2013-03-08

Inte alla döva har samma hjärnaktivitet

FOTO: VELIA CARDIN/UNIVERSITY COLLEGE LONDON

Hjärnforskningen kommer med en världsnyhet: Oavsett hörsel är hjärnan är egentligen bara en språklig hjärna.

Man kan inte längre tala om döva och hörande hjärnor. Skillnader i hjärnaktivitet mellan döva och döva finns faktiskt; en upptäckt som forskarna vid Linköpings universitet och University College London gjort.

Ett forskningsteam vid de två universiteten har undersökt hur teckenspråket är representerat i hjärnan. Nyligen har de släppt en världsunik studie som visar vilken hjärnaktivitet barndomsdöva som aldrig använt teckenspråk, barndomsdöva som använder teckenspråk och har minst en döv förälder, och hörande som inte kan teckenspråk, har.

De döva som enbart talar och skriver bor i Storbritannien; teckenspråket har inte en lika stark ställning där som i Sverige. Den gruppen jämförs med döva britter och svenskar som har teckenspråk som modersmål. 
Forskarna kommer med en världsnyhet. Det är att när alla tre grupper – barndomsdöva teckenspråksanvändare, barndomsdöva oralister och hörande – tittade på teckenspråk fick de också icke-språkliga uppgifter kopplade till det. De skulle till exempel notera handens form eller var i förhållande till kroppen tecknet gjordes. Hos de döva som använder teckenspråk ”sprakade det till” i vänster hjärnhalvas hörselbark, på exakt samma ställe som hörande bearbetar språksignaler.
– Eftersom teckenspråket är deras språk kunde de naturligtvis inte låta bli att tolka vad som tecknades, även om de skulle fokusera på en icke-språklig uppgift, säger Jerker Rönnberg, en av forskarna och författarna till studien. Hos de döva som inte kan teckenspråk var det inte samma aktivitet i vänster hjärnhalva. 
Jerkers kollega, Mary Rudner, förklarar:
– Vänster hjärnhalva bevarar sin språkliga och kognitiva funktion vid bearbetning av teckenspråk, men bara när man har erfarenhet av teckenspråk. Den högersidiga hörselbarken däremot organiseras om för visuell bearbetning mera generellt och inte specifikt för teckenspråk.
Kunde ni se någon skillnad mellan barndomsdöva teckenspråkiga britter och svenskar när det gällde deras hjärnaktivitet?
– I just den här studien såg vi samma aktiveringsmönster i hjärnan för brittiska och svenska teckenspråksanvändare, säger Mary Rudner. En studie som visar hur barndomsdöva engelsmän respektive svenskar reagerar på ett för dem främmande teckenspråk kommer senare.
Vad tror ni att den här studien har betydelse för omvärlden? 
 
– Det är väldigt intressant att vi kan visa i en och samma studie där vi separerar teckenspråket från dövheten att hjärnan är så flexibel att den hörande eller döva hjärnan som vi traditionellt kallar egentligen är en språklig hjärna, säger Jerker Rönnberg.

Åsa Henningsson är barndomsdöv och har döva föräldrar. Hon är en av de svenskar som deltagit i studien. I en intervju med Dövas Tidning 2010 om forskningsprojektet sade hon att hon hoppas att forskningen visar vikten av tidig teckenspråksinlärning.
Visar er forskning det?

– Svaret är ja på den frågan. Om döva lärde sig teckenspråk sent i livet skulle förmodligen inte de här nätverken i hjärnan som vi pratat om blivit aktiverade på samma sätt som döva som lärt sig teckenspråk tidigt, säger Jerker Rönnberg.

En studie om vilken hjärnaktivitet hörande som kan teckenspråk kommer senare. Även en studie om hur de olika grupperna reagerar på olika icke-språkliga uppgifter släpps senare. Och så en studie om hur barndomsdöva reagerar på det egna respektive främmande teckenspråket.
När väntas alla studier vara klara?
 
– Vi hoppas att det kommer fler rapporter under året. Men det är som med forskningsprocessen att det tar lång tid och det tar lång tid för vetenskapsstidskrifterna att granska våra rapporter. Därför är det svårt för oss att säga exakt när rapporterna kommer, säger Mary Rudner.

 


 

Rapporten om den här studien finns att läsa på Nature Communications hemsida
(engelska).
Länk: http://www.nature.com/ncomms/journal/v4/n2/full/ncomms2463.html#/f1

Uppdaterad: 2021-01-29

Publicerad: 2013-03-08