2016-05-14

Så kom Teckenspråkets dag till

1991: Mats Jonsson tecknar med Lars Kruth (t.v.) och de andra festdeltagarna vid Gula villan på Stockholms universitet.

1991: Inger Ahlgren, docent i teckenspråk, Lars Kruth, SDR:s mångåriga ledare, och Brita Bergman, professor i teckenspråk.

I år är det 35 år sedan riksdagen erkände teckenspråket som dövas första språk. Då var datumet 14 maj 1981. Sverige var först i världen med ett sådant erkännande. Nu firas Teckenspråkets dag årligen den 14 maj. Men hur kom högtidsdagen egentligen till? Mats Jonsson berättar för DT om hur allting började. 

Mats Jonsson var ordförande för Dövas Akademiska Klubb (DAK) som bildades 1991. Då hade det hunnit gå tio år sedan erkännandet.  

– Vi i klubben såg tillbaka på 1981 och tänkte på hur betydelsefullt det var. Då bestämde vi oss för att arrangera en tioårsdag för att uppmärksamma det viktiga erkännandet, berättar Mats Jonsson, initiativtagare. 

Teckenspråksavdelningen, en del av institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet, var positiv till arrangemanget som då hette ”Tio år med tvåspråkighet” och ägde rum den 14 maj. Akademiklubben fick låna en hörsal på universitetet. Drygt 100 personer kom och lyssnade på föreläsningarna. En av talarna var dövrörelsens nestor, Lars Kruth, mångårig SDR-ledare. Han redogjorde för SDR:s långa kamp för att få teckenspråket accepterat som ett språk och gladdes åt att en skolavslutning skulle hållas i juni för den första gruppen elever som fått undervisning på teckenspråk under hela tioåriga specialskolan, 1981-1991. 

– Tänk att det varje år kommer sådana grupper elever, sade Lars Kruth. 

På kvällen ordnades en fest i Gula villan på universitetsområdet Frescati. 

– Det var väldigt trevligt, minns Mats Jonsson.

2001 hade teckenspråksavdelningen vid Stockholms universitet ett speciellt program i samband med 20-årsdagen. DT kan se i arkivet att begreppet Teckenspråkets dag var myntat då.

Mellan 2002 och 2005 var begreppet inte lika vanligt åtminstone inte i tidningen. Men 2006 anordnades en stor 25-årsjubileumsgala i Stadshuset i Stockholm. Galan var flärdfull då den var i Blå hallen i vilken nobelmiddagen brukar äga rum. Sedan dess är Teckenspråkets dag etablerad och firas på olika platser runt om i landet.

Hur känns det att Teckenspråkets dag nu firas årligen?
– Jag är väldigt glad att det firas varje år och att man uppmärksammar vikten av rätt till teckenspråk. Man får absolut inte glömma historien då teckenspråket länge var förbjudet och undanträngt, säger Mats Jonsson, i dag anställd vid teckenspråksavdelningen på Stockholms universitet, och fortsätter:

– Det är roligt att se hur många är intresserade av att lära sig teckenspråk och att teckenspråket syns allt mer i samhället. Det är tack vare erkännandet! 

Även i år ordnar Stockholms universitet en temadag, men då den 13 maj eftersom 14 maj är en lördag. Temat är svenskt teckenspråkslexikon.

NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se


 

SÅ LÖD BESLUTET

Den 14 maj 1981 tog riksdagen ställning till ett förslag från regeringen i vilket det bland annat stod: Integrationsutredningen framhåller att de barndomsdöva för att fungera sinsemellan och ute i samhället måste vara tvåspråkiga. Tvåspråkighet för deras del innebär enligt utredningen att de dels måste behärska sitt visuella/manuella teckenspråk, dels det språk som samhället omger dem med, svenskan. Riksdagen visade stöd för den beskrivningen. Därmed erkändes dels dövas rätt till tvåspråkighet, dels att teckenspråket är dövas språk.

 

 

Uppdaterad: 2021-05-10

Publicerad: 2016-05-14