Falska döva tiggare i hela landet

Tiggare och bedragare som utger sig vara döva är en allt vanligare syn i hela landet.

Tiggare som utger sig vara döva är en allt vanligare syn i mindre städer numera, något som tidigare endast var förbehållet storstäderna. Det är också vanligare att de säger sig vara representanter från Sveriges Dövas Riksförbund, SDR. Förbundets logga cirkulerar hos tiggarna. Något förbundet ser allvarligt på och har polisanmält.

  – Det har eskalerat den sista månaden, säger Helena Fremnell, informationsansvarig på SDR. Hon blir uppringd dagligen av folk som vill prata om bedrägeriet som pågår lite överallt i Sverige just nu.

Och i flera län varnar polisen för bedrägerierna och på flera håll har personer gripits misstänkta för bedrägerier, bland annat i Sjöbo.

Bedrägeriet i sig och deras “affärside” är dock inte en ny företeelse. För femton år sedan syntes de oftast till i pendeltågen kring storstäderna där de använde sig av falska SDR-vykort med handalfabet på som de sålde till “förmån” för döva.

Sedan dess har det gått i vågor. Och bedrägeriet blir alltmer varierat.

Insamlingslistor vanligast 

Numera är det vanligaste tillvägagångasättet att de själva låtsas vara döva eller har anhöriga som är döva, eller “dövstumma” – som de samlar pengar till, t ex en öronoperation eller kommer med insamlingslistor där det står att pengarna går till ett center för döva och synskadade, eller liknande. De finns oftast på öppna platser där det finns mycket folk, som t ex parkeringsplatser vid köpcentra, matbutiker etc. Ett sådant formulär kan se ut så här:

Just detta insamlingsformulär har en logotyp som liknar det rumänska dövförbundets (längst upp till höger). Möjligen har de också blivit lurade i bedrägerihärvan som syns i fler och fler orter i Sverige och som med största säkerhet också pågår ute i Europa.
Helena Fremnell själv har råkat ut för det när hon var på resa i Berlin i höstas.

  – Vi var på en öppen torgutställning där vi träffade på två tjejer med ett liknande formulär (se bild ovan) och som samlade pengar till förmån för döva. Jag gav fem euro, och jag såg att de fick pengar av en annan också. Men när vi tänkte kolla om de var döva hade de redan försvunnit från platsen. Och man kände sig dum, konstaterar Helena Fremnell.

Hur påverkas förbundet av det här?
– Det skadar förbundet. Det tar mycket kraft från det intressepolitiska arbetet, säger hon och fortsätter:
– Först och främst så jobbar vi inte på det sättet. Vi har ett 90-konto om man vill skänka pengar till oss, men vi skulle aldrig tigga ute på gatorna. Sen vet vi att det finns döva som har det svårt och vi stöder dem på olika sätt i organiserad form, som att hjälpa till att bygga upp dövorganisationer och stöda teckenspråksarbetet i dessa länder.

Lars Minnedal, kriminalinspektör på bedrägerisamordningen i Stockholm säger att huvudstaden varit relativt förskonat från den typen av bedragare på sista tiden.
– Det har snarare förekommit mera i mindre och mellanstora städer. Det kan bero på att det inte är lika polistätt i dessa områden, det tar längre tid för polisen att rycka ut. De brukar normalt inte uppehålla sig mer än en timme på varje plats i en mindre ort.
Hur ska man göra när man råkar ut för det?
– Det första du ska göra är att tillkalla polisen till platsen. Jag personligen föredrar i första hand 112, eftersom de avviker snabbt från platsen, i andra hand, ring 114 14. När du gjort det memorera så mycket av händelsen, skriv ned registernummer på bilen om det finns något sådant, ta gärna en bild med mobilen, om det går. Skriv ned signalement och allt av värde på en lapp, det är ofta de små detaljerna som gör det – skriv hur de betedde sig, vad de sa och vad de hade på sig och vilken väg de tar. Men det absolut första du ska göra är att tillkalla polis.

Och polisanmäla händelsen?

– Ja. Ju mera anmälningar vi får in, ju mera rättvis bild får vi av vad som egentligen pågår, säger Lars Minnedal och berättar att polisen lägger ned de flesta fall. Det går att väcka liv i det om ny information kommer till de ärenden som kommer vidare till en utredare på bedrägeriroteln och i sin tur till åklagare som väcker åtal om fallet är tillräckligt starkt. Därför är det viktigt att anmäla ändå, menar Lars Minnedal.