2014-05-09

Adam Kosa drömmer om ett tillgängligare Europa

FOTO: NICLAS MARTINSSON||

DT träffade Adam Kosa i Strasbourg 2010.

PUBLICERAD I DÖVAS TIDNING NUMMER 4 2010 Adam Kosa är den förste döve Europaparlamentarikern. Han ser inte sig själv som politiker utan som en medlem från det ungerska dövförbundet som fått chansen att företräda döva och andra personer med funktionsnedsättning inom EU. Dövas Tidning har träffat honom i Strasbourg.

En servitör kliver in i ett sammanträdesrum hållandes i en bricka med kaffe- och tekoppar staplade på varann. De parlamentsledamöter som sitter i utskottet för transport och turism nickar vant utan att ta bort hörlurarna när de tackar ja till en varm dryck. Ovanför dem sitter sju olika tolkgrupper i sina respektive bås och översätter till deltagarnas nationella språk, bland annat italienska, spanska och tyska. När servitören anländer till Adam Kosas säte visar han ett universellt tecken för te. Adam Kosa tar glatt emot tekoppen och fortsätter titta på sina två teckenspråkstolkar som turas om att jobba.
– Kommunikationen flyter på väl. Många vet att jag är döv och förstår att de måste ha ögonkontakt med mig. Men i början var det en del som inte visste hur tolkservicen fungerade. Till exempel trodde de att tolken skulle sitta bredvid mig i plenisalen och inte mittemot, säger Adam Kosa och ler.

Utskottet diskuterar utformningen av de ökade rättigheterna för buss- och båtpassagerare. För flygresenärer finns redan generösa regler som ger dem rätt till assistans, information och kompensation vid inställda eller försenade turer. De som färdas i luften och har någon funktionsnedsättning har också rätt till information och assistans. Knäckfrågorna här är bland annat vilka busspassagerare som omfattas – de som reser med regional buss eller långfärdsbuss, och hur stor ersättningen ska vara om en person har förlorat sitt bagage. Adam Kosa vill föra in funktionshindersaspekten: rätt till information på sitt nationella språk i form av textdisplay ombord på buss eller båt, och SMS om eventuella problem. Säkerhetsanordningar, till exempel visuella brandlarm i fartygshytter, berörs inte här.
– Det får bli en annan gång, säger Adam Kosa, som snart vänder mikrofonen till den ena tolken, som översätter simulant vad han säger, till ungerska.

De ungerska tolkarna i båset översätter i sin tur till engelska. Adam Kosa upplever att han kan föra nyanserade samtal. Han har åtta teckenspråkstolkar som hör till de bästa i Ungern och som avlöser varandra. Nackdelen är att de är ovana vid att tala engelska, vilket innebär att Adam Kosa inte riktigt kan ha korridorsnack med andra ledamöter än dem från Ungern. Nu har han dock spridit till andra att de alltid kan chatta med honom.

Adam Kosa har på grund av sin position blivit en viktig maktfaktor för dövvärlden. Makten tänker han använda till att hjälpa människor. Han befinner sig i en särskild sits. Medan de andra parlamentarikerna i första hand försvarar sitt lands intressen, är han också företrädare för personer med funktionsnedsättning i EU.
– En av mina förebilder är Nelson Mandela, säger han och visar affischen i sitt arbetsrum i Bryssel, där han tillbringar den största delen av tiden som parlamentariker.

Och i parlamentet i Strasbourg har han ett spartanskt inrett kontor med säng och badrum på elfte våningen med utsikt över staden. Han är i Strasbourg enbart under årets tolv sessioner, som är tre och halv dag långa vardera. I Belgien (Bryssel?) äger kortare sammanträden och möten i de politiska grupperna och utskotten rum.
Adam Kosa är ordförande i den informella tvärgruppen för rättigheter. Den svenska parlamentarikern, Cecilia Wikström (FP), är vice ordförande.
– Vårt samarbete fungerar väldigt väl. Hans närvaro gör att det blir bra ordning på diskussionerna, säger Cecilia Wikström leende, och liknar EU:s arbete för ett tillgängligare Europa vid ett stort skepp som tar sig fram sakta men säkert.

