2011-11-11

Fyra röster om meritpoängsystemet

Tommy Lyxell

”Risk att elever väljer bort studier i teckenspråket av strategiska skäl”

Tommy Lyxell Tommy Lyxell, Språkrådet.

Tommy Lyxell, som arbetar med frågor som rör teckenspråk vid Språkrådet, anser att det att gymnasiestudier i teckenspråk inte ger meritpoäng går stick i stäv med intentionerna i språklagen. Där står det att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.
  Han tycker att det svenska teckenspråket självklart ska ses som ett modernt språk. Anledningen är att det är ett språk som används i dag, precis som franska, spanska och andra moderna språk, och uppfyller ämneskravet att man ska kunna läsa sju svårighetsgrader. Vidare är svenskt teckenspråk ett främmande språk för hörande nybörjare. 
  Tommy Lyxell delar inte Therese Wallqvisters uppfattning: 
  – Varför ses det som en risk?
Kunskaper i svenskt teckenspråk är en tillgång i det svenska samhället, inte minst inom barn- och äldreomsorgen. Språkrådet har i omvärldsanalysen Språksituationen i Sverige 2010 skrivit att det ”redan våren 2011” finns tecken på att gymnasieelever – till och med högstadieelever – väljer bort studier i teckenspråk av strategiska skäl. DT har bett Skolverket om siffror för läsåret 2010/2011, men fått till svar att de inte är klara än.

”Fara att teckenspråk kan försvinna som ett val i skolan”

Maria Thulin Maria Thulin, Birger Sjöbergsgymnasiet.

Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg erbjuder som enda gymnasieskola i Sverige två program med inriktning teckenspråk: samhällsvetenskap, och vård och omsorg. Elever från hela landet kan söka dit. Maria Thulin är ledare för den verksamheten.
Om Therese Wallqvisters påstående, säger hon: 
  – Teckenspråk är lika viktigt som de andra ämnen som hon nämner. Det är konstigt att man i det svenska skolsystemet missgynnar ett språk som man samtidigt har stärkt i språklagen för två år sedan. Hon önskar att antalet elever som läser teckenspråk varit mycket högre. Samtidigt vet hon att teckenspråk inte kommer att vara ett hot. Birger Sjöberggymnasiet hade för några år sedan fullsatta teckenspråksklasser. 
  – I dag har vi bara ett fåtal elever som bara utgör en liten grupp i en klass. Det blir inte samma kvalitet och vi måste samsas med så många andra ämnen och inriktningar, säger Maria Thulin. Om ämnet teckenspråk för hörande inte ger meritpoäng, ser hon en stor fara att teckenspråk kommer att försvinna som ett val i skolan. Birger Sjöberggymnasiet har fått minska antalet teckenspråkslärartjänster.  
  – Jag tycker inte att man respekterar elever som vill lära sig teckenspråk. Det är en form av diskriminering, säger Maria Thulin.

”Samhället behöver teckenspråkskompetens för dövas behov”

Jenny Ek Jenny Ek, Sveriges Dövas Riksförbund.

Jenny Ek är ombudsman på Sveriges Dövas Riksförbund, SDR. Hon säger att enligt Therese Wallqvisters uttalande är teckenspråket inte lika mycket värt som de andra språken och att det tyder på en stor okunskap. 
  – Har hon verkligen förstått hur avgörande teckenspråkskompetens är för döva och hörselskadade medborgare i deras liv – från vagga till grav? Samhället och olika serviceinstanser i samhället behöver teckenspråkskompetens för att tillgodose våra behov. Jag undrar också om det finns en okunskap hos regeringen som tycks tro att teckenspråket är mycket lättare att lära sig än andra språk?

”Risk för försämrad samhällsservice på teckenspråk”

Kave Noori Kave Noori, Unga Hörselskadade.

Unga Hörselskadade (UH) har drivit frågan om meritpoäng i nära tre år. I ett remissvar daterat maj 2011 till regeringen har de, med stöd av Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas Ungdomsförbund, skrivit en rad argument som talar för att ämnet teckenspråk för hörande ska ge meritpoäng. Förutom språklagen nämner de också att kursplanerna för teckenspråk för hörande steg 1-7 och för moderna språk steg 1-7 är likvärdiga.
  Skolverket har självt i ett remissvar velat påpeka särskilt att kursplanerna för dessa språk är närmast identiska. Några av de konsekvenser som UH, SDU och SDR befarar är försämrad samhällsservice på teckenspråk då färre hörande ungdomar lär sig teckenspråk, och att hörselskadade kommer i kläm (mer om det – läs intervjun med Anna Kain Wyatt ).

  De nationella minoritetsspråken går bra att läsa som moderna språk om tillräckligt många elever och kompetenta lärare finns. Varför undantas då teckenspråket när det i språklagen har en likvärdig ställning till de nationella minoritetsspråken som samiska och finska, undrar UH. 
Ni har ju tagit upp en rad argument – varför tror du att regeringen ändå inte går med på att ämnet teckenspråk ska ge meritpoäng?
– Rent krasst tror jag att regeringen inte verkar vara intresserad av frågan. De kanske tycker att den berör för få och tror att det inte kommer att bli så mycket rabalder från just oss. Det känns som att de tror att vi teckenspråkiga är en för liten grupp i samhället för att det ska kunna bli en stor grej av detta, säger Kave Noori från UH.
SDR, SDU och UH ska tillsammans lägga upp strategier för hur de ska få regeringen, eller riksdagens majoritet, att ändra merit­poängssystemet. De ger inte upp.

 

Uppdaterad: 2011-11-11

Publicerad: 2011-11-11