Kay Pollak DO-anmäld av döv

Vägrade ha tolk på scenen – körde ut dem i ett mörkt hörn

Malin Hidborn och två andra döva var på Chinateatern med sina övriga kollegor den 29 november. De skulle lyssna på Kay Pollaks föreläsning ”Att växa genom möten och att välja glädje”. Mycket till föreläsning blev det inte, då föreläsningen slutade i mörker, både bokstavligt och bildligt talat, enligt henne.

Den 73-årige filmregissören Kay Pollak som bl.a. regisserat ”Så som i himmelen”, är också en flitig föreläsare. Många har lyssnat på honom under de 30 år han stått på scenen som föreläsare. Det visste personalgruppen på runt 30 personer och ville lyssna på honom.
På plats märkte de döva att de fick dåliga platser.
– Eftersom vi är beroende av teckenspråkstolkar för att kunna hänga med, tänkte vi att vi kunde flytta oss till mitten. Det skulle handla om en förflyttning på 2-3 meter. Vi fick då veta av värden, att vi var tvungna att fråga Kay Pollak. Platserna var onumrerade, alla andra satt med andra ord var de ville, berättar Malin.
Kay Pollak vägrade dem en flytt, vilket upprörde henne.
– Jag svalde min bubblande ilska, vi frågade honom om vi kunde flytta oss och om tolkarna istället kunde stå på scenen. Ämnet skulle då bli lika levande för oss som för hörande, för vi skulle då se hans ansiktsuttryck och gester. ”Nej” blev det tvära svaret. Tolkarna fick absolut inte stå på scenen, det skulle stjäla för mycket energi, säger Malin Hidborn som berättar att Kay Pollak sa också till hennes chef, Inger Erikson, att de kunde välja att stanna hemma istället om de ville omplacera sig.

Till slut stod tolkarna i ett mörkt hörn där hon och de två kollegorna fick sitta.
– Han ordnade inte ens med ljus och dylikt, så att vi lättare kunde se tolkarna, säger hon.
Händelsen var så kränkande för Malin Hidborn att hon anmält Kay Pollak till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Kay Pollak själv förstår inte problemet när DT når honom på telefon.
– Det här är en historia som växt och växt. Detta är en händelse som beskrivs av ena parten, menar han och tillägger:
– För att få rätsida på den händelsen kan jag bara be dem som är intresserade att komma med mig på plats i Chinateatern så kan jag visa var jag ville att tolken skulle stå och visa att där fanns inget mörker. Jag gav tolken förslag på en plats som vi alltid använt tidigare när vi haft tolkar på mina föreläsningar på Chinateatern.
För honom var det, som han uttrycker det, ”inte på något sätt en diskriminerande handling”, det som hände på Chinateatern.
– Jag har föreläst i 30 år och haft döva i publiken många gånger, i alla möjliga lokaler som teatrar och konferensanläggningar och aldrig haft problem. Vi har alltid funnit bra platser för tolkarna. De har dock inte stått på scenen. Jag har inte förstått vad problemet är.

Enligt Malin vägrade du ha tolken där det var ljust.
– Jag gjorde i det ögonblicket så gott jag kunde med de bästa avsikter. Jag fick reda på det en halvtimma innan. I samma ögonblick strömmade publiken in. Mitt fokus var på både teckenspråkstolkarna och döva samtidigt som jag tog emot och hälsade på alla de hundratals besökarna. Tolken stod på en plats där det var mycket bra ljus, det var en upplyst och ljus plats med strålkastarbelysning och om någon känt sig illa behandlad känner jag mig ledsen för det, menar Kay Pollak som ser saken som utagerad.

Ärendet ligger nu hos Diskrimineringsombudsmannen, DO.