Kongress 2025: Porträtt av Hedvig Ledung

Hedvig Ledung

Helgen den 13-15 juni går Sveriges Dövas Riksförbunds kongress av stapeln. DT har gjort kortare porträtt av de tre ordförandekandidaterna som finns i dagsläget – Pia Johnsson-Sederholm (valberedningens förslag), Hedvig Ledung och Elsa Brunemalm (motkandidater). Detta är Hedvig Ledungs porträtt. Längre ned på sidan hittar du sex frågor som DT ställt till Hedvig Ledung.

DT frågar hur hon skulle beskriva sig själv som person och hon svarar snabbt “nyfiken”.
– Jag brukar påminna mig själv om att jag inte vet allting. Det är en vanlig tankevurpa att tro att man har koll och vet mycket, men faktum är att så är det inte alltid. Därför vill jag alltid ta reda på saker och lära mig mer. Jag har också ett stort rättvisepatos och blir frustrerad över hur vissa saker kan tillåtas hända.
 
Hedvig är född 1979, och växte upp i Örebro. När hennes föräldrar fick veta att hon är döv valde de att flytta dit, eftersom både teckenspråkig förskola och specialskola fans där. Under uppväxten gick hon på Birgittaskolan.

Något Hedvig minns starkt från låg- och mellanstadiet är hur det saknades döva lärare och förebilder. Det kom att förändras när hon gick i femte klass.
– Det började en döv lärare på Birgittaskolan. Det blev en stor snackis bland eleverna. Vi var förvånade – kunde döva bli lärare? Det var en wow-upplevelse. Det är något som har stannat kvar hos mig. Jag vet hur viktigt det är med döva förebilder, för jag växte upp utan en.

Sin gymnasieutbildning fick hon på Risbergska skolan i Örebro där hon gick samhällsvetenskaplig linje. Som liten hade hon drömt om att bli ridlärare, och i högstadiet psykolog. Men hon blev varken ridlärare eller psykolog, istället blev hon folkhögskolelärare. Under några år arbetade hon som undersköterska, tills hon läste socialpedagogiskt arbete med inriktning på funktionsnedsättning under tre år på universitetet i Malmö. Hon har också läst strökurser på universitetet som till exempel genusvetenskap.

Intressepolitik och politik är något som alltid tilltalat Hedvig, berättar hon. Ett starkt minne är när dåvarande statsministern och partiledaren för Socialdemokraterna Ingvar Carlsson skulle besöka Birgittaskolan.
– När jag gick i mellanstadiet började jag få en medvetenhet om miljöfrågor. Jag ville rädda regnskogen, så jag satte upp affischer där det stod “Rädda regnskogen!” och “Rädda miljön!” i den korridoren där jag visste att han skulle gå.

Hon berättar också att hon ofta gick på demonstrationer som ung.
– Frågan om dövas rättigheter har alltid legat nära mitt hjärta.

Ett varmt föreningslivsminne, eller flera, har hon från Malmö Dövas Förening Svenske.
– Jag bodde i Malmö under många år, så jag har varit mycket på dövföreningen där. Man har alltid blivit varmt välkomnad, och har fått möta så många olika människor. Man blir nästan rörd av gemenskapen där, mellan oss döva. Det är en fantastisk och stark känsla.

Hon har varit ombud på SDR:s kongress två gånger, 2017 och 2021.
– Det är också en fin känsla, att tillsammans få representera något och att vi alla vill samma sak – komma framåt.  

Sedan 2021 har Hedvig suttit i SDR:s förbundsstyrelse som ledamot. Nu kandiderar hon till ordföranderollen. DT har ställt sex frågor till henne – se svaren här nedan.

