Petra vandrade mot alla odds

Med i andra säsongen av SVT-serien Mot alla odds.

SVTs realityserie Mot alla odds första säsong bestod av tio svenska män och kvinnor med olika funktionsnedsättningar som begav sig ut på en vandring i en månad, genom den afrikanska kontinenten. Serien sändes under vårvintern ifjol. Serien blev så populär att en ny säsong spelades in i höstas. Denna gång i Nicaragua med en döv deltagare – DTs krönikör Petra Örlegård, 23.

Hur kom det sig att du anmälde dig? 
– Jag såg att de sökte folk till en ny säsong av Mot alla odds både på TV och i First Class. Själva konceptet – att vandra – lockade mig mer än funktionsnedsättnings-perspektivet.
 Utmaningen var också att bara vara med hörande i en hel månad. Samtidigt kan vi lära av varandra, de av mig och jag av dem, om hur vi funkar. En win-win (vinna-vinna) situation, liksom.

Hur kommuncierade ni där?

– Papper och penna, kroppsspråk och handalfabet. Vi vandrade ju en hel del så det blev inte lika mycket prat så vi använde kroppsspråk då. Jag förstod oftast vad som sades. På kvällarna brukade vi skriva till varandra. Jag skrev mest med några i gruppen som jag kom mycket nära med.”. Teamet hade en tolk med och som jag pratade med under intervjuerna. Teamet lärde sig handalfabetet och tecken på resan ned, de åkte ett par dagar före oss deltagare. Jag tipsade dem i förväg om en app som de kunde träna teckenspråk genom. På plats lärde tolken dem lite teckenspråk. Det blev faktiskt en kul grej. Alla i inspelningsteamet och deltagare fick varsitt persontecken. 

Det var hett och jobbigt i Afrika den förra säsongen.

Hur var klimatet under er vandring i Nicaragua?
– Nicaragua har tre klimatzoner: På östsidan är det regnskog och fuktigt, i mitten var det högland och lite kallt om nätterna och i väst lågland med varm och torr klimat. Själva vandringen var inte så jobbig för mig eftersom jag hade minst problem med kroppen. Jag fick hjälpa andra mycket. Ibland blev det kommunikationsproblem. Men vi blev fort vana vid att hjälpa varandra – vi kom på sätt att kommunicera. Min dövhet var inte ens ett problem – alla lärde sig, precis som jag att hjälpa varandra.

Hur skulle du sammanfatta resan?
– Det var fantastiskt. Vi levde extremt i en månad men ändå saknar man det på något vis. Resan var mitt livs största äventyr. Vi levde ett helt annat liv där. Här har vi fullt upp med sociala medier, mobiler, datorer och annat. Där levde vi mer i nuet. Idag känner jag att allt detta inte är viktigt för mig. Jag väljer att ta det mer lugnt och uppskattar annat. Förut tänkte jag att jag måste hinna med många saker, men idag kan jag tänka att t ex. studierna kan faktiskt kan vänta och jag sticker istället ut och springer en runda istället. Som att stanna upp och se om mig, på julbelysningar och så. De i Nicaragua är fattiga men hade tid att komma ut och heja på oss som gick förbi. De har inte mycket men har det bra ändå. Jag avundas dem!

Serien sänds någon gång under vårvintern. Exakt datum är ännu inte klart, enligt SVT.