2022-09-07
Aktuell forskning i teckenspråk och dövas & hörselskadades flerspråkighet
Här presenterar vi nio notiser om aktuell forskning som bedrivs vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Notiserna är skrivna av Ingela Holmström, Johanna Mesch, Krister Schönström, Pia Simper-Allen, Moa Gärdenfors och Nora Duggan.
Hur lär sig hörande teckenspråkets munrörelser?
I STS ackompanjeras tecken ofta med olika munrörelser. En vanlig kategori är svenskinlånade munrörelser, som i tecknet MÖTE /mö/,i vilket munrörelserna liknar sättet då man uttalar motsvarande ord på svenska. Sedan finns det olika munrörelser som t.ex. genuina GÅ-IVÄG /paff/, beskrivande STOR /sa/ eller imiterande BITA /as/. I en studie undersökte vi
hur hörande som lär sig teckenspråk använder dessa munrörelser. Vårt resultat visade att de
överanvände de svenskinlånade munrörelserna och att dessa dessutom ofta inte var i kortform
t.ex. /y/ för STYRELSE utan de artikulerade i princip hela ordet. Jämfört med döva
så var dessutom deras användning av de övriga kategorierna mindre varierande.
Narrativa referenter i fem olika nationella teckenspråk
I denna studie undersöktes på vilket sätt tio tecknare i fem olika teckenspråk uttrycker vem/vad de pratar om i en berättelse om en groda. Det visade sig att det finns både likheter och skillnader i språken. Gemensamt är att tecknaren använder olika sätt för att referera till en varelse eller ett föremål. Det kan vara a) lexikalt tecken GRODA, b) avbildande tecken ÖPPNA-FÖNSTER, c) inlånad munrörelse / uggla/, d) bokstavering UGGLA, e) vänstra ickedominanta handen (t.ex. bära grodan), eller f) osynlig entitet i teckenrummet (t.ex. groda). Tecknare från Australien och Irland använder oftare bokstavering medan de från Sverige, Finland och Norge gärna använder lexikala tecken, munrörelser och avbildande tecken.
Döva och hörselskadade barns tvåspråkighet i två skolformer
I Sverige har vi haft tvåspråkighet med STS och svenska i specialskolorna sedan 1983. En stor förändring som skett sedan dess är att de flesta döva barn idag opereras med CI, vilket ökat deras möjligheter att uppfatta och använda tal. Som en konsekvens går fler elever i kommunala skolor, där vissa använder och erbjuder STS. I en studie undersökte vi elevernas tvåspråkighet i både specialskola och kommunal skola genom tester i svenska och STS samt språklig analys av svenska texter. Resultaten visade att tvåspråkighet lever i båda skolformerna men att det fanns stora individuella skillnader hos eleverna i både STS och svenska och att de mer teckenspråksstarka eleverna finns i specialskolan.
Undervisning i svenskt teckenspråk som andraspråk
Det saknas vetenskapliga kunskaper om hur man kan undervisa i STS för att de studerande ska uppnå så god nivå som möjligt. Detta är i fokus för projektet UTL2, som använder aktionsforskning (se bild ovan) som metod. Det innebär att man studerar den egna praktiken för att förbättra något i den. I en av delstudierna undersöktes effekterna av modalitetsspecifik undervisning (studenterna fick öva på att använda ansikte och kropp, utrymmet framför
kroppen och att utveckla sin visuella uppmärksamhet). Studien visade att studenterna snabbt lärde sig att bli mer visuellt uppmärksamma och att de blev mer bekväma med att använda kroppen, liksom bättre på att tänka mindre i ”ord” och mer i form av ”film”.
Så kan teckenrummet användas i taktilt teckenspråk
Teckenspråkiga personer med dövblindhet fortsätter teckna även om visuell input har minskat eller försvunnit. De kompenserar för detta med ett taktilt-kinetiskt sinne så att de kan känna aktivitet i musklerna när tecken förflyttas i olika rörelseriktningar och lägen. Den ena användningen av teckenrummet är turtagning där samtalspartnerna kan styra samtalet på olika nivåer och avstånd för att kunna bedöma när någon av samtalspartnerna tänker ta över turen. Den andra användningen av teckenrummet är att uppfatta tecknets läge, position och rörelseriktningar. Man kan använda samtalspartnerns händer eller armar för att avbilda ett föremål eller en situation.
