Hörselklass för Lycka

Lyckas föräldrar fick välja mellan Alvik- och Manillaskolan, något de helst hade velat slippa.

Femåriga Lycka är döv och har cochleaimplantat (CI). I höst ska hon börja sexårsverksamheten på Alviksskolan i Stockholm, en kommunal skola med hörselklasser, istället för Manillaskolan, en specialskola för döva och hörselskadade. Föräldrarna har tänkt om.

När Åsa Ulemark och Fredrik Öller fick veta att deras dotter Lycka var döv var det självklart för dem att hon skulle börja på Manillaskolan, en statlig specialskola med en flexibel lärmiljö där elever kan få undervisning på teckenspråk och tal. Men det faktum att Lycka har CI sedan ett halvår tillbaka, och att alla hennes teckenspråkiga kompisar från förskolan i Sollentuna norr om Stockholm ska börja på Alviksskolan, gjorde att hennes föräldrar tvingades tänka om.
– Särskilt när vi fick veta att ett fåtal föräldrar hade sökt till Manillaskolan för deras barn, säger Åsa.
Manillaskolan uppger för DT att deras sexårsverksamhet väntas ha fyra-fem elever till hösten medan Alviksskolan förutspås ha 18 elever.
– Vi vill helt enkelt att Lycka ska få gå i samma skola som sina kompisar, säger Åsa och sambon Fredrik håller med.
De besökte Alviksskolan förra året. Då blev de positivt överraskade.
– Jag vet att fyra lärare kan teckenspråk men jag tror att det fanns en till lärare som också kunde teckna, säger Åsa. Lycka rättar sin mamma när hon räknar hur många lärare som kan teckenspråk – alltså lärarna i arbetslaget som har hand om sexårsverksamheten.
– FEM! svarar Lycka, som fått träffa sina kommande lärare.
Hon längtar efter att börja skolan. Särskilt då hennes bästa kompis som är ett år äldre nu går på Alviksskolan.

Eftersom Lycka nyligen fick CI och nu tränar på att tala och uppfatta ljud är hennes föräldrar lite oroliga för hur det ska gå för henne i skolan. Hon har teckenspråk som modersmål. På Alviksskolan kommer talet i första hand och teckenspråket i andra hand.
– Det är svårt att veta hur det blir för Lycka, säger Fredrik.
– Vi kommer att följa upp och utvärdera noggrant. Ett skolval är inte hugget i sten utan det går att byta skola, säger Åsa.
Fredrik och Åsa har också en döv son, Leopold på fyra år. Även han har CI. Han kan också komma att börja på Alvik.
– Det är tryggt om syskonen går i samma skola, säger Åsa.

Alvik- och Manillaskolan hade en längre tid planerat att slås samman och heta Malvaskolan och erbjuda tre olika spår: tal, både tal och teckenspråk, eller teckenspråk. Men planerna på sammanslagning gick i stöpet 2010. De olika huvudmännen, kommunen och staten, kunde inte hitta en bra finansiell lösning. Jättesynd, tycker både Fredrik och Åsa.
– Vi tror mycket på sammanslagningen.
Det gör också SDR.
– Situationen som den ser ut i dag gör att föräldrar till döva och hörselskadade barn i praktiken tvingas välja innan barnet börjar skolan vilket språk deras barn primärt ska använda i skolan. Vi vet ju att barnets språkbehov kan förändras över tid. Då är det bra om dessa barn kan gå i en skola med tre spår, säger SDR:s ordförande Hanna Sejlitz.
Än finns ingen sådan skola i Sverige. I dag kan de fem specialskolor för döva och hörselskadade som finns runtom i landet i regel inte ta emot elever som har en lätt eller måttlig hörselskada.

Manillaskolans rektor Ann-Sofie Montelius säger till DT apropå familjen Ulemark-Öllers skolval att Manillaskolan som alla skolor är konkurrensutsatt:
– Det fria skolvalet styr. Som vi ser måste våra angreppsätt vara att arbeta mer proaktivt och få många fler föräldrar att överväga vad forskningen säger om god lärmiljö för kunskapsutvecklingen framför kompisval och välja Manillaskolans unika och fullt tvåspråkiga lärmiljö framför andra, vilken ger eleverna en mycket god grund att stå på inför framtida val.
Vad säger forskningen?
– Barn som har en rik språkmiljö och där flera språk kompletterar varandra och där man inte behöver sortera inkommande ljud, d.v.s. viktiga ljud som gagnar språk-, läs- och kunskapsutveckling från exempelvis buller, når bättre kunskaps- och måluppfyllelse. I detta hänseende erbjuder Manillaskolan en sådan gynnsam lärmiljö, svarar Ann-Sofie Montelius.

Så många elever ska skolorna för döva och hörselskadade ha
DT har frågat landets statliga specialskolor för döva och hörselskadade och kommunala grundskolor med hörselklasser om hur många elever de väntas ha i förskole- och första klass till hösten. Här är deras svar. Siffrorna är endast preliminära. Skolorna som är markerade med * är statliga.