Kulturarbetarna Anna och Johanna: ”Örebro ska synas på teckenspråk”

Nu sitter de på Kulturskolan i Örebro efter tre års projektarbete.

Budskapet är klart. Kultur för döva barn och ungdomar ska utgå från dövas villkor och inte vara något som landstinget ordnar, säger de. Men vad är viktigast?
– Tillgänglighet på teckenspråk självklart. Men det viktigaste är att kunna välja själv – döva och hörande ska ligga i samma fil, säger Anna. Trots att Örebro är ”huvudstad” tycker de inte att kunskapen om döva, speciellt i den offentliga sektorn räcker till. De funderar på om fortbildning av kommunalanställda vore något.
– Som örebroare ska man förvänta sig att den offentliga sektorn ska ha kunskaper om döva. Vi har pratat om att erbjuda fortbildningar, säger Johanna.
– Dessutom saknas några saker. Medborgarkontor finns i Göteborg till exempel. Vad har vi i Örebro? fyller Anna i.

De diskuterar att det borde börja redan i skolan – att döva och hörande barn går ut och tar del av kulturutbudet tillsammans. Johanna poängterar att kulturen är en mötesplats för alla. Kulturskolan har dragit igång sagostunder och andra teckenspråkiga aktiviteter på stadsbiblioteket. Tolkar finns på plats vilket gör att alla kan delta.
– Det är detta Örebro ska vara bäst på: Att synas på teckenspråk, säger Anna.
– Det ska vara ett naturligt inslag i det offentliga rummet säger Johanna.
En huvudstad brukar ha ett beslutande organ. Vem bestämmer i Örebro?
Anna tycker att kommunen har ett ansvar att skapa något slags råd. Och berättar att det har hänt några bra saker.
– De har dragit igång träffar med de folk från tre minoritetsspråken här i stan: Finska, romska och vi teckenspråkiga. Vi har diskuterat t ex hur vi kan använda språklagen och så vidare, berättar Johanna, som varit med på träffarna.
Men varför händer det inget? Orsaken är ett historiskt omval i staden som ska hållas i maj. Därför har allt stannat upp på Rådhuset och inga beslut tas i någon större utsträckning. Det är en delförklaring till att det stått stilla sen staden utnämndes till teckenspråkshuvudstad.
Men Anna och Johanna jobbar på.
– Vi kommer att fortsätta vårt arbete och nu vill vi satsa på film, till exempel. Och vi har planer på att kursledaren ska undervisa båda döva och hörande. Och vi ger kultur till teckenspråkiga barn och ungdomar, något de inte kunnat få tidigare.