Codabarn får inte teckenspråk i skolan

Få barn har modersmålsundervisning i sin skola.

Tusentals barn som går i skolan idag i Sverige har svenska som andraspråk. Långt ifrån alla får läsa sitt förstaspråk, eller modersmål som det heter, i skolan. Detta gäller i högsta grad för hörande barn till döva föräldrar.

Det är närmast ett outforskat område. Men nu finns en lokal studie: hörselhabiliteringen i Jönköping läns landsting har tagit fram en rapport om hörande barn till döva föräldrar, CODA (Children of Deaf Adults). 
I kartläggningen, som endast täckte Jönköpings län, fann de 20 CODA som för närvarande går i skolan. Knappt någon av dem har fått läsa teckenspråk som modersmål. Det förvånade projektledarna av rapporten.
Bland pedagogerna i Jönköpings län var kunskapen om CODA knapp. Dessutom hade döva föräldrar som intervjuades i studien inte informerats om vad som gäller för dem och deras barn.
– De flesta pedagogerna hade inte funderat på att barn till döva kunde ha en speciell situation eller speciella behov. De vi pratade med var alla väldigt intresserade av att veta mer om den här gruppen. Lärare har idag många elever med speciella behov, skriver Leif Bergholtz i ett mejl till Dövas Tidning. Han har tillsammans med Peter Johansson skrivit rapporten “Barn som anhöriga”, på uppdrag av landstinget i Jönköpings län. Leif är till vardags gymnasielärare på Per Brahe-gymnasiet. Peter har en bakgrund som teckenspråkstolk. De har själva växt upp med döva föräldrar.

De har gjort djupintervjuer med barn, föräldrar och skolpersonal, från förskolan till gymnasiet. Och det visade sig att ibland tycker barnen att det är lättare att prata via en tolk med sina föräldrar när det ska pratas på ett djupare plan. Dessa barn behärskar i vissa fall inte heller svenska fullt ut då de inte får hjälp hemma på samma sätt som andra barn i språkämnen.
Han anser att samhället bär ett stort ansvar. Mer information till skolor behövs, menar han.
Kunskapen ute i skolorna i dag är mycket begränsad. Dessutom hade döva föräldrar som intervjuades i studien inte informerats om vad som gäller för dem och deras barn.
I undersökningen identifierades tre nyckelpersoner för CODA i skolan: språklärare, mentorer och förskollärare. För att hjälpa dem och annan skolpersonal har de tagit fram en 10-punktlista, till exempel kontakter med tolkcentraler och hur överlämning mellan olika lärare kan ske.

För att få rätt till modersmålsundervisning krävs det att det finns fem elever i en och samma kommun. Men teckenspråk ska enligt språklagen ha en särställning. Någon hänsyn till det tas inte idag, menar Leif Bergholtz.
Han tycker därför att teckenspråk borde bli ett av Sveriges minoritetsspråk, något som skulle innebära att det räcker med ett barn i en kommun för att få modersmålsundervisning.
– De kan inte få samma hjälp och stöd från sina föräldrar som andra barn och i vissa fall kan de inte lika bra svenska. Det måste skolan ta hänsyn till. På gymnasiet kan språkämnen utgöra 30 procent av undervisningen och därmed betygen så det påverkar deras framtidsutsikter, säger Leif Bergholtz.

– Vår undersökning visar på att det finns ett problem inom gruppen CODA och att dessa barn och ungdomar kan behöva modermålsundervisning och stöd i skolans språkämnen. Vi är glada om vår rapport kan bidra till att förbättra den här gruppens möjligheter i skolan och förmåga att kommunicera om allt med sina föräldrar, säger Leif Bergholtz.