1 av 4 elever förstår inte sina lärare

DT har frågat landets 116 SPSM-elever.

Två dokumentärer har sänts om hur tvåspråkigheten fungerar på Birgitta- och Östervångsskolan. De har rönt mycket uppmärksamhet i sociala medier och i dövsamhället.
  DT har gjort en enkätundersökning med 116 högstadieelever på Sveriges fem specialskolor för döva och hörselskadade om hur de tycker att kommunikationen fungerar i klassrummet. Kartläggningen visar att mer än var fjärde elev (28 % i snitt) inte förstår sina lärare minst en-två gånger om dagen.

Ta del av enkätundersökningen här

Syftet med undersökningen är att se om det är ett generellt problem på SPSM-skolorna, inte bara på Birgitta- och Östervångsskolan. DT har även haft en kontrollgrupp, en hörande skola från Mellansverige, som resultatet jämförts med. Frågorna som ställdes var ”Hur ofta förstår du inte din lärare?” samt ”Hur ofta förstår inte din lärare dig?”.

Resultaten visar att Birgittaskolan och Östervångsskolan ligger sämst till. 40 % respektive 44 % av eleverna förstår inte sina lärare minst 1-2 gånger om dagen. Dessutom har Östervångsskolan minst antal elever som upplever att de sällan eller aldrig missförstår lärarna (20 %). Det betyder alltså att 80 % av eleverna missförstår lärarna minst några gånger i veckan. 34 % av eleverna upplever att lärarna sällan eller aldrig missförstår dem. Det betyder att 66 % av eleverna upplever att lärarna missförstår dem minst några gånger i veckan. Kontrollgruppens siffror är 37 % respektive 65 %.
Om resultaten av de två frågorna vägs ihop kommer Manillaskolan på tredje plats och Vänerskolan på andra plats. Bästa skolan är Kristinaskolan.

Jonna Delvert, som ligger bakom dokumentärfilmen om Birgittaskolan, är inte förvånad över siffrorna.
– Det är hemskt och jag är inte särskilt förvånad eftersom jag själv är elev. På SPSM:s hemsida står det att alla har rätt till sitt eget språk varje dag, men det verkar ju inte stämma, säger hon.
Roger Holmström, rektor på Birgittaskolan, säger att de kommer nu att satsa ännu mer på kompetensutveckling. Det är viktigt att eleverna har duktiga och kompetenta lärare som också är behöriga.
– Det är givetvis inte bra att flera elever upplever att de inte förstår lärarna eller upplever att lärarna inte förstår eleverna. Vi jobbar därför ständigt för att utveckla verksamheten både ur ett pedagogiskt perspektiv och ett kommunikativt perspektiv så att alla våra elever, som har kommit olika långt i att bli tvåspråkiga i svenska och svenskt teckenspråk, ska få en så bra undervisning som möjligt.

Att Kristinaskolan fått ett så bra resultat förvånade Adiam Afewerki, före detta ordförande i elevrådet på Kristinaskolan.
– Jag blir lite förvånad över resultatet då det inte riktigt stämmer. Antalet döva på skolan har minskat enormt och det finns bara hörselskadade kvar på skolan. Hon menar att resultatet blev ”bra” eftersom alla som svarade på enkäten är hörselskadade och är vana att bara prata. Adiam vill ha mer stöd så att de kan få tillbaka tvåspråkigheten på Kristinaskolan.

Katarina Olsson, rektor på Kristinaskolan, uppfattar att de flesta elever och lärare förstår varandra på ett bra sätt, men de kommer att vara nöjda först när 100 % av deras elever förstår sina lärare och också upplever att lärarna förstår dem.
– Vi arbetar målmedvetet med kommunikationen för att i varje situation välja språk utifrån elevens behov, både när det är svenska eller svenskt teckenspråk eleven behöver. Både per- sonal som undervisar och övrig personal i skolan utbildas i teckenspråk utifrån den nivå där de befinner sig så att vi hela tiden ökar den teckenspråkiga kompetensen hos personalen. Fortfarande finns det insatser vi kan arbeta med för att det ska bli en ännu bättre tvåspråkig miljö på vår skola och det ska vi göra, säger hon.
Katarina Olsson säger att frågan om tvåspråkighet togs upp på det senaste elevrådet och den kommer också att tas upp på nästa föräldraråd och skolråd. För henne är det viktigt att de utvecklar det som kan bli bättre och att elever och föräldrar också är delaktiga i det arbetet.

Christer Fleur, processägare för specialskolan på SPSM:
– Vi tar uppgifterna om att det finns utvecklingsbehov på specialskolorna på stort allvar. Självklart ska våra elever kunna förstå sina lärare och känna att lärarna förstår dem. SPSM kommer att ge ett mer centralt stöd till skolorna och har påbör- jat ett gemensamt utvecklingsarbete för att det ska ske, säger han och fortsätter:
– Vi tror att vårt nya sätt att organisera verksamheten kommer att stärka skolornas utveckling på många olika sätt. Vår processledningsgrupp för specialskolan, där bl.a. rektorerna ingår, har identifierat tre viktiga utvecklingsområden. Det är likabehandlingsarbetet, måluppfyllelsen på skolorna och tvåspråkigheten på de regionala specialskolorna.
Hanna Sejlitz, SDR:s ordförande säger:
– Dialog och fungerande kommunikation mellan lärare och elever är viktigt i en lärandemiljö på skolan. Om det är så att många elever dagligen upplever att de inte kan göra sig förstådda eller förstå läraren är det allvarligt. Jag hoppas att skolorna tar till sig detta och ser över hur språkmiljön och kommunikationen kan förbättras.

DT har försökt nå Östervångsskolans rektor men inte fått något svar. Och enkäten i sin helhet finns i början av artikeln.

* DT betonar att undersökningen inte är tillförlitlig till 100 %. Både döva och hörselskadade elever med olika språkbehov har svarat på samma enkät. Därför kan resultatet vara mer eller mindre missvisande.

* I vår papperstidning nummer 1 2015 kan
du se diagrammen och läsa mer om
tvåspråkig undervisning i specialskolan.