DEBATT: Namnet Riksteatern Crea är historielöst och knappast unikt

I lördags avslöjade Riksteaterns Tyst Teater sitt nya namn: Riksteatern Crea. Här motsätter sig 18 personer deras val av namn. De menar att namnet säger ingenting om scenkonst på teckenspråk.

(Artikeln är översatt till svenskt teckenspråk av Ellinor Persson, en av undertecknarna till den här debattartikeln.)

Lördagen den 21 november 2020 genomförde Riksteaterns Tyst Teater ett digitalt 50-årsjubileum där vi fick ta del av många härliga historiska ögonblick sedan Tyst Teaters debut som ensemble 1970. Vi fick också återse två omtyckta och fantastiska föreställningar.

Under 50-årsjubileet skulle de också offentliggöra Tyst Teaters nya namn. Det handlade om att byta till ett nytt enhetsnamn som skulle ligga rätt i tiden och ta bort stigmat kring begreppet ”tyst”, som inte speglade ensemblens arbete på ett rättvist sätt.

En dialog om namnbyte hade förts inom Riksteaterns Tyst Teater redan tidigare, men då internt. Det var först i september 2019 som konstnärlig ledare Mindy Drapsa offentliggjorde på Facebook (https://www.facebook.com/RiksteaternCrea/videos/2431505183605851) att de skulle byta namn. Alla fick vara inkluderade i processen genom att lämna in namnförslag.

Inte helt oväntat blev det blandade reaktioner. Vår uppfattning var att majoriteten var emot namnbytet på grund av att Tyst Teater redan var ett väletablerat namn och därför kunde ses som ett varumärke. Mindy Drapsa och andra anställda vid Tyst Teater förklarade att Tyst Teater i sig inte var ett varumärke utan var en av Riksteaterns enheter. Tyst Teater är en Riksteatern-enhet som har i uppdrag att arbeta med scenkonst på teckenspråk.

Riksteaterns Tyst Teater gav flera argument för varför de skulle byta namn. Ordet ”tyst” var inte självvalt av ensemblen 1970 utan bestämt av hörande inom ABF när Tyst Teater bildades i samband med en kurs som anordnades genom ett ABF-arrangemang.

Ett annat argument som framfördes var att det fanns anställda hos Tyst Teater som var besvärade över att bli förknippade med ordet ”tyst”. Ett exempel var att i många recensioner var begreppet ”tyst” återkommande. Scenkonst på svenskt teckenspråk är inte tyst – så långt är vi överens. Ett annat skäl till namnbytet var att slopa det medicinska perspektivet på hörseln. Riksteatern Tyst Teater vill därför med namnbytet komma ifrån dessa medicinska associationer och att deras scenkonst på teckenspråk är mycket mer än “tyst”.

 

Vidare sade Mindy Drapsa att de på Tyst Teater var medvetna om att processen var känsloladdad (https://www.facebook.com/RiksteaternCrea/videos/2384057031859260) men ansåg att namnbytet var nödvändigt för att vi skulle ligga rätt i tiden och komma ifrån det förlegade perspektivet på vad scenkonst på teckenspråk är.

En konstnärlig grupp med personer som har varit mer eller mindre involverade i Tyst Teater sedan 1970 har haft i uppdrag att tillsammans med konstnärlig ledare komma på ett nytt namn för Tyst Teater.

Här citerar vi ur deras presentation som visades i samband med offentliggörandet under jubileet:

Det var en tuff process, vi hade samlat ihop flera namnförslag och tittat på allihop. Det var inte lätt, men efter långa diskussioner är det dags att byta namn efter 50 år. Vi har stått och väntat på att det ska ske och nu ska det äntligen bytas efter 50 år. Tack vare en döv konstnärlig ledare som vet vad det innebär. Det känns rätt, vi måste våga och ta ett namn, självklart på våra villkor. Ja, vi är jättenöjda med valet.

Vi bestämde oss för att inte ha någonting med visuellt, ögon, teckenspråk, händer i namnet. Istället ska det vara mer knutet till teaterarbetet. Det kom flera namnförslag. Ett av dem var ”Crea”, ett latinord för ”skapa”. Innan Tyst Teater bildades var det en teaterkurs på Västanviks folkhögskola som hette ”Skapande dramatik för döva”, där fanns en historisk koppling. Idag har vi en koppling som går ut på att vi skapar teater, möter publik, skapar workshops, projekt och olika samarbeten. Främst skapar vi konstnärlig scenkonst på svenskt teckenspråk och turnerar i hela Sverige. Det var därför vi valde namnet ”Riksteatern Crea”.

Vi som satt hemma i soffan och med spänning följde offentliggörandet förväntade oss att det nya namnet skulle få oss att känna stolta och ha med allt det historiska värde som fanns med i namnet ”Tyst Teater”. Men vi häpnade. Inte av entusiasm, utan av besvikelse och chock. Vi blev förvånade över det nya namnet som inte säger något om att verksamheten kommer att arbeta för scenkonst på svenskt teckenspråk alls.

Det nya namnet Riksteatern Crea andas inte historia och har inte något historiskt värde. Istället upplever vi att valet av namn påverkats av den konstnärliga ledarens vision om att ha ett namn som fungerar internationellt och är modernt. Men de är inte ensamma om att heta Crea. Det visar sig att det används av många konstnärliga hantverkare i världen. Och det är även ett vanligt företagsnamn, vilket man kan se vid en snabb sökning. Vi finner reklambyråer, hårsalonger, nagelsalonger, tatueringstudior, möbeldesign m.fl. Vi ställer oss tveksamma till om en konsekvensanalys har gjorts innan namnbytet.

Crea känns varken unikt eller tilltalande för scenkonst på teckenspråk. Vad i namnet Crea berättar för oss om scenkonst på teckenspråk? Riksteatern Crea menar med detta namnbyte att det har själen kvar men vi anser att det är långsökt att tro att det nya namnet kan bära upp den 50-åriga själ och historia som det ska representera.

Scenkonst på teckenspråk har en ovärderlig roll hos döva, döva teckenspråkiga konstnärer och kulturarbetare, berättar Tyst Teater på sin hemsida hos Riksteatern. Morgondagens scenkonst ska vara som att komma hem för publiken. Det borde ha sin början redan vid namnet!

Gör om, och gör rätt!

Ellinor Persson
Josefina Andersson
Jonny Dufvenberg
Lovisa Gustavsson
Markus Johansson
Elina Nyman
Bastian Strannå Rundberg
Ivan Gustavsson
Sara Gustavsson
Milla Gustavsson
Kenneth Sandberg
Maria Mitova
Stefan Svernhagen
Sebastian Embacher
Jörgen Hansen
Sofia Rydén
Christoffer Fleur
Binesh Boromand