Juletider – dags för släktträffar, god mat och ensamhet?

Juletider inte positivt för alla. FOTO: Shutterstock

Julen är magisk i filmer, böcker och i våra sociala mediers flöden. Något som inte lika ofta visas upp är den yttre eller inre ensamheten som högtiden ofta för med sig. Vad kan man göra för att må bättre?

Många tänker på julen som en tid för glädje och värme när familjer samlas. Ingen tid på året är mer känd för sin gemenskap och sin tindrande magi än julen, men det är också en högtid som inte bara omringas av traditioner utan även förväntningar.

– Bilden av julen som en mysig högtid stämmer inte alltid, den är ofta stressig. Det ska spenderas väldigt mycket pengar, pyntas, bakas, lagas mat, ätas och umgås. Förväntningarna är höga. Man blir lite utmattad bara av att tänka på julen ibland, reflekterar Sofie Strid som är präst i Göteborgs stift.

Förutom stressen har julen andra skuggsidor som det kanske inte pratas så mycket om. Det kan vara en särskilt tuff tid för dem som känner sig ensamma. När samhället saktar ner och andra samlas med sina familjer, kan ensamheten kännas extra påtaglig. För den som är utsatt är en annan skuggsida att våldet inte tar julledigt.

Hur vanligt är det att känna sig ensam under julen?
Enligt Dövteamet i Region Stockholm är det inte ovanligt alls.
– Ibland kan man känna sig ensam även om man är i sällskap med andra, särskilt om man inte delar ett gemensamt språk. Som döv eller hörselskadad kan man uppleva minoritetsstress och audism, och känslan av utanförskap blir extra kännbar. När man blir äldre är det inte ovanligt att ens sociala nätverk har minskat och det kanske är för långt att resa till vänner och familj.

Julen kan också bli ett tillfälle att ägna sig åt reflektion.
– Julen väcker tankar, känslor och minnen. Ofta tenderar vi att tänka på vad vi inte har istället för vad vi faktiskt har, konstaterar Sofie Strid.
– Julen kan ju också vara ett tillfälle att stanna upp, vila och reflektera. Det kan hjälpa att fokusera på saker man vet ger glädje; kanske en promenad, något gott att äta och en bra film, tipsar dövteamet i Region Stockholm.

Svenska kyrkans teckenspråkiga verksamhet brukar runt julen ordna med aktiviteter i flera stift. Sofie Strid berättar att i Göteborgs stift jobbar de aktivt med att försöka minska ensamheten hos människor. De arrangerar gemenskapsträffar bland annat på annandag jul och gör även hembesök.
– Vi jobbar med att synliggöra olika känslor som kan komma upp i samband med julen. Ta kontakt med oss och prata om hur du känner dig eller om du är orolig för någon som verkar ensam och har det svårt.

Hon tipsar vidare om att man hos Svenska kyrkan kan söka om ekonomiskt stöd. Julen är en dyr högtid och ibland kan det förstärka ensamhetskänslan om man inte har råd med mat eller extra utgifter. Ekonomisk stress kan bland annat leda till att man undviker sammanhang som kostar pengar, som att fira jul och behöva köpa klappar.

Ibland kan det vara svårt att på egen hand se vilka alternativ som finns för att bryta isolering, berättar Dövteamet i Region Stockholm.
– Det finns sammanhang som man kan söka sig till som erbjuder samvaro; kyrkan eller dövföreningen kan vara en sådan plats. Kanske kan man erbjuda sin hjälp som volontär eller i en väntjänst.

Sedan flera år tillbaka har Stockholms Dövas Förening (SDF) som tradition att ordna “lilla julafton” till sina medlemmar. Paulina Wlostowski, föreningens verksamhetsansvariga, berättar om grundidén.
– Det började med att vi ville ge dem som var ensamma möjligheten att få teckenspråkig gemenskap på självaste julafton. Det är flera som inte har anhöriga eller så är deras anhöriga hörande som de inte känner samma samhörighet med som med andra döva. Vi ville ge dem en dag att minnas.

Paulina Wlostowski berättar att det även blivit betydelsefullt för de som ställer upp att arbeta på julafton eftersom det ger mycket tillbaka. Genom åren har det varit flera som uppskattat och tackat dem för möjligheten att få julgemenskap på teckenspråk. Ibland har det även varit barn med, vilket gett en härlig och livfull stämning på plats. Man måste inte vara ensam för att komma utan alla medlemmar är välkomna att anmäla sig. De brukar fira i några timmar på dagen och det bjuds på glögg och lättare jullunch.
– Och ibland kan jultomten dyka upp med presenter, avslutar Paulina.

Flera dövteam och dövpsykiatriska mottagningar runt om i Sverige kommer ha öppet i mellandagarna. Dövteamet i Region Uppsala säger att några av de som kommer till dem gör det för att bryta sin isolering som varit under julhelgen. Dock ser de att det kommer färre patienter under perioden jul och nyår.
– Orsaken till det vet vi inte, man kanske träffar familj och vänner privat.

