Så påverkas döva av #metoo

#metoo har på sistone fått enormt gensvar i hela världen. Miljontals kvinnor, transpersoner och icke-binära* har talat ut att de fått nog av sexuella trakasserier och övergrepp från framför allt män.
DT har tagit reda på hur teckenspråkiga döva och hörselskadade, direkt och indirekt, påverkas av rörelsen.

5 oktober 2017
Den välansedda amerikanska tidningen, New York Times, avslöjade att Hollywood-producenten Harvey Weinstein hade betalat minst åtta kvinnor stora belopp i utbyte mot att de skulle hålla tyst om att han hade utsatt dem för sexuella trakasserier och övergrepp. Den första ekonomiska överenskommelsen slöts redan 1990 och den sista så sent som 2015.

Några dagar senare fick Harvey Weinstein sparken från sitt företag. I samma veva gick ännu fler kända skådespelare ut och berättade om hur han hade trakasserat och begått övergrepp mot dem.

15 oktober
Den amerikanska skådespelaren, Alyssa Milano, twittrade att om alla kvinnor som upplevt sexuella trakasserier och övergrepp skrev me too (jag också) skulle omvärlden förstå hur utbrett problemet var. Reaktionerna lät inte vänta på sig.

På bara en och en halv vecka hade över 1,7 miljoner kvinnor och icke-män (transpersoner och icke-binära*) skrivit under hashtaggen #metoo på Twitter. På Facebook genererade #metoo över 12 miljoner inlägg, kommentarer och reaktioner under ett enda dygn i oktober.

* icke-binär – en person som varken känner sig som kvinna eller man.

Johanna Ferm Blomberg. FOTO: Privat

17 oktober
Johanna Ferm Blomberg var en av de döva i Sverige som anslöt sig till kampanjen i sociala medier. Två dagar, efter Alyssa Milanos Twitter-inlägg, skrev hon om sina upplevelser på Facebook.

– Det är fantastiskt vilket gensvar #metoo fått – vi tvättar nu alltmer bort stigmat kring det här med sexuella övergrepp och trakasserier, säger hon till DT.

Hon tar ett av många exempel på hur hon själv blivit utsatt.

En sen kväll skulle hon ta bussen hem efter att ha umgåtts med kompisar i centrala Örebro. Då var hon 17 år gammal. Väl framme vid ändhållplatsen vägrade chauffören att öppna dörrarna. Hon gick fram till honom och bad om att stiga ur bussen. Obehaget växte när föraren sa nej och sedan tog hennes hand.

– Han smekte och kysste min hand och frågade om jag ville ha sex med honom. Jag var helt ensam på bussen. Han envisades med att inte öppna dörrarna. Till sist lyckades jag komma loss.

Väl hemma berättade hon för sin pappa om händelsen. Hans far gick till bussen som fortfarande var kvar vid hållplatsen. Föraren förklarade att eftersom Johanna var döv behövde hon hjälp.

Hon och hennes pappa bestämde sig för att anmäla incidenten till Länstrafiken Örebro och polisen. Det blev ord mot ord.

– Arbetsgivaren framförde att enligt chauffören var jag alltid snäll och trevlig och att han därför ville vara hygglig tillbaka. Det kändes som om de lade skulden på mig, att det var mitt eget fel, berättar Johanna, i dag 30 år gammal.

Polisanmälan lades ner på grund av bristande bevis. Johanna uppskattade dock att polisen tog henne på stort allvar. Istället var hon mycket besviken på länstrafiken som inte omplacerade chauffören utan lät honom att fortsätta köra samma linje. Hon såg till att ta en annan linje för att undvika honom – vägen hem blev ännu längre.

Hon uppmanar alla som blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp att våga anmäla.

– Kom ihåg att det som hände dem aldrig är deras fel, säger Johanna Ferm Blomberg.

Malin J. Kvitvaer. FOTO: Dramaski

Malin J. Kvitvaer, genusvetare och vice förbundsordförande för SDR, tror definitivt att #metoo kommer att gå till historien.

– Den här revolutionerande händelsen är lika stor som rösträttskampen, och andra vågens kvinnorörelse under 1960- och 1970-talen, för att ta några exempel, säger hon.

Hon säger att medan problemet med sexuella trakasserier och övergrepp funnits väldigt länge är det en enorm styrka att det är först nu som miljontals kvinnor trätt fram och berättat om samma sak.

– Vi kan inte längre blunda för det här problemet. #metoo kommer att påverka samhället framöver – det gäller både döva och hörande. Och vi har bara sett början.

På frågan om hur döva, direkt och indirekt, påverkas av #metoo svarar hon att döva i Sverige egentligen var tidigt ute. Våren 2013 publicerade bloggen Dövhallen en insändare av en grupp före detta döva elever om hur de hade blivit trakasserade av gymnastiklärare och övrig skolpersonal.

