Geocachning hett

Fredrik Roos har hakat på den nya trenden.

Fredrik Roos läste om geocaching för två år sedan men började inte förrän i mars. Och han blev frälst. DT har träffat honom för att gå en liten kurs i den nya trenden – geocachning.

Geocaching kan liknas vid en modern form av skattjakt. I stället för skattkarta använder man GPS.
– Visst minns du när vi var små och gjorde skattkartor som vi gömde för varann och hur vi sprang ut och letade efter dom? Det fungerar på samma sätt, fast med GPS-mottagare, förklarar Fredrik.
Geocaching föddes i USA år 2000, efter att spärren på GPS-mottagarna togs bort (innan dess hade militären sedan 1994 sett till att störa mottagarna så att privatpersoner inte kunde få ut max av mottagarna). Geo betyder jord, mark och cache betyder gömställe. Därför kan man kalla det ”jordskatt”, ungefär.

Göteborg först i Sverige 

Den första cachen som sattes ut i Sverige var i Göteborg 2001. Fredrik själv började geocacha i mars i år. Och han är frälst, precis som många andra. I år har det exploderat i och med att många börjat och många nya cacher spridits ut. Det där verkar ha exploderat bland döva också.
Hur många håller på med det här i Örebro?
– Runt femton stycken, svarar Fredrik. Han berättar att de som håller på med det här är alla slags människor, ung som gammal. Han har precis lärt upp sina föräldrar som nyligen pensionerat sig.
I Örebro, där Fredrik bor finns det ungefär 200 cacher inne i staden. Ute i kommunen finns det 500
stycken.
– Själv har jag hittat uppemot 200 stycken. Det börjar bli svårt att hitta här i stan, jag får söka mig utanför, ler han.

Fotorullar och glasslådor

En cache kan se ut på olika sätt och ha olika användningsområden. Det absolut vanligaste är s.k. traditionella cacher. Ofta är de i microstorlek, till exempel en gammal fotorulle i plast. Den kan ligga under marken, i ett träd eller var det nu kan vara.
Man kan kolla i förväg vilken storlek cachen har och svårighetsgraden på den. Man kan se hur svår terräng det är också.
– Man kan behöva utrustning, det finns cacher där man måste ha dykarutrustning… ler Fredrik, som menar att vägen till cachen är det roliga med att geocacha.
Fredrik fortsätter reda ut begreppen:
– En cache kan bestå av en glasslåda med saker i, sådana kallas för travelbugs*, där man kan byta saker. De har ett individuellt nummer och går du vidare till en annan cache och tar med en travelbug, lägger du dit den och skriver numret. På så sätt kan
den som lagt ut travelbugen se sakens ”vandring” ute i världen. Den kan förflytta sig långt.
Dessa lådor brukar finnas lite utanför stan, berättar Fredrik. De i micro brukar finnas inne i stan.
– Det finns även andra, icke-traditionella cacher som kallas för mystery – s.k. gåtalösande cacher, där
man svarar på en uppgift och när man svarat rätt, får man koordinaten till cachen i fråga.
Multi är när man jagar skatten på flera ställen, var och en har en ny koordinat, som visar dig vägen till
en cache. Fredrik tar fram sin GPS-mottagare och visar DT hur man hittar en cache.
Vi går en liten bit och närmar oss ett träd. Fredrik letar längs stammen och känner efter och mycket riktigt – en fotorulle gömmer sig bakom buskaget inne i trädet. Han tar ut en pappersrulle och skriver dit sitt namn på rullen och förklarar för undertecknad hur viktigt det är att undvika uppmärksamhet då s.k. mugglare* kan förstöra för geocachare genom att ta cachen eller förstöra den.
– Därför är det svårt ibland ute på stan, när man försöker ta en cache utan att dra till sig uppmärksamhet.
Senare cyklar vi till ett annat ställe i närheten av platsen vi träffades på. Denna gång är det på en parkeringsplats.
Fredrik ser sig omkring och inser snabbt att det är på eller i parkeringsskylten cachen är. Men händerna är kalla och han känner sig fram och tittar på två stolpar, sedan kollar han igen på den första stolpen och hittar en nano-cache, en minimal sak på en centimeter. Inuti fanns det, tro det eller inte, en pappersrulle i mini-miniformat.
Hur börjar man geocacha?
– Du registrerar dig gratis på geocaching.com, sen är det bara att köra. Du kan skriva ut kartan på nätet, men det mest praktiska är att ha en GPSmottagare och ladda ned cachedata i apparaten och köra på.

Förenar nytta med nöje

Fredrik berättar för DT att hans GPS-mottagare är en sådan man ska ha i bilen, vilket ibland inte är så bra, för den är anpassad till inomhusklimat. Det finns frilufts-GPS och de tål regn och annat som man kan råka ut för utomhus. En sådan kan kosta mellan 3.000 och 5.000 kronor, en GPS till bilen kan kosta från 1.000 kronor och uppåt. Sedan kan man vara tvungen att köpa lite utrustning om man vill hitta en svår cache.
– På det sättet kostar sporten lite grand, konstaterar Fredrik.
Men han tycker det är värt det:
– Jag förenar nytta med nöje, då jag tycker om att vara utomhus och lära mig saker. Det får jag ut av att geocacha. Jag är född i Örebro men har sett nya platser här i trakten tack vare geocachingen.