”Hur hade SVT mage att publicera programmet?”

Niclas Björkstrand och Mia Maria Björkstrand, programledare för Möte med (teckenspråk). Foto: Matilda Bergman Bergkrantz/SVT

Den senaste säsongen av ”Möte med” har väckt diskussion i sociala medier för användningen av green screen istället för en traditionell scenografi. Trots att SVT gått ut med att de slopar green screen till nästa säsong finns det fortfarande obesvarade frågor från tittarna. 

När Pernilla Evasdotter såg den senaste säsongen av ”Möte med”, som är ett av hennes favoritprogram, blev hon väldigt besviken. Bland annat lade hon märke till att färgerna i gästernas ansikten såg lite konstiga ut och att händerna syntes dåligt. Hon noterade också att bakgrunden såg suddig ut.  

Hon förstod genast att SVT hade använt sig av green screen, jämfört med den förra säsongen där programmen spelades in i en studio.

– Oj vilken skillnad det var! Och inte till det bättre utan till det sämre, säger Pernilla. 

Hon undrar varför SVT sänder i lägre kvalitet jämfört med tidigare. 

– Var det ingen som märkte något under processen? Om någon märkte något, varför gjorde SVT inget åt det? Eller märkte man inget förrän programmet publicerades? undrar Pernilla. 

Ellinor Persson i sin tur efterlyser egentligen ett annat format än det nuvarande, men konstaterar att hon ändå ser på ”Möte med” i brist på annat utbud.  

– Min första reaktion var: ”Hur kunde det här passera? Godkände alla inblandade det här?”, säger Ellinor. 

Enligt henne har SVT goda förutsättningar för att göra program av hög kvalitet, men undrar om ingen kvalitetssäkrar produktionen. 

– Skyndar de på programproduktionen och utgivningen för att kunna kryssa av en att-göra lista, och klappar sig själva på huvudet efteråt?  

Hon undrar också om ansvarig utgivare ens har sett programmen. Hon tror nämligen inte att hörande personer skulle acceptera bildkvaliteten 

– Eller litar man bara på projektledaren, som jobbat på SVT i många år?  

Hon anser också att kvaliteten på teckenspråksversionen skulle kunna höjas så att den blir lika bra på de andra minoritetsspråken. Men vill SVT testa något nytt borde det inte ske på dövas bekostnad utan som en skild satsning, tillägger hon. 

I måndags (27.4) gick SVT Teckenspråk ut med ett inlägg i sociala medier om att de återgår till samma scenografi som i tidigare säsonger. Det står i kontrast mot en intervju i Nyhetstecken (22.4) där projektledare Elisabeth Ulfsparre nämnde att de även i nästa säsong kommer använda sig av green screen. 

– Om de håller med om kritiken kring kvaliteten, varför hade de mage att ändå publicera programmet? undrar Ellinor. 

Hon är ändå glad över att SVT svarar på de reaktioner som uppstått. 

– Jag ser det som ett steg mot en ökad transparens och en närmare relation med publiken, säger Ellinor. 

Pernilla i sin tur upplever att SVT har tagit till sig tittarnas respons och indirekt erkänt att de har försökt förbättra tekniken utan att ha lyckats. 

– Nu kan jag fortsätta med mina tisdagskvällar med en kopp te och lite mörk choklad, säger Pernilla. 

Dövas Tidning har sökt SVT Teckenspråk för en kommentar. 

TEXT: ELIN WESTERLUND

elin.westerlund@dovastidning.se