Therese Wallqvister:”Eleverna kan välja bort andra ämnen till förmån för teckenspråket”

Regeringen är rädd att gymnasieelever hellre skulle välja att läsa teckenspråk om de visste att det ämnet gav meritpoäng. Verkligheten säger dock något annat: endast drygt 0,7 procent av eleverna pluggade teckenspråk under läsåret 2009/2010. Nu riskerar den lilla men betydelsefulla gruppen att bli ännu mindre då elever av strategiska skäl väljer bort teckenspråk. 

Therese Wallqvister, politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet, sade till Dövas Tidnings nätupplaga i september att det visserligen vore bra om fler kunde teckenspråk, men att om studier i teckenspråk gav meritpoäng, skulle det sannolikt leda till att elever valde bort engelska, moderna språk och matematik till förmån för teckenspråk. 
  Enligt Skolverket läste 2 876 gymnasieelever teckenspråk för hörande under läsåret 2009/2010. Det motsvarar ungefär 0,7 procent av gymnasieeleverna. De tre populäraste moderna språken – franska, spanska och tyska – hade betydligt fler elever. 

Modernt språk

DT tog kontakt med Stockholms universitet för att ta reda på varför man säger att ett språk är modernt. Svaret är att det inte är någon vetenskaplig definition utan bara en benämning i skolvärlden för att särskilja moderna språk från klassiska språk samt teckenspråk, engelska och svenska.
  Samtidigt kom ett överraskande svar om något helt annat: studenter som går kandidatprogrammet Moderna språk kan välja att ha teckenspråk som huvudområde. 
  – Det var extra roligt att få med teckenspråk när vi 2010 bestämde vilka språk som skulle ingå i utbildningen. Vi har behandlat teckenspråk precis som de andra språken som har modersmålstalare, säger Laura Álvarez López, programansvarig.