Bokrecension: Budda från Vårby Gård

Foto: Ekström & Garay

Tufft förortsliv i 70-talets Vårby

Budda från Vårby gård utspelar sig i just Vårby gård, en förort till Stockholm under tidigt 1970-tal. Nioåriga David bor med sin ensamstående döva pappa och sin storebror Anders i en lägenhet i ett miljonprogramsområde. David har det väldigt tufft i skolan. Han blir hackkyckling för ett gäng bråkiga killar ett par klasser över honom och hamnar ofta i underläge och måste ofta springa väldigt fort för att komma undan slag och glåpord. David har två kompisar, Patrick som är adopterad från Sydkorea och Lena som lever med sin ensamstående mamma. Både Patrick och Lena har sina egna utmaningar i livet utöver att vara hackkycklingar för de äldre eleverna precis som David vilket gör att de svetsas samman som kompisgäng.

Boken skildrar en tuff uppväxt i en hård miljö. Det är barn och ungdomar på glid. Det är mobbing och våld både i och utanför skolan. Och en skola som inte vet vad som pågår för att ingen vågar skvallra av rädsla för att allt ska bli ännu värre. Det är grannar som är alkoholiserade, sjuka eller som på ett eller annat sätt lever i samhällets utkant. Men Budda från Vårby gård berättar inte bara om tuffa miljöer och våld i skolan, den berättar även varmt om familjerelationer och vänskap.

Pappan som är döv skildras ur en nioårings perspektiv, en ålder där ens pappa ofta är idolen. Han är varm, trygg trots att han har mött och ska möta utmaningar i livet. Och så snygg att damerna på affären blir alldeles till sig när han kommer. Han har ett jobb och en dövförening och många fina medaljer från döv-SM i schack. Hans storebror Anders, som är frånvarande på skolkande tonåringars vis men alltid lojal och beskyddande mot sin yngre bror och sin far när han väl är där.

Här finns också barn som står upp för sina kompisar trots att priset är högt. Och när David rådigt ingriper då en granne råkar illa ut så utvecklar familjen också nya vänskaper med ett par udda och roliga personer som bor i samma trapphus. En oväntad men stark och lojal vänskap som får stor betydelse för dem alla.

Språket är tätt och ordrikt med många levande beskrivningar. Beskrivningar om hur det är att vara ett hörande barn med döva föräldrar på 70-talet med allt vad det innebar. Om att behöva vara sin pappas tolk på sina kvartsamtal i skolan och att inte kunna några andra tecken än de tecken som används hemma till vardags. Och om teckenspråket och livet som döv, där och då. Och om ett typiskt miljonprogramsområde i förorten med människor som på olika sätt kämpar för sin egen överlevnad.

Trots att boken utspelar sig i en tuff miljö och trots att det inte går så bra för alla så är berättartonen alltigenom varm vilket gör att boken inte känns tung att läsa trots alla tuffa händelser och öden – det finns nästan alltid en liten strimma av ljus och personskildringarna är trovärdiga, nyanserade och fina, precis som i författarens tidigare bok Hav utan farleder. Läs den!

YLVA BJÖRKLUND
redaktionen@dovastidning.se

Titel: Budda från Vårby Gård
Författare: Leif Bergholtz
Förlag: Ekström & Garay
Antal sidor: 357
Språk: Svenska