Teckenspråkslexikon och –korpus som växer hela tiden
Svenskt teckenspråkslexikon, som har två tidigare webbversioner från 2008 och 2014, har nu lanserat en ny version, som kom i maj 2022. Denna version har bättre sökmöjligheter och användargränssnitt. Den lexikala databasen med närmare 20 000 tecken och 6 600 meningsexempel utvecklas kontinuerligt med nya tecken och exempel. Definition och uppkomst finns till många av tecknen. Korpusverktyget STS-korpus (data från teckenspråkstexter) har över 190 000 teckenglosor som också inkluderar avbildande tecken och andra teckenkategorier. STS-korpus samverkar med Svenskt teckenspråkslexikon, vilket gör teckenexemplen sökbara i båda databaserna.
Projekt om döva migranters flerspråkiga situation i Sverige
Projektet Mulder handlar om hur döva migranters flerspråkiga situation ser ut i Sverige. Syftet är att öka kunskaperna om hur döva migranter använder språk när de är tillsammans med andra och hur de lär sig STS och svenska. Innan projektet började fanns det väldigt lite forskning om döva migranter runt om världen. Döva migranter i Sverige har inte möjlighet att få tolk på ett språk de redan kan och de kan inte heller använda STS-tolkar eftersom det kräver kunskaper i STS. På grund av detta är det svårt för dem att ha kontakt med t.ex. statliga myndigheter som Migrations-verket. För att migranterna ska kunna få uppe-hållstillstånd kräver nämligen Migrationsverket att de ska göra intervjuer, men när det inte finns tolkar som kan användas är det svårt att göra dessa intervjuer.
Projektgruppen består av tre forskare: Ingela Holmström (projektledare), Krister Schönström och Nora Duggan (doktorand). Teamet har besökt fyra folkhögskolor i olika städer under 1,5 år. På skolorna undersöks hur döva migranter kommunicerar med lärare och andra deltagare i klassrummet. De får också göra olika tester. Till exempel undersöks deras kunskaper i STS genom ett test som görs flera gånger, för att se hur deras språk utvecklas. Dessutom undersöks om det finns variationer i deras teckenspråk och om det finns mönster för hur de lär sig STS som andraspråk. Migranterna intervjuas också och får berätta om sin bakgrund och sina upplevelser, t.ex. var de kommer ifrån, vilken utbildning de har och hur de kommunicerar med familjen. Även lärarna intervjuas och de får berätta om sina erfarenheter av att undervisa döva migranter. Projektet, som är fyra år långt, är nu halvvägs och hittills har 43 döva migranter och 14 lärare deltagit i projektet. Några saker vi har fått veta om den döva migrantgruppen är att:
• nästan 70 % har gått i skolan i sitt hemland
• 53 % har minst en döv släkting
• 26 % använder ett teckenspråk som huvudspråk i sin familj
Döva, hörselskadade och CODA-barns skriftspråk studeras
Syftet med Moa Gärdenfors avhandling är att studera hur skriftspråket och skrivprocessen ser ut hos döva, hörselskadade (DH) och CODA-barn (8–18 år) med varierande bakgrunder i såväl hörsel som svenskt teckenspråk. Målet är också att beskriva hur dessa barn skriver, och vilka faktorer som kan påverka deras skrift. Tack vare ett keyloggingsverktyg kan man få mycket information från både slutprodukten och skrivprocessen. Det är lite som att ”storebror ser dig”, där man kan se barnens skrivbeteende samt vilka styrkor eller svårigheter de möter i skriften. Man kan se allt från skrivhastighet, vilka ord eller bokstäver som raderats, till deras pausbeteende, om de tenderar att pausa inom eller före ord och meningar.
