Asylprojekt på Västanvik

Det EU-finansierade projektet som SDR ligger bakom på Västanviks folkhögskola – Asylprojektet har fyllt ett år. I tre år ska det drivas på Västanvik. Projektledaren Björn Albihn hoppas göra verksamheten permanent och att modellen kan visas upp ute i Europa.

För en tid sedan fick SDR kännedom om att döva fått avslag på sin asylansökan hos migrationsverket utifrån felaktiga grunder. Handläggningen på verket har visat brister i kunskap om dövas situation ute i världen. Men det är inte bara det som försvårar processen för asylsökande döva immigranter: tolkarna som anlitas kan svenskt teckenspråk – och de sökande förstår inte svenskt teckenspråk. En del kan inte ens teckenspråk. Därmed förstår de inte vad som sägs. Svårigheter uppstår och det blir oklart varför de vill komma till Sverige. Beslutet blir oftast negativt och många blir utvisade även om de kanske har skäl nog för att stanna.

Det fanns ingen bra samordning för döva asylsökande. Då föddes idén om ett projekt där döva asylsökande får komma till en samordnad instans på en och samma plats, där de får lära sig svenskt teckenspråk och svenska. Platsen blev Västanvik folkhögskola. Projektet, som är värt totalt 20 miljoner över tre år, finansieras av Europeiska flyktingfonden, Migrationsverket, Allmänna arvsfonden och Leksands kommun. DT träffar projektledaren Björn Albihn, som berättar om vad som sker den första tiden för de asylsökande som kommer till Västanvik.

– Först får vi besked från Migrationsverkets enhet i Märsta om att det finns en döv asylsökande därute. Jag och någon ur vår döva personal dit och presenterar skolan och vårt arbete. Det är viktigt att ha döv personal med som får kontakt med den asylsökande: vi kan se vilken nivå personen ligger på och om hon eller han har något språk. När den asylsökande väl är inskriven på Västanvik får hon/han ett personligt offentligt biträde* från Mora och det är Migrationsverket i Uppsala som sköter handläggningen för alla asylsökande på Västanvik.

När man sedan börjar i den första gruppen får man lära sig teckenspråk och att kommunicera i första hand. I den andra gruppen, när man fått uppehållstillstånd, får man lära sig mer om hur Sverige fungerar, om kultur och traditioner och hur det svenska samhället ser ut.

Hur många har kommit under året?

– Tio personer har kommit hit hittills, nio män och en kvinna. De kommer från länder som Vietnam, Marocko, Somalia, Eritrea, Sri Lanka, Libanon, Syrien och Afghanistan. De flesta har kommit hit på grund av krig i sitt hemland. Många mår jättedåligt när de kommer hit, berättar Björn Albihn.

*Personligt offentligt biträde – advokat