Vintern 2013 publicerade Expressen en granskande serie om hur över 40 elever i olika åldrar hade trakasserats sexuellt av en högprofilerad gymnastiklärare, som först arbetade på Birgittaskolan i Örebro och sedan på Manillaskolan i Stockholm. Händelserna ägde rum under 30 års tid, från 1970-talet till början av 2000-talet. Andra medier, däribland DT, följde upp avslöjandet.

2013 användes inte någon hashtagg med koppling till Expressens granskning. Men Malin J. Kvitvaer kan ändå se att avslöjandet och dess efterspel, och årets #metoo-rörelse, har en hel del gemensamt. Nu som då har ansvariga fått stå till svars och förövare fått lämna sina uppdrag.

Malin J. Kvitvaer tror att dövvärlden, med anledning av #metoo, framöver kommer att bli extra vaksam och mer medveten om vad personer, som kränker eller diskriminerar folk på ett sexuellt sätt, har för utrymme i dövvärlden.

– En tystnadskultur har länge fått råda i dövvärlden. Vi måste arbeta för att få bukt med den, säger hon.

Detta genom att våga säga ifrån, till exempel när någon kommer med sexistiska skämt, och att våga anmäla. Förövare ska inte skyddas, även de som är inflytelserika, säger hon.

– Vi måste lyssna på dem som blivit utsatta och ta alla signaler på allvar.

SDR har ett pågående likabehandlingsarbete i dialog med distriktsorganisationerna. Malin J. Kvitvaer hoppas att #metoo gör att folk tycker att det arbetet känns ännu viktigare.

Carolina Ekström. FOTO: Niclas Martinsson

Carolina Ekström är projektledare för SDUF:s nya treåriga projekt Barn- och ungdomsjour på teckenspråk BOUJT. Hon välkomnar det enorma ifrågasättande av maktordningen som #metoo-rörelsen åstadkommit.

– #metoo har på något sätt banat vägen för vårt projekt. Rörelsen visar tydligt att vi behövs och det kan bidra till ökat gehör hos beslutsfattare för vårt projekt, säger hon.

Projektet utvecklar en internetbaserad barn- och ungdomsjour dit teckenspråkiga döva och hörselskadade mellan 7 och 21 år kan vända sig för att få råd och stöd av teckenspråkiga volontärer.

Det är ett välkänt faktum att det inte finns tillräckligt med döv- och teckenspråkskompetens hos den elevhälsa och hos de psykiatriska mottagningar som möter projektets målgrupp.

Hittills har de skolor som tar emot döva och hörselskadade elever visat stort intresse för projektet. BOUJT ska ge sig ut på en skolturné.

– Det känns väldigt roligt och angeläget, säger Carolina Ekström.

Vidare har projektet startat ett samarbete med Svenska Dövidrottsförbundet.

– Vi ska ordna workshop för idrottsledare som jobbar med barn och ungdomar, om hur vi bland annat kan förebygga sexuella trakasserier och övergrepp, säger Carolina Ekström.

Efter #metoo har en rad bransch- och gruppspecifika hashtaggar skapats. Några exempel är #teknisktfel (för kvinnor i teknikbranschen), #medvilkenrätt (för kvinnor i rättsväsendet) och #tystiklassen (för elever). Dessa hashtaggar berör inte bara sexuella trakasserier och övergrepp utan också mäns överordnade ställning i allmänhet.

En annan hashtagg som kommit till är #tystnadtagning för kvinnor som arbetar som skådespelare.

Mindy Drapsa. FOTO: Riksteatern

Mindy Drapsa, verksamhetsledare för Riksteaterns Tyst Teater, berättar att Riksteatern har haft ett extrainsatt informationsmöte för sin personal med anledning av #tystnadtagning.

– Det var ett bra tillfälle för oss på Tyst Teater att se över vårt förebyggande arbete mot kränkande behandling, säger hon.

Ett exempel är hur ensemblen har det på turné. Medarbetare från Tyst Teater är mer utsatta när de inte är på sin fasta arbetsplats, och med kollegor som inte alltid kan teckenspråk. Mindy Drapsa trycker på vikten av att hela teamet som är ute på turné med Tyst Teater ska kunna teckenspråk.

– Det är särskilt viktigt att en person kan kommunicera obehindrat med en ansvarig turnéledare som kan teckenspråk flytande ifall något händer, säger Mindy Drapsa.

En hemlig grupp har skapats på Facebook för döva kvinnor och icke-män. Målet är att visa hur utbrett problemet är i dövvärlden under hashtaggen #slådövaörattill (BYSS på teckenspråk) och att göra upp med tystnadskulturen.

NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se