Över 20 tolkar sägs upp i Stockholm

TSP AB är ett av Stockholms största tolkbolag. FOTO: SHUTTERSTOCK/TSP AB

Ett av Stockholms största tolkbolag, Tolkservice Profession AB (TSP AB), har nyligen sagt upp alla sina teckenspråkstolkar inklusive samordnare. De är över 20 till antalet. Ägarna Ing-Mari Tovlin och Therese Crammer säger till DT att tolkanvändarna inte ska behöva vara oroliga. TSP AB ska fortsätta att finnas kvar, men i en annan form.

TSP AB:s teckenspråks- och dövblindtolkar och tolksamordnare har nyligen blivit uppsagda. Ing-Mari Tovlin och Therese Crammer säger att det är väldigt beklagligt, men nödvändigt som en följd av Region Stockholms senaste tolkupphandling.

I Region Stockholm anlitar Tolkcentralen endast upphandlade privata tolkbolag och har inga egna anställda tolkar. Vart fjärde år görs en upphandling. I och med den senaste upphandlingen fick TSP AB plats 5 av 13 när det gällde teckenspråks- och dövblindtolkning på plats och plats 4 av 11 när det gällde distanstolkning.

– Vi får för få uppdrag nu, både när det gäller på plats och på distans, säger Ing-Mari Tovlin och förklarar att det inte beror på pandemin utan i första hand på upphandlingen.

Det som är speciellt med den här tolkupphandlingen är att de högre rankade tolkbolagen nu kan tacka ja till ett obegränsat antal uppdrag utöver den volym som de säger sig kunna leverera. Tidigare kunde ett tolkbolag inte få leverera mer än utlovat. Ett exempel: om ett tolkbolag har garanterat att de kan leverera 100 timmar per månad, så kan de få tolka betydligt mer än 100 timmar om de har tillräckligt med tolkar.

– Det riskerar att skapa ett slags monopol, säger Therese Crammer, och menar att de högst rankade tolkbolagen i princip kan ta alla tolkuppdrag.

Det är enligt henne och Ing-Mari Tovlin bara ett av många exempel på vilka negativa konsekvenser upphandlingen har fört med sig för tolkbolagen. Ett annat exempel som de är bekymrade över är att upphandlingen har haft ett ensidigt fokus på pris, inte både pris och kvalitet.

Ing-Mari Tovlin och Therese Crammer önskar att Region Stockholm i sin upphandling hade tagit en större hänsyn till de tolkbolag som hade mångfald i sin verksamhet. Med det menas att tolkbolag som har anställda tolkar i olika åldrar, kön och med olika kompetenser (teckenspråks-, dövblind-, skriv- och distanstolkning) och olika bakgrunder borde premieras högre och därmed få en bättre plats på rangordningen. Ägarna tycker även att det är synd att tolkbolag som satsar på fortbildning till sina anställda, har dedikerade samordnare och tar emot praktikanter inte heller premieras.

Ägarna är också väldigt kritiska till att Region Stockholm (f.d. Stockholms läns landsting) sticker ut jämfört med andra regioner. Ägarna har själva deltagit i många andra regionala tolkupphandlingar än Stockholms. Enligt dem påminner upphandlingarna om varandra mellan avtalsperioderna (ofta på fyra år). Det vill säga snarlika villkor, utvärderingskriterier och rangordningar. Men inte i Region Stockholm som tagit fram väldigt olika metoder varje gång de gjorde en tolkupphandling.

TSP AB har hittills haft olika placeringar på rangordningen: allt från etta till femma på listan. Ägarna anser att regionen måste tänka mer långsiktigt varje gång de gör en upphandling av tolktjänster, även om en avtalsperiod är kort (ofta upp till fyra år i enlighet med lagen om offentliga upphandlingar). Det handlar om att de upphandlade tolkbolagen ska kunna planera sin verksamhet och behålla sin personal. Här är det fråga om stabilitet och anställningstrygghet.

– Tolkarna vill ju jobba betydligt längre än fyra år och utvecklas mer om de har större anställningstrygghet och kollegor, säger Therese Crammer och understryker att det också är slitsamt för alla underleverantörer och frilansare som inte heller kan veta hur det ska bli för dem. Kommer de att kunna jobba åt samma tolkbolag eller måste de byta till ett annat företag?

Hon och Ing-Mari Tovlin är också bekymrade över att tolkarnas löner är fortsatt för låga, ett problem som funnits i många år. Det ser inte ut att ha blivit bättre, hur ska det då bli i framtiden och vem vill utbilda sig till teckenspråks- och dövblindtolk om ingångslönen är så låg som nu? Ägarna säger att det ligger ett ansvar på alla tolkbolag när det gäller prissättning. Det är att de ska tänka långsiktigt och ta höjd för höjda löner, kompetensutveckling och ta emot praktikanter med mera.

– Gör vi inte det har vi inte längre tolkar kvar, vilket drabbar tolkanvändarna, säger Therese Crammer.

Hur ska det gå för TSP AB? Ägarna säger att tolkanvändarna inte ska behöva vara oroliga. Företaget kommer att finnas kvar, men i en annan form, och fortsätta leverera tolktjänster enligt alla de avtal som de har med regionen och andra kunder. Företaget ska då enbart använda sig av sina underleverantörer.

Alla tolkar som blivit uppsagda har blivit erbjudna att jobba åt dem som egenföretagare. Hur de ska göra är inte bestämt i nuläget. Några funderar på att starta eget, vill söka jobb hos någon av konkurrenterna eller göra något helt annat.

TSP AB har hand om beredskapstolkning åt Region Stockholm. Det ska de fortsätta med.

Ägarna säger att de är ledsna över hur allt det här blivit. Det var en dröm för dem att starta TSP AB 2007. Samtidigt säger de sig inte vara bittra. De har blivit tvungna att anpassa sig efter hur marknaden ser ut. Viktigast av allt: de vill med det visa hur viktigt det är att alla inblandade aktörer ska verka för en tolktjänst som är långsiktigt hållbar. Det är något alla vinner på: såväl tolkanvändare som tolkar. Ägarna har skickat ett öppet brev till Region Stockholm. Det kan läsas i sin helhet här. Regionens upphandlingsavdelning har gett ett kort svar i stil med tack för synpunkterna och att de säger sig vara fortsatt villiga att ha dialog.

Ing-Mari Tovlin och Therese Crammer hoppas att den statliga tolkutredningen, som nu pågår, leder till att vi får en nationell tolktjänst och att det blir en gemensam ingång för alla tolkanvändare. Och att arbetsvillkoren ska bli bättre för tolkarna.

NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se