenspråk eller talat språk, sker tolkningen i huvudsak i ett område mellan syn- och hörselområdet.

Hos någon som är döv, så kommer det inte in något ljud till hörselområdet. Vad gör detta område då? Händer det ingenting där, eller används området för att bearbeta något annat än ljud? De flesta forskarna är överens om att området gör något och det finns två huvudsakliga förslag på vad. Ett förslag är att området i stället bearbetar intryck från andra sinnen, t.ex. syn och känsel, och alltså blir ett extra ”synområde” eller ”känselområde”. Det andra förslaget är att området används till andra processer hos döva än hos hörande, så som t.ex. minne och uppmärksamhet. Det finns forskning som ger stöd för båda dessa förslag.

Stöd för det första förslaget kommer från flera studier som har visat att hörselområdet som hos hörande används för att analysera olika aspekter av ljudintryck används för att analysera motsvarande aspekter av synintryck och känselintryck hos någon som är döv. De delar av hörselområdet som hos hörande används för att bearbeta hur ljud förflyttas, används hos döva för att bearbeta rörelse via synen (Benetti et al., 2021; Shiell et al., 2016). De delar som används för att bearbeta ljudrytmer hos hörande används för att bearbeta ljusrytmer hos döva (Bola et al., 2017).

Det finns också en del av hörselområdet som hos hörande aktiveras för att känna igen en viss röst, där samma område aktiveras för döva när det gäller att känna igen ett ansikte (Benetti et al., 2017). Det finns också studier som visar att hörselområdet aktiveras av känselintryck, t.ex. när man blåser luft på huden (Karns et al., 2012).

I en studie som vi publicerade för ett par år sedan kunde vi också visa att kopplingarna från hörselområdet till andra områden i hjärnan skiljer sig åt mellan döva och hörande (Andin & Holmer, 2022). Sammantaget visar de här studierna att området kan användas för att analysera syn- och känselintryck och därmed blir hörselområdet ett syn- och känselområde hos döva.

Även om stödet för förslag två är lite svagare, så finns det några studier som ger stöd för det, det vill säga att området används för att lösa andra typer av uppgifter hos döva. I några forskningsstudier har man visat att döva använder området i olika typer av minnesuppgifter, både när uppgifterna är språkrelaterade (Cardin et al., 2018) och när de inte är det (Ding et al., 2015). Ett annat exempel på det är den studie som vi skrev om i Dövas tidning nr 1 2021 (Andin et al., 2021), dovastidning.se/nyhet/visuellt-brus-paverkar-hur-bra-vi-kan-ta-till-oss-information.

I en pågående studie, som inte är publicerad än, har vi också sett att döva personer har mer aktivitet än hörande i hörselområdet när de utför enklare matematiska uppgifter.

Det finns alltså forskning som ger stöd för både förslag ett och två, även om det första förslaget har lite mer stöd. Hur hörselområdet arbetar skiljer sig alltså åt en del mellan döva och hörande. Utöver att hörselområdet kan användas för att analysera intryck från andra sinnen än hörseln hos döva, verkar det som om
området också används för att lösa andra typer av uppgifter än för hörande. Så kanske är ”hörselområdet” ett dåligt namn eftersom det inte alls bara används för att analysera hörselintryck.

Referenser
Andin, J., & Holmer, E. (2022). Reorganization of large-scale brain networks in deaf signing adults: The role of auditory cortex in functional reorganization following deafness.
Neuropsychologia, 166, 108139. https://doi.org/10.1016/j.neuropsychologia.2021.108139
Andin, J., Holmer, E., et al. (2021). Working Memory for Signs with Poor Visual Resolution: fMRI Evidence of Reorganization of Auditory Cortex in Deaf Signers. Cereb Cortex, 31(7), 3165–3176. https://doi.org/10.1093/cercor/bhaa400
Benetti, S., et al. (2017). Functional selectivity for face processing in the temporal voice area of early deaf individuals. PNAS, 114(31), E6437–E6446. https://doi.org/10.1073/pnas.1618287114
Benetti, S., et al. (2021). Visual motion processing recruits regions selective for auditory motion in early deaf individuals.
NeuroImage, 230, 117816. https://doi.org/10.1016/j.neuroimage.2021.117816
Bola, L., et al. (2017). Task-specific reorganization of the auditory cortex in deaf humans. PNAS 114(4), E600-e609. https://doi.org/10.1073/pnas.1609000114
Cardin, V., et al. (2018). The Organization of Working Memory
Networks is Shaped by Early Sensory Experience. Cereb Cortex, 28(10), 3540–3554. https://doi.org/10.1093/cercor/bhx222
Ding, H., et al. (2015). Cross-modal activation of auditory regions during visuo-spatial working memory in early deafness. Brain, 138(9), 2750–2765. https://doi.org/10.1093/brain/awv165
Karns, C. M., et al. (2012). Altered cross-modal processing in the primary auditory cortex of congenitally deaf adults: A visual-somatosensory fMRI study with a double-flash illusion.
J. Neurosci, 32(28), 9626–9638. https://doi.org/10.1523
JNEUROSCI.6488-11.2012
Shiell, M. M., et al. (2016). The Right Hemisphere Planum
Temporale Supports Enhanced Visual Motion Detection Ability in Deaf People: Evidence from Cortical Thickness. Neural Plast, 2016, 7217630. https://doi.org/10.1155/2016/7217630

Josefine Andin, biträdande professor i funktionsnedsättning och samhälle, Linköpings universitet

Emil Holmer, universitetslektor i funktionsnedsättning och samhälle, Linköpings universitet