Så funkar EU

EU:s makt är fördelad över följande fyra organ: kommissionen, parlamentet, domstolen och ministerrådet.
EU-parlamentet lagstiftar tillsammans med ministerrådet i EU efter att EU-kommissionen har lagt ett förslag. För att komma till beslut förhandlar de med varandra. EU-parlamentet är väljarnas röst och ministerrådet talar för de 28 regeringarna i EU. Reglerna gäller sedan i alla EU-länder. 

Ministerrådet

EU:s högsta beslutande organ. Ministerrådet stiftar lagar och pekar ut kursen inför framtiden. På de flesta områden delar ministerrådet beslutanderätten med parlamentet. Inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken styr ministerrådet ensamt. Rådet består av medlemsländernas ministrar, samlade kring respektive politikområde.

EU-parlamentet

Beslutar tillsammans med ministerrådet om lagar som styr handeln med varor och tjänster samt den fria rörligheten på den inre marknaden. Parlamentet godkänner också nya medlemsstater och avtal med länder utanför EU. Parlamentet är också det enda organet som utses direkt av väljarna i de olika länderna, något som sker den 25 maj i år. Valen hålls vart femte år.

Kommissionen

Kommissionen föreslår nya lagar och ser till att beslut blir verkställda. Den har också ansvar för EU:s budget. Varje medlemsland tillsätter en ledamot i kommissionen. Sveriges kommissionär sedan 2009 har varit Cecilia Malmström. Kommissionärernas uppdrag är inte att driva sitt hemlands intressen, utan att se till unionen som helhet. Europeiska rådet Ländernas stats- och regeringschefer sammanträder och fattar övergripande beslut om EU:s inriktning. Rådet leds av en permanent ordförande. Belgaren Herman van Rompuy innehar posten nu.

EU:s domstol

När det blir konflikt om hur lagar och fördrag ska tolkas är det EU:s domstol som har sista ordet. Medlemsländer som bryter mot EU:s regler kan dömas till dryga böter. Om en domstol i ett medlemsland tycker att det är oklart hur lagarna ska tolkas i ett visst mål, kan den få ett förhandsavgörande från domstolen. Det innebär att domstolen klargör vad som gäller enligt EU-rätten i det aktuella fallet. Hur den slutgiltiga domen ska lyda är sedan upp till domstolen i medlemslandet. Under domstolen finns förstainstansrätten. Hit vänder sig företag och enskilda personer som hamnat i tvist med någon EU-myndighet. EU:s domstol består av en domare från varje medlemsland som biträds av ett antal generaladvokater.

Vad bestämmer EU?

Den inre marknaden är central för EU:s beslutsfattande. Den ska präglas av fri rörlighet för varor, tjänster, arbetskraft och kapital. Andra områden där EU bestämmer helt eller delvis är handel med övriga världen, miljö, jordbruk, utrikespolitik, invandring och brottsbekämpning över gränserna. Sjukvård och skola är exempel på sådant som medlemsländerna styr över själva. Till grund för EU:s beslut ligger fördragen, som talar om vilka grundläggande regler som gäller för medlemskap och beslutsfattande. De beslut som EU fattar kan vara av olika slag. Förordningar gäller direkt och likadant i alla medlemsländer. Beslut gäller för de särskilda medlemsländer, individer eller juridiska personer som frågan handlar om.

Hur påverkar EU oss?

Hälften av regeringens lagförslag utgår från EU. Runt 60 % av alla kommunala frågor påverkas av EU. Och svenska regeringen företräder Sverige i EU. Det innebär att det är regeringen som förhandlar med de andra medlemsländerna i ministerrådet och i Europeiska rådet. Regeringen för också Sveriges talan i EU-domstolen.

Vem och vilket parti ska jag rösta på?

Det finns ett antal valkompasser som du kan testa – och se om det överensstämmer med dina förväntningar om vem från ett visst parti du vill rösta på. Vi listar några nedan:

NA
Aftonbladet
SVT

Källor: dn, eu-upplysningen.se, regeringen.se, val.se, wikipedia, europaparlamentet.se