Patrik tigger för att få husrum

Satsningen på ekogård bar sig inte.

Att köpa ekologiskt och närodlat är en trend som håller i sig men verkligheten för våra svenska bönder ser annorlunda ut. Patrik Holmström satsade på en karriär som eko-bonde i Örebro – en satsning som resulterade i konkurs och Patrik riskerar att bli hemlös. Nu sitter han på gatan i Stockholm och försöker få ihop pengar till en bostad. DT fick en pratstund med honom.

– Alla efterfrågar ekologiska produkter för en hållbar värld men när det väl kommer till kritan är folk för snåla för att köpa det. Vi har en gårdsbutik där vi säljer våra varor men folk tycker det är för dyrt alternativt orkar inte ta sig dit. Därför går vi nu i konkurs. Jag är på väg att bli bostadslös, sen om det sker om några veckor eller månader, det vet jag inte. Jag behöver pengar till ett boende, en husvagn skulle fungera bra även om drömmen är en lägenhet.
– Jag är inte irriterad på de människor som gick förbi på gatan och inte gav mig pengar, jag är irriterad på människors snålhet som lett fram till att jag har den situation jag har idag, berättar Patrik Holmström.
Du åkte till Stockholm och satte dig på gatan igår och tiggde. Hur var det?
– Det var intressant, det hände mycket. Jag började med att leta efter en bra plats i solen där det är varmt. Jag satte mig utanför en galleria på Drottninggatan. Framåt tio-tiden kom det en hotfull man och hävdade att jag satt på ”hans plats”. Jag flyttade en bit men det räckte inte, han tyckte att hela gatan var hans. 
Jag har såklart en mycket bättre situation än många andra som tigger, jag har ju fortfarande tak över huvudet, det vill jag vara tydlig med. Samtidigt har jag en riktigt kass situation där jag behöver pengar och snart är bostadslös så jag testade om jag fick in något. Jag hade en skylt som informerade om att jag var konkursande ekobonde.
Frågan om tiggeri är ju en het fråga och främlingsfientligheten växer. Hur var egentligen folks bemötande?
– Jag tror jag fick bättre bemötande än många andra. Jag har (tyvärr) vissa fördelar – jag är en vit man. Vissa hytte med näven och verkade säga något elakt, andra gav mig mat och vatten. Ungefär en person var tionde minut visade intresse för min skylt, stannade upp och diskuterade lite med mig. Jag gjorde inte så mycket väsen av mig. Jag försökte inte se ledsen ut eller så, jag var bara mig själv. Men det är jobbigt att sitta en hel dag! Man måste ta pauser och ställa sig upp, man får förskräckligt ont i kroppen. En intressant upptäckt är att människor inte ger pengar om man står upp, man måste sitta ner.
Vad tror du händer framöver?
– Jag hoppas att jag lyckas samla ihop tillräckligt mycket pengar till ett boende. Och att folk skärper till sig vad gäller stöttandet av lokala bönder och ekologiskt producerade varor.

TEXT: HELEN GRENBÄCK (PRAKTIKANT)