Döva utan lön i Ukraina

Den senaste tidens oroligheter i Ukraina har nog inte undgått någon. Hela världen följer med i de komplicerade turerna mellan Ryssland och Ukraina. Landet självt, EU och Nato-länderna försöker lösa krisen. DT undrar: Hur är läget för döva i landet? 

I november avbröt Ukrainas president Viktor Janukovitj samtalen med EU om ett avtal med EU och valde ett närmare ekonomiskt samarbete med Ryssland. Rysslands president Vladimir Putin hade fått president Janukovitj på sin sida genom olika ekonomiska och politiska piskor och morötter. Det orsakade vilda protester på Självständighetstorget i Kiev. Till följd av protesterna avsattes Janukovitj och en ny tillfällig regering tillsatts har krisen, då i främst östra Ukraina förvärrats. Ryssland gick in militärt och annekterade Krimhalvön. Efter en omtvistad folkomröstning i mars blev Krimhalvön ryskt, vilket upprört bland andra EU och Nato-länderna. Omröstningen visade enligt ryska sidan att 93 procent av väljarna på Krim ville att halvön ska tillhöra Ryssland. Därefter förklarade Putin Republiken Krim som ryskt territorium. Allt eftersom krisen eskalerat har spekulationerna varit vilda: en del tror detta är början på ett nytt kallt krig, medan andra menar att det är allvarligare än så – att ett storkrig kan utbryta. Men ingen vet vart det slutar, allra minst ukrainarna själva, som är mitt i en storpolitisk kris. Mer om krisen i en tidslinje kan du läsa om här (Obs: extern länk).

Hur kunde det bli så här?
– I västra Ukraina vill man närma sig EU och ha ett mera öppet, demokratiskt land, medan den östra delen av Ukraina vill vända sig mot Ryssland; de har sett baksidorna av den dåliga ekonomin i Ukraina och vill ha pengar och arbete, något som finns i Ryssland, förklarar Irina Tjeptjina, vice ordförande i det ukrainska dövförbundet och fortsätter:

– De i väst blev arga, särskilt de unga som började demonstera sitt missnöje på Självständighetstorget i Kiev. De ville ha ett europeiskt samarbete – inte vändas mot Ryssland, de kände sig lurade. Allt det hände på en natt, känns det som, säger Irina Tjeptjina som hoppas mycket på nyvalet som sker den 25 maj.

– Men jag är ändå lite orolig för hur det utvecklar sig. Det finns i nuläget inga starka namn av dem som vill kandidera till presidentposten. Jag hoppas verkligen att det blir bra och att det blir lugnare efter valet.

Hon minns tiden före 1991, då Ukraina var en Sovjetrepublik. Hon vill inte tillbaka dit. Hon berättar att sedan Ukraina blev fritt från Sovjetunionen har landets identitet, kultur, det ukrainiska språkets ställning gått framåt. Dock har demokratin inte utvecklats speciellt väl, mycket beroende av den höga korruptionen i landet.

Hur är läget för döva i landet?
– Det är relativt lugnt bland döva. Vi respekterar allas åsikter. Vill någon stödja Ryssland, välja ryska språket så är det ok, och tvärtom (30 % av befolkningen har ryska som modersmål reds. anm.). Fast det är klart, vi vill inte ha det så här.

En döv dog tragiskt på Självständighetstorget i januari. 19-årige Dmitri Maksjimov var en uppskattad idrottstalang i Ukraina. Han hade tagit två medaljer i judo på Deaflympics i Sofia 2013.

– Han hade tagit sig till torget för att fota protesterna. Det var stökigt där och det smällde och så men han fortsatte fotografera. Plötsligt exploderade en granat. Han träffades och förlorade armen. Väl på sjukhuset förblödde han för han fick inte hjälp i tid. Oerhört tragiskt, säger Irina Tjeptjina.

Dövförbundet i Ukraina bildades 1933 och har idag nästan 50 000 medlemmar. I landet finns runt 54 dövskolor, en del främst för döva, medan andra främst för hörselskadade. I Ukraina har dövföreningarna, till skillnad mot här i Sverige, egna klädfabriker som fått stänga i flera månader på grund av krisen, vilket gjort att döva som arbetar där gått utan arbete och blivit utan lön.

– Det är inte bra, konstaterar Irina Tjeptjina.

Hur blir det för dövföreningarna och dövskolorna i det Krim som nu är ryskt?
– Tre representanter från det ryska dövförbundet har åkt ned till Krimhalvön för att titta på det, det finns två dövskolor i området, en i Simferopol och en i Feodosija. Det är en del saker som måste lösas, som att den nya regionen måste ta över administrationen för dessa skolor. Just nu är mycket oklart. Om det blir så att Krim erkänns och förblir ryskt av världen, så kommer dövföreningarna i regionen gå upp i det ryska dövförbundet.

TOMAS LAGERGREN
redaktionen@dovastidning.se