Annett har haft två signalhundar

T.v: Annett Rosenlind och signalhunden Milo. FOTO: Ulf Rosenlind. T.h: signalhunden Milo i sin väst. FOTO: Ulf Rosenlind

Annett Rosenlind har haft två signalhundar, tack vare en hundpsykolog som trodde på att det var möjligt. Idag lever hon utan signalhund. Hur kommer det sig?

Annett Rosenlind bor på landet i Skåne, och har haft hundar under många år. Det var en hundpsykolog och -tränare som hon mötte under en valpkurs som föreslog att hon skulle kunna utbilda sin hund till signalhund. Detta var 2010.
– Jag var nyfiken på hur det skulle kunna fungera. Det var en ny utmaning för oss båda, eftersom det vanligtvis krävs hörsel för att utbilda en signalhund. Jag kunde ju inte själv höra när det till exempel knackade på dörren och visa för hunden att den gjorde rätt. Men hon gav inte upp, utan hittade ständigt på nya lösningar.

Annett har exempel på vilka ytterligare utmaningar som kan finnas.
– Förutom att vi människor behöver lära oss använda verktyg som klickers och så vidare kan också hundar lura oss. Vid ett tillfälle gömde sig hundpsykologen i ett annat rum med en brandvarnare när vi skulle träna på att lära hunden att signalera vid brand. Hunden la sig ner och signalerade precis som den skulle göra, så jag gav den godis och berömde. Sedan kom hundpsykologen ut och berättade att hon inte hade tryckt på brandlarmet. Min hund hade förmodligen sett henne bära in brandlarmet och därför agerat för tidigt.

Det kan finnas utmaningar även för andra typer av assistanshundar. Annett har egna exempel från när hon deltog i en assistanshundsutbildning, där flera olika typer av assistanshundar med förare utbildades.
– Det fanns exempel på diabeteshundar som signalerat kring lågt blodsocker hos sin husse eller matte, och som fick godis för att de hade signalerat men när de testade sitt blodsocker låg det på normala nivåer. Hunden ville bara få något gott. Det är inte alltid möjligt att veta hur lågt eller högt man ligger i blodsocker. Det gäller att fortsätta träna och hitta lösningar.

Annett berättar att en signalhund kan vara vilken ras som helst.
– Först ifrågasatte man att jag ville låta min australian shepherd bli signalhund, för de är ju vallhundar. Men jag lyckades lära henne att bli en duktig signalhund. Alla hundar är olika, det är personligheten och psyket som är viktigast. En aggressiv hund kan inte bli signalhund.

Kan en signalhund nästan bli för bra? Det upplevde Annett.
– Jag kontaktade uppfödaren till min första signalhund Blue och sa att de måste passa honom en helg. Det gjorde de gärna, men undrade om det fanns någon speciell orsak. Jag svarade att det är för att jag vill få vara döv en helg. Uppfödaren svarade att jag ju är döv. “Nej, jag är inte döv när Blue är med!” svarade jag. Blue signalerade om olika ljud i omgivningen nästan konstant. Jag kände nästan “vad jobbigt att vara hörande”.
– Vid ett tillfälle satt jag i videosamtal när Blue kom och buffade på mitt ben. Jag bad honom vänta för jag var ju upptagen. Då buffade han igen, men jag fortsatte med samtalet. Men Blue ville inte vänta så han nöp mig i benet och det kändes, så till sist var jag ju tvungen att se efter vad det gällde. Det visade sig att han ville upplysa mig om att vår andra hund, en valp, hade haft sönder tangentbordet på min dator.

Annett vidhåller ändå att fördelarna med en signalhund är stora.
– Fördelarna har varit särskilt stora när vi varit ute. När vi har varit ute och gått på landsvägarna här har hundarna signalerat om något dyker upp bakifrån. Om jag undrat var min man är här på vår stora gård har jag kunnat be hundarna hjälpa mig att leta upp honom.

Hon har idag två hundar, två australian shepherds. Den ena är hörande och den andra döv. När Annett skaffade den hörande hunden, Prim, levde hennes förra signalhund, Milo. När Prim var fem år dog Milo i förtid. Efter att hunden fyllt fyra år går det inte längre att delta i assistanshundsutbildningen. Därför är Prim endast en vanlig gårdshund.
– Det roliga är att den hunden har levt ihop med min tidigare signalhund och därför har hon ändå anammat vissa signalhundsbeteenden. Hon kan hjälpa till med att hämta min döva hund och signalerar ibland vid ljud.

OLIVIA RENNER BALKSTAM
olivia.r.balkstam@dovastidning.se