Majoriteten döva barn går integrerat i skola i USA

Den här veckan är det Internationella Döv-veckan. DT kommer därför att publicera referat varje dag fram till fredag av utvalda föreläsningar från den internationella konferensen om döva barns språkutveckling som ägde rum i Stockholm i somras. Konferensen var ett samarbete mellan Stockholms universitet och National Technical Institute of the Deaf på Rochester Institute of Technology.
   Det här är den fjärde av de fem delarna.

Krister Schönström, universitetslektor på Stockholms universitet och Peter Hauser, professor på University of Rochester, hade en föreläsning som handlade om en jämförelse av dövundervisningen mellan Sverige och USA. Schönström tog den första delen av föreläsningen och sammanfattade hur det fungerar i Sverige och presenterade en lista över vilka skolstöd ett svenskt barn får under sin uppväxt i form av att deras föräldrar får rätt till föräldraledighet, förskola, grundskola, gymnasium och universitet. Schönström konstaterade att det finns cirka 8 000-10 000 döva i Sverige. Han tog också upp olika milstolpar i historien som när landets första dövskola grundades 1809 (Manillaskolan), när det svenska teckenspråket erkändes som ett språk år 1981 och den första kursplanen med tvåspråkighetsprofil (1983), samt vilka skolformer det finns för dagens döva, hörselskadade och CI-barn. Han avslutade sin del med att säga att Sverige är internationellt känt för sin tvåspråkighetsutbildning men detta har förändrats eftersom allt större fokus läggs på talträning och allt fler CI-opererade barn går integrerat.

Därefter tog Peter Hauser över och presenterade situationen i USA. I USA får man hemvägledning så snart man upptäckt att ett barn är dövt. Hauser beskrev ett amerikanskt barns skolgång: att man först börjar på kindergarten (dagis). Sen fortsätter barnet på en Middle school, sen på High School och därefter på ett college eller ett universitet. Hauser berättade även om USA:s första dövskola, etablerad år 1817, åtta år senare än Sverige. Denna skola kom att leda till bildandet av dagens Gallaudet University. Till skillnad från det svenska teckenspråket är det amerikanska teckenspråket ännu inte officiellt erkänt. År 1960 blev ändå ett viktigt år för det amerikanska teckenspråket (ASL) eftersom professorn William Stokoe publicerade en avhandling som beskrev ASL som ett genuint språk med egen syntax och grammatik. År 1989 kom den första kursplanen med en tvåspråkighetprofil. Vidare presenterade Hauser statistik: vilka som går integrerat, i dövklasser eller i specialklasser. Statistiken visade att 24,3 % går i dövklasser, 22,7 % i specialklasser och 57,1 % går integrerat. Hauser berättade också att CI är en klassfråga i USA eftersom familjen måste bekosta detta själva. Det är vanligt att barn opereras senare än i Sverige eftersom familjerna måste spara pengar till denna dyra operation.

TEXT: MOA GÄRDENFORS
ILLUSTRATION: MIKAEL ÖHLUND