Örebro inte så tillgängligt

Stor fråga på Teckenspråkets dag: hur tillgänglig är Europas teckenspråkshuvudstad?

2010 utropade sig Örebro till Europas teckenspråkshuvudstad. I går – på Teckenspråkets dag – hade SDR:s projekt Tillgänglighet genom teckenspråk ett seminarium i Örebro. Den stora frågan var hur tillgänglig teckenspråksmetropolen egentligen var för teckenspråkiga. 

Att seminariet ägde rum just på Teckenspråkets dag var mer en tillfällighet. Britt-Marie Sundström, en av projektmedarbetarna, berättade att inga nämndsammanträdanden skulle hållas efter klockan 12 i dag, vilket innebar att politiker lättare kunde komma loss från sina åtaganden för att delta i seminariet som började klockan 13. De som kom var bland annat Lars O Molin (KD), ordförande i kommunfullmäktige, och Martin Lind (S) från Örebro läns landsting. Även tjänstemän från Arbetsförmedlingen, kommunen och landstinget, och representanter från olika intresseorganisationer, till exempel DHB och FSDB, deltog.
– Men att det är på Teckenspråkets dag passar förstås extra bra! sade Britt-Marie Sundström leende.

Först berättade projektledare Åsa Henningsson om vad Tillgänglighet genom teckenspråk går ut på. Det startade 2010 som en konsekvens av att både språklagen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i Sverige 2009. Projektet är för dem som vill ha ökad kunskap om konventionen och språklagen, och som vill veta vilka rättigheter man som teckenspråksanvändare har. Se den här hemsidan för mer information.

Sedan hade Britt-Marie Sundström ett föredrag om Europas teckenspråkshuvudstad, Örebro: ”Europeisk teckenspråkshuvustad – från ord till handling”. Hon tog upp en rad exempel på vad teckenspråkiga invånare kan få respektive inte kan få för service på teckenspråk i kommunen och landstinget. Till exempel finns en dövpsykiatri, men inget dövteam. Och något teckenspråkigt äldreboende finns inte där.
Dövas Förening i Örebro (DFÖ) kräver att landstinget och kommunen ska rekrytera fler utbildade teckenspråkiga döva och hörselskadade till sina olika teckenspråkiga verksamheter. Och att DFÖ behöver ett kraftfullt ekonomiskt stöd så att de kan driva intressepolitiska frågor som rör teckenspråk och så att Örebro kan bli mer tillgängligt för teckenspråkiga. DFÖ:s vice ordförande, Britt-Marie Sundström, använde Stockholms Dövas Förening som exempel.
– De har åtta anställda och får 900 000 kronor i bidrag från Stockholms stad, sade hon.

Enligt SDF:s årsredovisning 2012 får föreningen också 2,8 miljoner kronor i bidrag från landstinget. DFÖ kommer inte ens i närheten av den summan.
Efter fikapausen spelade de cirka 60 deltagarna kunskapsspelet Omöjligheter och möjligheter. Det finns att ladda ner här.
Projektledare Åsa Henningsson var väldigt nöjd med seminariet.
– Det var en fantastisk uppslutning. Vi är glada över att vi har fått bra gehör för projektet och ser stora möjligheter för samverkan mellan olika organisationer på lokal och regional nivå, sade hon.

Lars O Molin (KD) tog till sig det faktum att det inte finns teckenspråkskunnig personal inom äldreomsorgen. Till SVT Tvärsnytt sade han:
– Jag kände att där har vi en hel del att göra, det verkligen tog tag i mitt hjärta. Att vara döv, bo på särskilt boende och inte kunna kommunicera med någon och berätta om sina behov, det kändes.