Start för akademisk tolkutbildning

I måndags startade den akademiska teckenspråkstolkutbildningen vid Stockholms universitet. Folkhögskolor hotade.

Sverige har länge saknat en akademisk teckenspråkstolkutbildning. Den här hösten kan Stockholms universitet – till mångas glädje – erbjuda det. Samtidigt kan det innebära att en eller flera folkhögskolor tvingas lägga ner sin tolkutbildning.

Delar av dövrörelsen och teckenspråkstolkkåren har länge efterfrågat en akademisk tolkutbildning. Tidigare hade teckenspråks- och dövblindtolkutbildningen bara getts vid landets sju folkhögskolor. Nu finns ett alternativ: Stockholms universitets kandidatprogram i teckenspråk och tolkning. Den utbildningen är tre år lång. Studenter som gått den kan fortsätta plugga i ett eller två år för att sedan ha möjlighet att söka till en forskarutbildning.
Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är ansvarig för tolkutbildningen vid folkhögskolorna. På frågan om hur de ser på att universitetet startar ett kandidatprogram i teckenspråk och tolkning svarar de att det är bra.
– Högskoleutbildning kan leda till ökad forskning inom området, vilket i sin tur kan gynna yrket och yrkesutbildningen, säger Christina Grefveberg, utbildningshandläggare vid MYH.

På grund av det nya kandidatprogrammet vid universitetet kommer MYH troligtvis inte att kunna dela ut statsbidrag till alla sju folkhögskolor, vilket innebär att en eller flera av dem kan tvingas lägga ner sin teckenspråks- och dövblindtolkning. De senaste åren har ungefär 40 tolkar utexaminerats därifrån årligen. Från och med 2017 kommer antalet att ligga runt 10-20.
Universitetet har antagit 45 studenter den här hösten. Hur många av dem som kommer att fullfölja kandidatprogrammet och ta examen om tre år, återstår att se. Universitetet har som mål att anta nya studenter en gång per år.
– Det är dock inte slutligt bestämt. Vi måste först komma igång med den här omgången av utbildningen, säger Ingrid Almqvist, föreståndare vid Tolk- och översättarinstitutet.
Kandidatprogrammet innehåller bland annat ungefär tre veckors praktik och tre veckors kurs i taktilt teckenspråk (fem högskolepoäng vardera). Teckenspråks- och dövblindtolkutbildningen vid folkhögskolorna erbjuder betydligt längre praktikperioder och mer övningar i taktilt teckenspråk.
– Möjligen kan man inte arbeta som dövblindtolk i samma utsträckning efter kandidatprogrammet som efter folkhögskolans utbildning, säger Ingrid Almqvist.

Pontus Degsell, ordförande för Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB), säger att det inte är något större problem att det i framtiden blir färre utexaminerade tolkar från folkhögskolorna eftersom de sju skolornas kvalitet vad gäller dövblindtolkning i dag är mycket skiftande.
– Vad som är viktigt för FSDB är att det är folkhögskolorna med den bästa kvalitén vad gäller dövblindtolkning som får fortsätta att utbilda tolkar, säger Pontus Degsell.
På frågan om man kan bli en duktig teckenspråkstolk efter att ha studerat vid universitetet svarar Ingrid Almqvist ja.
– Studenterna ska på tre år lära sig att behärska teckenspråk på en mycket avancerad nivå, lära sig att simultantolka och dessutom skriva en akademisk uppsats på 15 högskolepoäng, säger hon.
Den som går kandidatprogrammet kan efter två år välja inriktning: antingen tolkning eller teckenspråk. Den som väljer teckenspråk kan ha nytta av det i sitt yrke där han eller hon använder teckenspråk. Alltså kan det innebära att inte alla de 45 studenterna – om de nu fullföljer utbildningen – blir tolkar.

SDR anser att det är mycket positivt att en akademisk tolkutbildning startar. De vill att det framöver ska erbjudas påbyggnadsutbildning och fördjupning inom olika områden för yrkesverksamma teckenspråkstolkar och för de studenter som vill fortsätta plugga. SDR vill också att det ska finnas utbildning för döva och andra teckenspråkiga i internationell tolkning och relätolkning för personer som kommer från andra länder.
– Att antalet folkhögskolor som erbjuder teckenspråkstolkutbildning minskar behöver inte vara negativt. Det är dock viktigt att behålla de folkhögskolor som kan erbjuda en bra teckenspråksmiljö och en hög kvalitet i utbildningen, säger Hanna Sejlitz, ordförande för SDR.