Katalonien med eget teckenspråk

Delfina Aliaga. FOTO: Niclas Martinsson

Under en stor del av Franco-diktaturen i Spanien var det förbjudet att tala katalanska offentligt. Däremot gick det katalanska teckenspråket inte samma öde till mötes. Hur kommer det sig? DT har fått en pratstund med universitetsläraren Delfina Aliaga om teckenspråkets historia och nuvarande status, och dess förhållande till det större spanska teckenspråket.

Svenskarnas favoritresmål Spanien är ett av de länder som har två teckenspråk eller fler: spanskt teckenspråk (lengua de signos española) och katalanskt teckenspråk (llengua de signes catalana). Det ena teckenspråket talas i Spanien med regionala varianter medan det andra talas i regionen Katalonien. Båda två är officiellt erkända och likvärdiga under benämningen spanska teckenspråk.

Det katalanska teckenspråket beräknas i dag ha drygt 70 procent lexikala likheter* med det spanska teckenspråket. Andelen var betydligt lägre, runt 20 procent, förut när folk reste och umgicks mindre över regiongränserna i Spanien, berättar Delfina Aliaga. Hon jobbar till vardags som lärare vid Pompeu Fabra-universitetet i Barcelona där utbildning och forskning bedrivs i katalanskt teckenspråk. Tidigare har hon suttit i det katalanska dövförbundets (FESOCA) styrelse med ansvar för språkpolitik avseende katalanskt teckenspråk.

Francisco Franco styrde Spanien med järnhand från 1939 fram till sin död 1975. Endast spanska fick användas i offentliga sammanhang under långa delar av perioden. I Katalonien trycktes det katalanska språket undan. Många katalaner talade det i smyg. Spanska var det språk som skulle läras ut i skolan. Hur gick det för det katalanska teckenspråket? Det klarade sig under diktaturen till viss del ”tack vare” styrande politikers ointresse och okunskap om teckenspråk. Kunskapsläget och medvetenheten om tecknade språk var också låg på den tiden. 
– Katalanskt teckenspråk sågs inte som ett riktigt språk utan mest som gester och mimik, berättar Delfina Aliaga.

Under den perioden kunde döva katalanska elever fortsätta att teckna på raster och fritiden. I klassrummet var det dock talad spanska som gällde. Vissa lärare använde tecken som stöd till talet. Vuxna döva kunde tala katalanskt teckenspråk offentligt utan att bli ifrågasatta.

Katalonien har både under och efter diktaturen fortsatt att ha ett eget teckenspråk, någon övergång till spanskt teckenspråk har inte skett. Vad tror du att det kan bero på? 
– Det hänger nog dels samman med starka döva ledare i Katalonien som stått upp för det katalanska teckenspråket, dels med den katalanska identiteten. Vi har egen kultur, historia och språk som vi slår vakt om, förklarar Delfina Aliaga och fortsätter:  
– Fram till 1985 fanns det en viss attityd i Spanien att katalanskt teckenspråk var ett främmande språk. Sedan blev attityden allt bättre i och med ordförandeskiftet inom det spanska dövförbundet (CNSE). Katalanskt teckenspråk sågs sedan som ett av Spaniens två teckenspråk.

Efter diktatorns död 1975 blev Spanien en demokrati där delar av centralstyret decentraliserades och fördes över till landets 17 autonoma regioner. Katalonien är en av de regioner som förhandlat till sig mer makt, till exempel över kultur- och språkpolitiken.

I dagens Spanien är spanska ett officiellt språk som talas överallt i landet antingen som första- eller andraspråk. Baskiska, galiciska och katalanska är officiella språk i sina respektive regioner. 

Diktaturen kastar fortfarande skugga över det katalanska dövsamhället. Många i den äldre generationen använder fortfarande spanskinlånade munrörelser när de tecknar. Orsaken är att de inte fick lära sig katalanska utan endast spanska i skolan. Enstaka katalanskinlånade munrörelser kan förekomma, till exempel för färger och siffror. Blå och röd heter blau och vermell på katalanska, och azul och rojo på spanska. Annars är katalanska och spanska i stora drag två närbesläktade språk då de är romanska språk.

Bland yngre döva katalaner används mer katalanskinlånade munrörelser eftersom de fått lära sig katalanska, som är det huvudsakliga undervisningsspråket i skolan.

Delfina Aliaga, som i första hand använder spanskinlånade munrörelser, berättar:
– Jag går ofta på känsla för när jag ska välja katalanska respektive spanska ord. Det är som att laga mat, man kryddar efter eget tycke, säger hon leende.

Hon behärskar både katalanskt och spanskt teckenspråk flytande och är noga med att skilja på dem när hon tecknar. På frågan om hur det större spanska teckenspråket influerar det katalanska teckenspråket svarar hon att den yngre generationen döva använder fler spanska och internationella tecken i sitt katalanska teckenspråk än den äldre generationen.
– Förklaringarna tros vara sociala medier och resor. Döva katalaner ser inlägg på spanskt teckenspråk och internationella tecken och träffar döva från Spanien och andra länder i olika sammanhang. Det påverkar deras teckenspråk, säger hon.

Hon säger att det är naturligt med lånetecken och att teckenspråk förändras och utvecklas. Samtidigt är hon mån om att bevara och fortsätta använda katalanska tecken. Hon är inte den enda som säger det. Undertecknad har i olika sammanhang sett hur döva katalaner blivit tillsagda för att ha använt spanska tecken.
– Det är ett sätt för oss att vara rädda om det katalanska teckenspråket som är ett rikt språk.

Det katalanska teckenspråkets ställning har i två steg stärkts, 2007 tillsammans med det spanska teckenspråket, och 2010 i Katalonien. Delfina Aliaga berättar att det endast rör sig om ett officiellt erkännande, inte vilken skyldighet samhället har. Ett exempel är att den katalanska tolktjänsten är kraftigt underfinansierad och att det finns få teckenspråkstolkar i Katalonien.  
– Man måste beställa tolk i väldigt god tid, helst en månad innan.  

Erkännandet har också inneburit ett stort uppsving vad gäller antalet hörande som är nyfikna och vill lära sig katalanskt teckenspråk. Delfina Aliaga, som jobbat som teckenspråkslärare sedan 2000, kan se en tydlig skillnad före och efter erkännandet 2010. Nu utbildar hon bland annat blivande teckenspråkstolkar och brinner för att sprida katalanskt teckenspråk.  

Vad betyder katalanskt teckenspråk för dig? 
– Det är ett språk som ger mig liv, jag behöver det för att kunna kommunicera med andra. Till samhället vädjar jag att värdesätta det katalanska teckenspråket lika högt som katalanska och andra språk, avslutar hon.

NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se