2020-04-20

Kalle, 16, nekades plats på riksgymnasiet för döva

Kalle Lemmouh, 16, går i klass 10 på Manillaskolan i Stockholm. Han ser fram emot att börja gymnasiet till hösten. Men det blir inte som han tänkt sig. Han har inte fått en plats på riksgymnasiet för döva i Örebro. Anledningen är att han hör och talar för bra.

I början av april kom brevet från gymnasieantagningen. Till sin stora förvåning fick Kalle Lemmouh avslag på ansökan. Motiveringen är kort. Den lyder: ”Av detta audiogram framgår att sökande vid ansökningstillfället inte tillhör sökt målgrupp”.

– Jag blev både arg och förvirrad. Det är inte logiskt. Jag har ju gått på Manillaskolan under hela min skoltid och bara fått undervisning på teckenspråk, säger han.

Han har cochleaimplantat (ci) och det är främst hemma han talar svenska. I skolan är det svenskt teckenspråk och skriven svenska som gäller för honom, utöver engelska och moderna språk.

– Teckenspråk är mitt förstaspråk.

Hans mamma, Lona Lemmouh, blev väldigt upprörd när hon tog del av avslaget. Ett enskilt audiogram kan inte avgöra allt.

– De kan inte bara bestämma när Kalle ska ha ci på sig eller inte och om han ska ha undervisning på teckenspråk eller inte. Det är han som vet bäst vad som fungerar för honom, säger Lona och fortsätter:

– De kan inte heller bestämma om Kalle ska klassas som döv eller hörselskadad.

Kalle uppger att hörsel- och taltest är något som görs i enrum och att han därför gör bra ifrån sig. Men i t.ex. bullriga miljöer och klassrum är det något annat. Han har då svårt att hänga med i vad som sägs. Utan ci är han döv.

– Jag identifierar mig som döv. Sedan är jag inte van vid undervisning på talad svenska och har aldrig fått det på Manillaskolan, säger Kalle.

Hans mamma tillägger:

– Vi vet att det inte kommer att fungera för Kalle om han får undervisning på talad svenska.

Beslutet går att överklaga, vilket Kalle och hans mamma tänker göra. Deras argument kommer bland annat att vara:

• den enskilda individen måste själva få välja om hen vill använda hörseltekniska hjälpmedel i skolan eller inte och välja undervisningsspråk
• individen ska ha rätt till en obruten skolgång med samma undervisningsspråk, i Kalles fall från Manillaskolan till riksgymnasiet för döva

Kalle har sökt till samhällsprogrammet. Han säger att han hoppas få komma in på riksgymnasiet för döva. Då får han bland annat lära känna nya kompisar från hela Sverige och spela futsal.

– Gymnasietiden sägs vara den viktigaste tiden i livet, säger han.

– Som förälder är jag orolig för att om antagningen fattar fel beslut, så påverkar det Kalles framtid negativt, säger Lona.

I Örebro kommun finns ett riksgymnasium för döva och hörselskadade, och ett för elever med språkstörning. Varje elev ska vid ansökningstillfälle välja ett av alternativen:

D – döva och hörselskadade elever med undervisning på teckenspråk
H – hörselskadade elever med undervisning på talad svenska med stöd av hörteknik
S – elever med språkstörning

Kalle har kryssat i D. Om hans överklagan inte går igenom, kan det bli aktuellt att byta till H och förhoppningsvis få ändra till D i början av höstterminen.

NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se

SVAR FRÅN RIKSGYMNASIET FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

DT tar kontakt med Örebro kommun som har ett statligt uppdrag att ordna gymnasieutbildning för döva och hörselskadade elever.

Handläggare Lena Lindqvist vid riksgymnasiet för döva och hörselskadade kan inte kommentera enskilda elevärenden men förklarar att det är en referensgrupp (bestående av en handläggare, audionom/hörselpedagog, specialpedagog, psykolog och logoped) som ansvarar för antagning.

För att antas till riksgymnasiet för döva (RGD) ska eleven vara döv eller hörselskadad och vara beroende av teckenspråkig miljö. Och för att antas till RGH (för hörselskadade) ska eleven vara hörselskadad och trots användningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kunna följa reguljär undervisning i gymnasieskolan. Så lyder gymnasieförordningen.

– Referensgruppen prövar om eleven tillhör målgruppen för den utbildning till vilken hen har sökt, det vill säga till RGD eller RGH, förklarar Lena Lindqvist.

Flera handlingar finns med i ansökan, t.ex. pedagogiskt utlåtande från elevens nuvarande skola, betyg och audiogram. Men i Kalle Lemmouhs fall är det audiogrammet som avgör allt (reds anm.).

Måste en elev med CI alltid göra ton- och taltest även om hen vet att det är RGD hen vill söka till och hen inte är beroende av CI på lektionstid?
– Ja, eftersom vi har uppdraget att anordna två utbildningar där målgruppstillhörigheten till respektive utbildning prövas mot gymnasieförordningen behöver audiogrammet alltid innehålla ton- och taltest när så är möjligt, svarar Lena Lindqvist.

