SDR: ”Viktigt principgenombrott”

Ordförande Hanna Sejlitz om regeringens lagförslag om bristande tillgänglighet.

Funktionshinderrörelsen har i decennier väntat på ett lagförslag om att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. I morse presenterade äntligen regeringen lagförslaget. Sveriges Dövas Riksförbunds ordförande Hanna Sejlitz ser förslaget som ett viktigt principgenombrott.

Att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning inte klassas som diskriminering är något funktionshinderrörelsen länge har påpekat för regeringen. I morse presenterade integrationsminister Erik Ullenhag (FP) till rörelsens stora glädje ett lagförslag om att bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering och inrymmas i diskrimineringslagen.
– Det är ett viktigt principgenombrott. Här är det en fråga om en rättighetslagstiftning, vilket är ovanligt. De lagar som rör personer med funktionsnedsättning är ofta skyldighetslagar, säger Hanna Sejlitz.
Ett exempel på en skyldighetslag är hälso- och sjukvårdslagen, som reglererar tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Landstingen är skyldiga att ordna med tolkar, men kan neka en tolkanvändare tolk på grund av tolkbrist (brist på tolkar och/eller pengar), och om det finns en annan betalningsansvarig än landstinget, till exempel Arbetsförmedlingen.

Bristande tillgänglighet är enligt lagförslaget diskriminering när en person med funktionsnedsättning, som regeringen uttrycker det, missgynnas genom underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen ska komma i en jämförbar situation med en person utan funktionsnedsättning. Erik Ullenhag säger att här handlar det främst om enklare tillgänglighetsåtgärder som borde ha fixats tidigare. Till exempel ska rörelsehindrade personer kunna röra sig fritt i ett varuhus utan att något står i vägen och läromedlen anpassas för elever eller studenter med funktionsnedsättning. Förbudet mot diskriminering gäller alla områden som i dag omfattas av nuvarande diskrimineringslagstiftning: arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvård och socialtjänst med flera. Om förslaget verkställs så gäller det med start den 1 januari 2015.

En rad undantag finns dock. Det är att förbudet mot diskriminering bland annat inte ska gälla privatpersoner och företag och vårdinrättningar som har färre än tio anställda. Inte heller dem som bedriver en verksamhet i en lokal som är omöjlig att tillgänglighetsanpassa, till exempel i en trång gränd som i Gamla stan. De på DHR – ett riksförbund för ett samhälle utan rörelsehinder – är besvikna. Till exempel kan små mysiga fik med färre än tio anställda inte anmälas för diskriminering.

Hanna Sejlitz har inte läst lagförslaget i sin helhet. I morgon ska hon träffa de andra förbund som står bakom Torsdagsaktionen och tillsammans med dem analysera förslaget. Representanter från upp till 15 förbund för personer med funktionsnedsättning har stått varje torsdag förmiddag utanför Rosenbad för att markera sitt missnöje med att regeringen tills i dag inte presenterat något lagförslag om att bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering, därav begreppet Torsdagsaktionen. Erik Ullenhag har sagt flera gånger att om Torsdagsaktionen inte funnits så hade lagförslaget aldrig blivit verklighet.

Den presskonferens som Erik Ullenhag höll i morse kan ses här. Den teckenspråkstolkades.

Läs mer om lagförslaget i Dövas Tidning nummer 2, som är ute i början av april.