Redan när Adam Kosa var yngre, visste han att han ville göra tillvaron bättre för människor med funktionsnedsättning.
  Så du förstod tidigt att du har en förmåga att eventuellt kunna riva barriärer?
  – Jag kommer från en döv familj som har det gott ställt. Min far är tandtekniker och hör till Budapests främsta. Han har också engagerat sig i dövförbundet. Därför var det naturligt för mig att studera till jurist. Nästa steg var att bli invald i styrelsen för dövförbundet, nästa steg att bli ordförande, och nästa steg: EU-parlamentariker.Du är fortfarande ordförande för det ungerska dövförbundet.
  Hur kombinerar du det arbetet med EU-jobbet?
  – Att vara parlamentariker är ett flexibelt arbete. Ibland ägnar jag tre dagar åt det, så de två andra veckodagarna är jag ordförande. Under den första mandatperioden hade jag god koll på det mesta och visste vad de anställda gjorde. Nu, under den andra perioden, är det omöjligt att veta allt. Så den högsta tjänstemannen får informera mig.

I nuläget har 14 EU-länder ratificerat FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning. Adam Kosa tänker personligen träffa parlamentariker från de nationer som inte ratificerat, till exempel Finland och Polen, så att de i sin tur sätter press på sin respektive regering.
  Om vi tar ditt land, Ungern, som exempel, förföljs och trakasseras romer, trots att landet säger sig följa mänskliga rättigheter. Hur kan vi då lita på att EU kan göra så att situationen för personer med funktionsnedsättning blir bättre?
  – För det första måste EU ha bättre kontroll tillsammans med civilsamhällen, och för det andra bör varje EU-stat bilda ett oberoende övervakningsinstitut som bevakar att rättigheter för människor med funktionsnedsättning följs, säger Adam Kosa och ger ett exempel:
Ungern har erhållit bidrag ur strukturfonden som syftar till att eftersatta regioner och socialt utsatta ska få det bättre.
– Anslaget användes bland annat till att uppföra nya byggnader. Endast entréerna är handikappanpassade, men inte resten av byggnaderna, säger Adam Kosa, som vill att strukturfonden villkoras med tillgänglighetskrav och ge större anslag från och med 2014.

Adam Kosa är även kritisk mot att Tyskland har blockerat EU:s förslag till ett antidiskrimineringsdirektiv, som går ut på att alla medlemsstater är skyldiga att ha lagar mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Tyskland vill först få en kostnadsbild.
En annan utmaning för EU är den åldrande befolkningen. Därför måste potentialen tas tillvara även hos personer med funktionsnedsättning och inte bara hos migranter, för att fylla de vakanta tjänsterna, enligt Adam Kosa.

Som ett led att göra tolkservicen mer jämn mellan EU-länderna, har ett direktiv tagits fram som syftar till att misstänkta brottslingar ska ha rätt till tolk om de inte behärskar språket/-n som talas i det aktuella landet. Även teckenspråket räknas in. Adam Kosa arbetar för att tolkservicen för teckenspråkiga ska vara likvärdig i hela EU. Att döva, som besöker ett annat EU-land, kan be om tolk som behärskar internationella tecken, är eventuellt en möjlighet i framtiden. Tolken i fråga kan också vara döv, som fungerar som relätolk till den hörande tolken och översätter mellan inhemskt teckenspråk och internationella tecken.
En politiker måste ju ha tålamod. Hur upplever du det personligen?
  – Jag ser inte mig själv som politiker utan som en man från det ungerska dövförbundet som är här för att kämpa för ett tillgängligare Europa. Eftersom jag vet att målet går att nå, har jag gärna tålamod. Om det var en omöjlighet skulle jag inte orka fortsätta, säger Adam Kosa.

 

Uppdaterad: 2021-01-29

Publicerad: 2014-05-09