UR Teckenspråks innovativa journalistik gör succé

Med en konstant nära kontakt med publiken och nytänkande innehåll som attraherar i sociala medier. Ja, UR Teckenspråk verkar veta exakt hur man fångar upp den unga målgruppen. Men hur går det till? DT:s Martina Kvist tar reda på det. 

Det har nog inte gått någon obemärkt förbi att UR Teckenspråk de senaste åren varit aktiva i sociala medier. De finns på Facebook, Instagram och Youtube. Sedan i höstas har Lilla Aktuellt Teckenspråk även ett Tik Tok-konto. Själva innehållet är intressant, välgjort och underhållande med inslag av humor. Så den stora frågan kvarstår: hur har UR Teckenspråk lyckats på det sättet?

UR (Utbildningsradion) har som uppgift att bedriva program-verksamhet inom utbildningsområdet i allmänhetens tjänst. Deras public service riktar sig till alla åldrar och utbildningsstadier utifrån identifierade behov hos användarna. UR Teckenspråk är en egen produktion med flertalet program och projekt med samma grundsyfte, fast på svenskt teckenspråk.

Johanna Berglund, teckenspråkig anställd hos UR sedan flera år tillbaka, upptäckte ett växande behov av att finnas närvarande i sociala medier. Hon visste att den nya generationen unga döva hade en mycket större digital närvaro och ville säkerställa att hela produktionen verkligen hakade på tåget.

– Fast för fem år sedan var det, trots flera döva anställda, oftast hörande chefer som inte riktigt ”förstod” de olika behoven som vi försökte poängtera. Det fanns ingen dövkompetens och bristen på förståelse var stor, säger Johanna, producent för Teckenspråk Sociala Medier.

När Gabriella Della Morte Pålstam, utbildad journalist från Stockholms universitet, började som projektledare hos UR Teckenspråk hösten 2018 blev det, enligt Johanna, som en sorts vändpunkt.

– Skillnaden var uppenbar. Man behövde inte längre argumentera för vissa saker eller driva lika mycket lobbyarbete för att få sina idéer genomförda. Hon förstod allt man försökte lyfta fram, något som tidigare inte alls var lika smidigt, menar Johanna.

Gabriella hade tidigare arbetat hos UR som bland annat producent och besitter även dövkompetens, vilket var avgörande. Gabriella håller med och betonar även hur stor betydelse Johanna haft för UR Teckenspråk.

– Hon, tillsammans med andra, har kämpat och försökt belysa det relevanta i att hänga med i den digitala utvecklingen och verkligen slitit som en gris. Särskilt när man tittar på dagens unga döva så är det otroligt viktigt att fånga upp publiken där de befinner sig, menar Gabriella.

Behoven var solklara, men det rådde mycket försiktighet och osäkerhet kring sociala medier.

– Samtidigt som vi ständigt pressade UR, så började public service-bolagen som UR, SVT och Sveriges Radio långsamt inse att sociala medier verkligen kom för att stanna, berättar Gabriella.

Det tog sin tid för de tre public service-bolagen att våga släppa in sociala medier, på grund av säkerhetsskäl och osäkerhet kring byråkratiska detaljer. UR Teckenspråk vågade då bryta mark om och om igen. De kände till behoven mycket tidigare, och tilläts testa sig fram bit för bit.

– Vi växte mycket inifrån också, parallellt med sociala medier-utvecklingen. När man väl anställde mig som projektledare och senare Alexandra Polivanchuk, även döv, som projektkoordinator, så utgjorde vi en ännu starkare grund. Tillsammans kunde vi påverka UR Teckenspråk mer och få in rätt personer i produktionen. I dag är teckenspråksredaktionen en betydande stor grupp, säger Gabriella.

Men inte bara det. Attityden hos ledningen och närliggande cheferna är i dag märkbart mycket bättre jämfört med för fem år sedan. 

Att balansera mellan underhållning och mer seriös pedagogik är alltid en utmaning, enligt UR Teckenspråk. Därför är detta något som kontinuerligt tas upp vid planering av innehåll till sociala medier. Projektet Teckenspråk Sociala Medier är ett internt namn som inte syns utanför, men är ett alldeles eget projekt med både unga vuxna och vuxna som målgrupp. Fokus ligger på anpassat innehåll till olika digitala kanaler.