Barnens skriftspråk har, och håller på att
analyseras från olika aspekter, allt från hur de stavar och deras stavbeteende, till deras ordförråd-, lexikal-, och syntaxutveckling samt hur teckenspråkskunskaper interagerar med skrift-en, samt om det finns några samband mellan barnens skrivprocesser och skrivprodukter?
Hittills har analyserna visat att DH-barn följer en utvecklingstrend, precis som hos hörande barn. DH-barn är också duktiga stavare, eftersom de inte ljudar ord på samma sätt som hörande gör. Istället memorerar de ord som bilder vilket resulterar i fler rättstavade ord. Man har också diskuterat problemet att tvåspråkiga DH-barn ofta jämförs med hörande enspråkiga barn, vilket ger dem en orättvis utgångspunkt ur ett jämförelseperspektiv. Därför har tvåspråkiga DH-barn i denna avhandling jämförts med tvåspråkiga hörande barn (CODA). Där kunde man knappt se några skillnader mellan grupperna i skrift. En skillnad var dock att DH-gruppen hade en högre lexikal densitet, vilket innebär att de skriver fler innehållsord (t.ex. substantiv, verb, adjektiv och vissa adverb) jämfört med CODA-gruppen. Detta diskuterades ur ett överföringsperspektiv, att talat språk består av mer funktionsord (grammatiska ord), vilket kan ha speglats i det skrivna språket hos CODA-gruppen, som till skillnad ifrån DH, har full tillgång till talat språk
Token analyseras i Lilla Aktuellt Teckenspråk och Nyhetstecken
Den här studien ville analysera användning av teckenrummet i nyhetssändningar på svenskt teckenspråk och se vilka likheter och skillnader de har i användning av teckenrummet. Nyhetssändningar som analyserades var från två olika produktioner; i) SVT, d.v.s. Nyhetstecken och ii) UR, d.v.s. Lilla Aktuellt Teckenspråk.
Studien ville analysera en särskild användning av teckenrummet som kallas för token, vilket är ett tomt område framför tecknaren och som kan referera till både konkreta och abstrakta saker, t.ex. land, person, organisation, sportlag eller ekonomi. Ett exempel på token är att tecknaren tecknar BURMA och därefter pekar mot ett tomt område till höger om sig (BURMA PEK-|höger|). Senare kan tecknaren teckna I-|Burma| BO 30 MILJON MÄNNISKA – vi uppfattar att det betyder ’i landet Burma bor det 30 miljoner människor’. Tecknet I-|Burma| (’i’ med ett lillfinger) är riktat mot samma tomma område som hen förut har ”placerat” ’Burma’ i.
Tecknaren kan också skapa flera token i teckenrummet och peka eller rikta tecken mot dem. Användning av token i en teckenspråkstext är helt naturligt och görs självklart. Det hjälper lyssnaren att bättre hänga med i vad som sägs. I vissa sammanhang kan en tecknare använda fler token än vad hen skulle ha gjort i andra sammanhang, till exempel i nyhetssändningar.
Vi analyserade Nyhetstecken, som är en nyhetssändning som vänder sig främst till vuxna teckenspråkiga, och Lilla Aktuellt Teckenspråk som vänder sig till yngre tecken-språkiga i skolåldern. Båda sändningarna använder mycket token, men studiens resultat visade att Lilla Aktuellt Teckenspråk innehöll många fler token än Nyhetstecken. Varför ser vi denna skillnad? Något bestämt svar finns inte, men en orsak kan vara att nyhetsuppläsarna i Lilla Aktuellt Teckenspråk är yngre än Nyhets-teckens. En annan orsak kan vara att Lilla Aktuellt Teckenspråk vänder sig till skolbarn, är i utbildningssyfte och därför framkallar fler token. Det kan även bero på att vissa tecknare använder och nyttjar token mer än andra.
Notiserna är skrivna av Ingela Holmström, Johanna Mesch, Krister Schönström, Pia Simper-Allen, Moa Gärdenfors och Nora Duggan.
Dela artikeln via e-post.