Hur vanligt är det att elever som sökt till RGD får avslag?
– Att elever som sökt RGD får avslag på sin ansökan för att de bedöms tillhöra RGH förekommer i enstaka fall men är inget vi skulle beskriva som vanligt förekommande. Att elever med hörselnedsättning som sökt RGH inte anses behöriga alls till Riksgymnasiet är mycket sällsynt.

Kan en RGH-elev få byta till RGD under skolgången?
– Under skolgången görs självklart uppföljningar för att säkerställa att allt fungerar och att eleven klarar att följa sin individuella studieplan. I ett fåtal fall har det förekommit att elever behövt göra ett omval mellan målgrupperna under studietiden.

Om att elever som gått i en teckenspråkig specialskola som drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) men sedan inte får gå riksgymnasiet för döva, säger Lena Lindqvist:

– Att det finns en skillnad mellan SPSM och riksgymnasiet är något vi är medvetna om. Det beror på att det är olika lagar och förordningar som styr våra verksamheter och beslut. Skillnaden handlar därför inte om att vi gör olika bedömningar utan istället om att vi har olika uppdrag.

Hon bekräftar att riksgymnasiet och SPSM har tagit ett gemensamt initiativ till ökad samverkan och dialog. De ska ha möte där de bland annat diskuterar att det finns elever som gått i en teckenspråkig specialskola men sedan inte får gå riksgymnasiet för döva.

SVAR FRÅN SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN (SPSM)

Per Ekström är chef för verksamhetsområdet specialskola vid SPSM.

Hur vanligt är det att era döva och hörselskadade SPSM-avgångselever nekats plats på riksgymnasiet för döva och hörselskadade?
– Det förekommer men är inte vanligt, svarar han.

Hur ser ni på att SPSM och riksgymnasiet för döva och hörselskadade gör olika bedömningar när det gäller vilka elever som kan få undervisning på svenskt teckenspråk?
– Vi ser det som mycket problematiskt att det görs olika bedömningar då vi ser det som mycket betydelsefullt att våra elever har möjlighet att fortsätta med en gymnasieutbildning på teckenspråk. Orsaken är att det är olika instanser som gör bedömning och fattar beslut om antagning och det innebär att olika slutsatser kan dras om vilka elever som tillhör målgruppen.

Han uppger att SPSM och riksgymnasiet ska ha möte, något som de gemensamt tagit initiativ till.

SVAR FRÅN SPRÅKRÅDET

Vad tycker Språkrådet om att eleven i fråga nekats plats på RGD för att han hör och talar för bra trots att svenskt teckenspråk är hans förstaspråk?
– Det pedagogiska syftet borde vara vägledande för all skolverksamhet. Om elevens starkaste språk är svenskt teckenspråk så torde det gagna inlärningen om undervisning sker på detta språk, svarar Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk.

Hur tolkar ni ”… elever som är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö” (ur gymnasieförordningen)?
– Det är oklart vad lagstiftaren syftar på med formuleringen “beroende av en teckenspråkig miljö”. De flesta döva och hörselskadade är flerspråkiga och många klarar sig bra i vissa situationer med hörseltekniska hjälpmedel men kan känna sig tryggare i en teckenspråkig miljö. Det finns en risk att man tillmäter hörseldiagrammet stor betydelse då det är något konkret att hänvisa till, men det säger inte allt. Det är eleven själv som känner till sin situation bäst.

Känner ni till den här problematiken? Fler elever som nekats plats på RGD av samma anledning som eleven i fråga?
– Inte vad vi kan komma på när det gäller riksgymnasiet i Örebro, men denna problematik finns vid intagning till specialskolan.

Något annat ni skulle vilja tillägga?
– Nu när barnkonventionen har blivit lag bör man i högre grad lyssna på barn och unga och ta hänsyn till deras önskemål. Som det står i artikel 12: “Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad”. Åsikter hos elever som nått gymnasieålder borde tillmätas stor betydelse. Språklagen säger att döva eller hörselskadade personer ska “ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket”. Det gäller i alla situationer, även på gymnasieskolan.

SVAR FRÅN SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND (SDR)

Vad tycker SDR om att eleven i fråga nekats plats på RGD för att han hör och talar för bra?
– Det är ytterst anmärkningsvärt att eleven som gått i en teckenspråkig skolmiljö under grundskolan nekas detta inför gymnasiet. Detta är inget annat än att beröva barn och ungas rätt till teckenspråk och en undervisningsmiljö på teckenspråk. Har en elev gått på en av SPSM:s specialskolor och har teckenspråk som förstaspråk så är det självklart att eleven ska få fortsätta sin utbildning i gymnasiet på teckenspråk. Elever ska inte lyftas bort från en fungerande undervisningssituation och placeras i en helt annan och helt obekant skolmiljö, med ett annat undervisningsspråk, exempelvis i hemkommunen. Omänskligt anser vi på SDR och vi vill inte se en sådan utveckling. Vi stöder eleven och mamman i deras överklagan, svarar Ola Lundström, förbundskassör. Utbildning är ett av hans ansvarsområden.

– Elever som får utbildning på riksgymnasiet måste få ha inflytande och möjlighet att själva välja vilket undervisningsspråk de vill ha.