– Vi är ingen ”renodlad skola” men producerar i utbildningssyfte. Något vi ständigt diskuterar internt är hur vi ska fånga uppmärksamheten och sedan hålla kvar intresset genom hela videon, vilket är svårt. Vårt material är ”frivilligt” att kolla på. Därför tjatar jag gärna ofta om ”3 sekunder”- intrycket (tid för att fånga tittarnas uppmärksamhet), säger Johanna leende.

För Gabriella är den verkliga poängen att slå ihop pedagogik och underhållning i ett. Det är viktigt att förstå att folk går in på sociala medier med den inställningen att de mest bläddrar ”on the go”.

Ett exempel är Radioaktiva bananer där tittarna får ta del av fakta som berättas med underhållning. Det handlar i sådana fall inte om vad man lär ut, utan just hur. 

Ett annat exempel är Djupdyk: 

– Här får publiken chansen att ställa precis vilka frågor de vill om särskilt valda ämnen, som vi sedan svarar med videor i sociala medier. Allt baseras på den direkta kontakten med publiken. Det är ovärderligt, säger Gabriella.

Johanna pratar också om interaktion med publiken. Att engagera dem genom likes, delningar, kommentarer, klick, visningar och övriga aktiviteter ger en tydlig statistik. Det är produktivt med ständig återkoppling. Det resulteras i en snabb insikt i vad som är mer eller mindre effektivt. 

– En utmärkande del av vårt arbete med sociala medier är att vi inte alltid strävar efter att nå precis alla. Ibland anpassar vi så att innehållet passar en särskild målgrupp. Vi jagar inte främst ”likes”, menar Gabriella.

Rätt respons från rätt målgrupp genom sociala medier fungerar ofta som ett kvitto på att man lyckats.

Eftersom UR Teckenspråk bestämmer vilka som får synas så sitter de också på ett stort ansvar att lyfta fram inkludering, representation och mångfald. Detta genom att visa upp personer med olika kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder, funktionshinder och religion, med mera.

– Vi diskuterar ständigt inom redaktionerna och försöker jobba hårt med spegling och mångfald, men det betyder inte att vi är klara och är där vi vill vara i dag, säger Gabriella och fortsätter:

– Tanken är att vi ska erbjuda ett varierat utbud av innehåll som passar många och inte bara den allmänna ”stora” gruppen inom dövvärlden.

Lilla Aktuellt Teckenspråk, ett nyhetsprogram för mellan-stadiet, har som huvudfokus att producera femton minuters program som sänds på fredagar på Barnkanalen. Men programmet finns också på sociala medier och har nyligen startat ett Tiktok-konto. Redaktören Charlotte Fagerström berättar om utmaningarna med att nå ut till målgruppen som befinner sig precis runt åldersgränserna för sociala medier och det faktum att inte alla har tillgång till de digitala kanalerna. Det är också en utmaning att hänga med i sociala medier-utvecklingen generellt, t.ex. trender och nya format, och samtidigt försöka producera nyhetsinnehåll som är intressant för målgruppen.

– Men Lilla Aktuellt Teckenspråk upplevs mer proffsig på sociala medier i dag. Vi följer mer korrekta format och har en passande och lyckad tonalitet. Allt är strategiskt uppbyggt, säger Charlotte.

UR Teckenspråk försöker även utveckla teckenspråket i själva materialet. Från att strikt följa ”ramarna” i arbetet med aktörer till att våga lyfta fram varierade teckenstilar. Det ska kunna finnas naturliga avkopplande konversationer. I Radioaktiva bananer kan man se en sådan konversation.

– Teckenspråk har så många spontana tecken, och ett naturligt samtal mellan två programledare behöver vi visa mer av, säger Gabriella.

2021 är extra speciellt för dövvärlden. Teckenspråkets dag firar hela fyrtio år. Inom UR Teckenspråk är produktioner med teckenspråket i fokus på gång.

TEXT: MARTINA KVIST
FOTO: UR

---