Slut på utökad tolkning i arbetslivet

Carolina Ekströms (t.h.) jobbvardag har tagit en tvärvändning.FOTO: TOMAS KOLD/PRIVAT

Regeringen satsade på tillfälligt utökad arbetslivstolkning under perioden 2018-2020. En av de som hade glädje av satsningen var Carolina Ekström, till vardags föreståndare för två gruppbostäder. Efter nyår kunde tolkcentralen inte längre ordna med tolk som var kostnadsfritt för hennes arbetsgivare. “Det här är ett tydligt exempel på strukturell diskriminering”, säger hon.

Sommaren 2018 beslöt regeringen att skjuta till 45 miljoner kronor fördelat på tre år. Dessa pengar var öronmärkta för tillfälligt utökad arbetslivstolkning. Regeringen ville stärka tolkanvändares ställning på arbetsmarknaden. Landets 21 regiondrivna tolkcentraler kunde ansöka om att ta del av pengarna. Sedan skulle Socialstyrelsen göra en utvärdering av hur pengarna använts.

Carolina Ekström jobbar som föreståndare för två gruppbostäder i Järna som föreningen Solåkrabyn driver. Hon började sin anställning hos dem sommaren 2019. Då kunde Tolkcentralen i region Sörmland ordna med tolk till alla jobbrelaterade sammanhang. Så var det fram till årsskiftet 2020/21.

– Vi hade ett fint samarbete med tolkcentralen och det fungerade bra, säger Carolina, som till vardags har en rad möten med personal, boende, anhöriga och andra chefskollegor.

I slutet av fjolåret informerade tolkcentralen om att de inte längre kunde ordna med kostnadsfri arbetslivstolkning efter årsskiftet. Anledningen var att regeringens treåriga satsning upphörde. Nu var istället arbetsgivaren betalningsansvarig när Carolina och hennes kollegor behövde tolk för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Carolina klandrar inte tolkcentralen för detta, bara att hon upplever det som en tvärvändning. Under ett och ett halvt år kunde hennes arbetsplats beställa tolk när de behövde det. Det gjorde att hon kunde ha fokus på sitt arbete. Nu är tillvaron plötsligt en annan. Hon tittar nu på lösningar tillsammans med sin arbetsgivare.

– Det stjäl tyvärr tid och energi, säger hon.

En väg som de tänker pröva är att ansöka om lönebidrag hos Arbetsförmedlingen (AF) igen för att täcka tolkkostnader. De har nyligen fått nej på sin ansökan, och ska överklaga avslaget. Vad Carolina tycker är konstigt är det här:

När hon skulle börja jobba hos Solåkrabyn, fanns det ingen grund för att ansöka om lönebidrag eftersom hennes arbetsgivare inte hade några tolkkostnader att betala. Men nu när satsningen på utökad arbetslivstolkning är över, har AF sagt nej till lönebidrag eftersom Carolina inte är nyanställd.

Samtidigt som hon är glad över att ha en förstående arbetsgivare, har hon svårt att förstå hur regeringen medvetet kan tillåta sådan här strukturell diskriminering. Även andra tolkanvändare har uttryckt samma problem i sociala medier.

SDR:s ordförande, Åsa Henningsson, ställer sig väldigt kritisk till att regeringens treåriga tolksatsning tog slut efter årsskiftet.

– Regeringen skulle tagit med det i beräkningen och borde förstått att det är ett glapp som ger allvarliga konsekvenser för yrkesverksamma tolkanvändare. Ena dagen kunde de beställa tolk när de behövde det, andra dagen blev det tvärslut med det.

SDR och andra döv- och hörselorganisationer motsatte sig det treåriga statsbidraget redan när det blev känt. ”Pengarna kastas i sjön” sade de. Formuleringarna om hur pengarna skulle användas var delvis luddiga och det var upp till regionerna att ansöka om dem. Region Stockholm ansökte exempelvis inte om dem eftersom pengarna inte skulle räcka långt.

2020 var det bara 14 av landets 21 tolkcentraler som tog del av pengarna, enligt Socialstyrelsen.

När DT frågar socialdepartementet, en del av regeringskansliet, om hur de ser på glappet som gör att tolkanvändare kommit i kläm efter årsskiftet, svarar de inte direkt på det, utan skriver:

Under tre års tid har vi haft en tillfällig satsning för ökade möjligheter till tolktjänst som Socialstyrelsen ska utvärdera i sin slutrapport i november 2021. Då kommer vi få en samlad bedömning av hur denna satsning har utfallit. 

Vi ser dock att det krävs mer långsiktiga lösningar för att tillgodose behovet av tolktjänst och därför har regeringen tillsatt Utredningen om förstärkt tolktjänst för jämlikhet och delaktighet. Den ska identifiera och analysera vilka framgångsfaktorer, problem och hinder som finns för att tolktjänsten ska utvecklas på ett framgångsrikt sätt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 januari 2022.

Åsa Henningsson, hur tycker du att regeringen skulle ha löst det här?
– Regeringen skulle undvikit glappet, t.ex. genom att förlänga det tillfälliga tolkstödet eller genom andra insatser som riktar sig till alla tolkcentraler som ett slags stötdämpare, medan tolkutredningen pågår, säger hon.

NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se