2020-01-22
”En skandal att arbetsgivare tillåts välja bort döva”
I dag kom Arbetsdomstolens vägledande beslut. Domstolen ansåg att Laith Fathulla inte hade blivit diskriminerad när han nekades jobbet som vikarierande receptionist på Tolkcentralen i Region Stockholm. Anledningen var att han inte kunde ta taltelefon.
– Jag är bedrövad och chockad, säger Laith Fathulla och efterlyser att Sverige inför Ring direkt-funktionen så snart som möjligt.
I slutet av 2017 sökte Tolkcentralen en vikarierande receptionist. En av de som nappade på annonsen var Laith Fathulla.
Han blev dock aldrig kallad till intervju. En tid senare meddelade verksamhetschefen honom att tjänsten var tillsatt. Då frågade han varför han inte fick jobbet. Chefen förklarade att en receptionist måste kunna klara alla telefontekniker. En av dem var taltelefon, något som ofta användes på Tolkcentralen. Dessutom förekom ensamarbete i receptionen.
Laith Fathulla ställde sig kritisk till chefens argument när DT intervjuade honom 2018.
– Det finns ju andra kommunikationsalternativ, sade han och listade följande: bild- och texttelefon, e-post, sms och videochatt med flera.
Dessutom ansåg han sig ha goda kvalifikationer för jobbet. Fackförbundet Unionen delade hans bedömning och beslöt att stämma Region Stockholm* för diskriminering.
I november förra året togs hans fall upp för huvudförhandling på Arbetsdomstolen. I dag den 22 januari meddelades domen: Laith Fathulla hade inte blivit diskriminerad, såväl direkt som indirekt.
– Det är en skandal att arbetsgivare som Tolkcentralen tillåts välja bort döva under rekryteringsprocesser bara för att de är döva och inte kan ta emot taltelefonsamtal, säger en chockad och bedrövad Laith Fathulla som också menar att det är mycket märkligt att just Tolkcentralen, som har döva som en av sina målgrupper, inte bemödat sig om att göra anpassningar som inte hade behövt kosta så mycket.
Arbetsdomstolen och regionen har en annan syn:
Taltelefonin är det näst vanligaste kommunikationssättet hos Tolkcentralen. Många som ringer är vårdgivare eller myndigheter och behöver beställa tolk akut. Det går inte att be dem att ringa via förmedlingstjänsterna Bildtelefoni.net eller Texttelefoni.se när Laith Fathulla sitter i receptionen och tar emot beställningar.
Ett alternativ är att Laith Fathulla kan ta sig an alla arbetsuppgifter utom röstsamtal. Här får en omfördelning av arbetsuppgifter göras istället. Men Tolkcentralen säger att det hade blivit alltför tungt för deras övriga receptionister.
Ett annat alternativ är att anställa ett biträde till Laith Fathulla som kan ta emot taltelefonsamtal. Men det hade varit för dyrt. Det bidrag som går att få från Arbetsförmedlingen räcker inte för att anställa ett biträde.
Diskrimineringslagen går i korthet ut på att om kostnaden för tillgänglighetsanpassning är oskälig så anses det inte som diskriminering att neka personer med funktionsnedsättning jobb.
– Den här domen visar att frågan om vad som är en skälig respektive icke skälig kostnad måste utredas vidare. Vad betyder en skälig tillgänglighetsanpassning, egentligen? Vem ansvarar för tillgänglighetsanpassningar på arbetsplatsen: arbetsgivaren eller samhället? säger Laith Fathulla.
En sak är klar för honom. Samhället måste snarast se till att det finns en Ring direkt-funktion: hörande ska kunna ringa direkt till döva utan att behöva gå via en förmedlingstjänst. Det vill säga: en förmedlare kopplas automatiskt in i samtalet. En sådan funktion finns exempelvis redan i USA. Här i Sverige måste vi först ringa till Bildtelefoni.net eller Texttelefoni.se och tala om för dem vilket nummer de ska ringa till.
– Sverige, som annars brukar ligga i framkant på många områden, ligger hopplöst efter på det här området, säger Laith Fathulla som själv bott och studerat i USA.
Om Ring direkt-funktionen fanns, hade chansen enligt honom varit mycket större att han fått jobbet, eller att han faktiskt hade blivit diskriminerad i det här fallet då Ring direkt är en ”skälig” tillgänglighetsanpassning.
Han vill rikta ett stort tack till Unionen för att de har valt att driva hans fall.
Förbundsjuristen Annika Jonasson skriver om domen i ett mejl till DT:
”Det är naturligtvis en förlust för vår medlem och väldigt tråkigt att AD inte delar vår bedömning. Men jag är glad och stolt att Unionen drivit dessa viktiga frågor och det är också bra att det kommer fler rättsfall gällande bestämmelsen om bristande tillgänglighet från 2014, och denna dom förtydligar bestämmelsen lite ytterligare”
Sveriges Dövas Riksförbunds (SDR) ordförande, Åsa Henningsson, om domen:
– Det är en stor besvikelse för alla döva. Det bekräftar våra farhågor att det finns ett hål i det svenska diskrimineringsskyddet. Det kan inte vara värdigt ett Sverige år 2020 att arbetsgivare tillåts att sortera bort döva på detta sätt under rekryteringsprocesser. SDR arbetar för ett jämlikt samhälle där vi alla har ett ansvar att utgå från människors potential och att det finns lösningar. Detta ansvar har Region Stockholm uppenbart inte tagit.
SDR håller med Laith Fathulla om att Ring direkt-funktionen måste tas fram snarast möjligt och kommer att följa upp det.
*F.d. Stockholms läns landsting, nu Region Stockholm. Alla landsting i Sverige är numera regioner.
NICLAS MARTINSSON
niclas.martinsson@dovastidning.se
LÄS MER OM ARBETSDOMSTOLENS BESLUT:
Tidningen Kollega: ”Inget brott att neka döv anställning”
SDR:s pressmeddelande: ”Arbetsdomstolens beslut – en stor besvikelse”
Dela artikeln via e-post.