Det finns verksamheter som märker av ett annat mönster under julledigheterna. Medan samhället till en stor del stänger ned finns det volontärer som håller igång samtalsjourer, och de stämmer alla in i att man ser en ökning i antal personer som tar kontakt. Sofie Strid bekräftar att Svenska kyrkans samtalsjour på teckenspråk brukar se en ökning av samtal. De kommer ha öppet som vanligt, och oavsett livsåskådning eller trosuppfattning kan man ringa dit och prata med någon teckenspråkig präst eller diakon.

Övre raden fr. v: Jonna Edlund (foto: Jiin Najar). Paulina Wlostovski (foto: SDF)
Nedre raden fr. v: Sofie Strid (foto: Johan Rudin). Felicia Ferreira (foto: Privat)

Förutom Svenska kyrkan har även Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk (NKJT) och Barn- och Ungdomsjour på Teckenspråk (BOUJT) varsin jour som man kan ringa till. Vad ser Felicia Ferreira, kurator och samordnare för NKJT:s digitala jour, för tendenser kring jul?
– Vi ser ett ökat antal kvinnor som ringer oss. Kanske inte nödvändigtvis under själva julen utan det är som med alla andra högtider att man ofta tar kontakt efter ledigheterna tagit slut. Det beror ofta på att förövaren, om man bor tillsammans, är hemma mer än vanligt och man får svårare att ringa.

Hur och varför påverkar julen?
– Det är en högtid som innehåller mycket förväntningar och som har högt tryck på ekonomin. Man har en bild av familjegemenskap, och tänker att man ska hålla ihop trots att man inte vill. Släkten samlas och man håller masken. Man kanske är omgiven av förövarens familj, och när man kommer hem är förövaren inte nöjd med hur dagen varit.

Många förövare styr kvinnans ekonomi och särskilt under julen är ekonomiskt våld som störst, berättar Felicia Ferreira vidare. NKJT har sett flera exempel på hur kvinnor på grund av begränsad ekonomi inte kan handla mat och klappar vilket leder till att förövaren blir arg. De använder sig av detta för att kunna förtrycka och trakassera kvinnorna. Kvinnor och barn blir också utsatta för fysiskt våld på grund av alkoholen. Under julen ökar ofta alkoholkonsumtionen eftersom förövaren är ledig och slappnar av med alkohol.

Hur kan julen drabba er målgrupp?
– Förutom att förövarna ofta blir hemma håller även flera olika hjälpinstanser stängt i ett par veckor. För vår målgrupp, döva och hörselskadade kvinnor, blir det begränsat med vilka möjligheter som finns för att få hjälp. Dessutom kan dessa kvinnor och deras barn inte fly till sina fristäder som arbetsplats, skola och förskola. Att inte kunna göra det och vara tvungen att leva med våldet en längre tid, gör så att den psykiska ohälsan också ökar.

Förutom deras ordinarie tider kommer digitala jouren ha öppet två extra dagar, dagen före julafton samt på nyårsafton.
– Om tiderna inte fungerar eller om det blir svårt att ringa kan man alltid skicka ett mejl till oss. Vi håller koll, hälsar Felicia Ferreira.

Jonna Edlund, volontärsamordnare på BOUJT, ser också ett ökat antal samtal i skiftet december-januari. Samtalen handlar i många fall om stress och psykisk ohälsa som BOUJT kopplar till att barn och unga ofta känner sig ensamma i jul. Kompisarna bor kanske i andra städer, fritidsaktiviteter har antingen stängt under lovet eller att man inte har möjlighet att delta i dem, och att man inte alltid har full kommunikation hemma.

BOUJT:s jour ska ha öppet som vanligt under jullovet samt ha extra öppet 24 och 31 december kl. 11:00-13:00.

Sofie Strid uppmuntrar till att vara ärlig och snäll mot sig själv, och försöka identifiera vad man tycker om att göra.
– Önskar du samvaro, öva på att ta initiativ även om det är svårt att komma över tröskeln. Sök upp vänner som möjligen också känner sig ensamma och föreslå att ni firar tillsammans eller gör något trevligt. Det kan vara allt från en långpromenad till att utforska en julmarknad tillsammans. Skicka personliga julkort till vänner eller ring för att överraska och sprida glädje. Det är möjligt att skapa nya traditioner. Genom att ställa frågor till dig själv om hur du vill tillbringa din jul, sänka dina krav och förväntningar, och överväga att fira med vänner istället för att låsa dig vid traditionella familjeuppfattningar kan du skapa en jul som passar dig och dina behov bättre, avslutar Sofie Strid.

ANGELINA NYSTRÖM
redaktionen@dovastidning.se