DT frågar: Hedvig Ledung

Vilken fråga är extra viktig för dig?
– Det finns tre olika frågor som är extra viktiga för mig. Däribland teckenspråkets ställning. Där behöver vi bestämma vilken väg vi ska ta, och därefter utveckla strategier. Vi behöver titta på vilka milstolpar som är rimliga. Skolfrågan är en annan. Det är en bred fråga, men jag tänker på döva elevers rätt till direktkommunikation på teckenspråk i klassrummen. Skolpersonalen ska kunna teckna och kunna skapa en kontakt med eleverna. Hur ska det annars bli en likvärdig utbildning? Den tredje frågan är teckenspråkiga mötesplatser som öppna utrymmen. På teckenspråkiga mötesplatser som till exempel dövföreningar ska alla känna sig trygga, välkomnade och bli sedda. Det behöver vi jobba strategiskt med. Det är inte något som sker över en natt, utan det behövs ett långsiktigt arbete. 

Vad vill du förändra inom SDR?
– Det handlar inte så mycket om förändring, utan mer hur arbetssättet ska se ut. Vi behöver prova andra strategier i vårt arbete, och utvärdera vad som tidigare varit bra och mindre bra för att se vad vi kan utveckla och finslipa. Vi behöver ha tålamod och våga ge processer tid. Fortsätta nöta även om vi stöter på patrull.

Vilken är din bästa och sämsta egenskap?
– Min bästa egenskap är att jag får människor att känna sig sedda. Jag är bra på att bjuda in till samtal och upplever att människor vill möta mig. Min sämsta egenskap är att jag ibland inte har något tålamod. Jag behöver utveckla min förmåga att ha tålamod och låta saker få ta tid även om man stöter på hinder. Jag tror inte på att byta strategier hela tiden.

Varför ska man rösta på dig?
– Som ledare tror jag starkt på att jobba tillsammans. Jag kan inte bestämma väg om det inte finns något stöd. Styrelsen ska känna sig med på resan, och det ska också dövföreningarna. Vi ska utgå från de tankar och motioner de skickar in. Det är viktigt att en ledare utgår från föreningarnas och medlemmarnas vilja. Mina egna tankar och visioner är endast ett pålägg i den väg vi ska gå tillsammans. Om det är en sådan ledare du vill ha ska du rösta på mig.

Om du blir ordförande – vad blir det första du gör?
– Planera ett bra första möte för styrelsen. Alla ska känna sig välkomna till styrelsearbetet, och få tydlig information så de känner sig väl förberedda. Vad gäller intressepolitik ska vi fortsätta lobba för en lagändring vad gäller Specialpedagogiska skolmyndigheten. Idag blir döva barn nekade av antagningsnämnden att få börja i specialskolan om de har goda studieresultat i en kommunal grundskola. Det krävs att de ska misslyckas i sin grundskola innan de får börja i en specialskola. Det är helt oacceptabelt. I kommunala grundskolor får man ju byta skola. Vi har ett pågående arbete med detta och det får inte släppas. Nu kommer också valrörelsen och därför behöver vi jobba extra hårt med den frågan.

Om du får drömma fritt – vad är ett perfekt SDR?
– Om man får drömma helt fritt så vore det att SDR tillsatte 2-3 utredare som skulle kunna samla in data, fakta och göra underlag. Vi har intressepolitiska sekreterare och handläggare som möter politikerna, och utredarna blir ett komplement. Förstärkt medlemsvård i form av fler anställda som arbetar med föreningssupporten så att föreningarna kan få extra stöd och kunna ha en förstärkt dialog med SDR är också en dröm. Mest av allt är drömmen trygga och välkomnande mötesplatser för alla döva i hela Sverige, oavsett vilken bakgrund man har.

Namn: Hedvig Ledung
Ålder: 45 år
Bor: Örebro, men har bott länge i Skåne.
Yrke: Folkhögskolelärare
Gör helst på fritiden: Vara med familjen, vara ute och röra på sig, läsa böcker och titta på nyheter.
Läser helst: Allätare
Ser helst på TV/play: Gärna någonting som har fått positiv kritik, t.ex. en serie som handlar om något som hänt på riktigt eller dokumentärer. Tittar just nu på den danska serien “Andra människors pengar”.
Favorittecken: ”Just det/att vara”: (Länk till Svenskt teckenspråkslexikon)
Beskriv dig själv med ett ord: Lyhörd

OLIVIA RENNER BALKSTAM
olivia.r.balkstam@dovastidning.se